SUM Bladet

Embed Size (px)

Text of SUM Bladet

SUMbladetSveriges Unga Muslimers infoblad Ordfranden fr SUM skriver Unga muslimer behver en egen plattform Fretag + Ramadan = vinst menar Rashid Musa Ls om Cherin Awads frsta Ramadan upplevelse De tio sista dagarna av Salih Tufekcioglu Breivik skapade inte rasismen, utan rasismen skapade Breivik En analys kring terrordden i Norge

RAMADAN

LedareUnga muslimer behver en egen plattformVi r stolta att teruppta arbetet med SUM-Bladet som r Sveriges Unga Muslimers(SUM:s) helt egna tidsskrift. Sveriges unga muslimer r i frhllande till andra ungdomsorganisationer en relativt ung organisation som existerat i 20 r men som samtidigt vxer stadigt och fr en allt strre medlemsbas fr varje verksamhetsr. Drmed r det viktigt fr oss att ha en informationskanal dr vi kan beskriva verkligheten utifrn vrt perspektiv i synnerhet nr det kommer till frgor som rr muslimer och SUM som organisation. Detta blir n mer viktigt d vi lever i en tid dr islamofobin r p frammarsch och synen p muslimer i mnga fall r skev och felaktig. Detta sg vi senast i samband med terrordden i Norge som snabbt kopplades ihop med muslimer d terrorism och muslimer ofta blivit liktydiga i den allmnna debatten. Vi sg hur experter och medier riktade blickarna mot muslimer nr det egentligen var islamofobin som var orsaken till terrorddet. Med denna utgngspunkt blir det viktigare n ngonsin att det finns alternativa kritiska rster till nyhetsfldet. Fr oss r det ven sjlvklart att SUM-bladet ska spegla organisationens verksamhet och ml. Vi vill drmed ge utrymme fr en alternativ och positiv bild av den unga muslimen som ofta frvrngs eller endast poppar upp mellan hgtiderna eller frn ett rs Ramadan till den nsta. Sum-bladet ska ven vara ett verktyg fr Sveriges Unga Muslimers att marknadsfra och beskriva sin verksamhet i ett forum ofrgat frn frdomar och misstnkliggranden. Vr strvan r ocks att Sum-Bladet blir en medial plattform, som ger oss mjligheten att berra och engagera unga muslimer p olika stt. Genom SUM-Bladet kommer medlemmar och lokalfreningar att f inflytande och mjlighet att uttrycka sina sikter, marknadsfra sin verksamhet samt utbyta tankar och ider. P s stt vill vi ge mjligheten till unga muslimer i Sverige att ta del utav en av demokratins grundstenar; yttrandefriheten. En rttighet som innebr att den muslimska identiteten blir en tillgng snarare n ett hinder. Det finns ett kinesiskt ordsprk som lyder att ven en tusen mil lng resa brjar med ett steg. Vr frhoppning r att SUM-bladet blir det frsta steget i att pbrja denna oerhrt viktiga och hgst ndvndiga resa i att nyansera medievrldens bild av islam och muslimer. Framfrallt hoppas vi att SUM-Bladet ska kunna spela rollen som en viktig anti-rasistisk tidning. Jag ser med stor frvntan fram emot detta projekt som startar med detta nummer och inleds under vr heliga mnad Ramadan. Jag nskar SUM-bladet stor framgng och all lycka. Mohammed Amin Kharraki Ordfrande fr SUM

DebattFretag tjnar p ramadanP vgen ner till Coop EXTRA i Jakobsberg norr om Stockholm fick jag syn p en stor reklamskylt. P skylten stod det Vi firar alla helger. Just nu firar vi Ramadan. Den frsta tanken som slog mig var att jag hallucinerade och lste fel. Det var ju Ramadan och fastan skulle brytas inom ngon timme. Men p vgen in i butiken stter jag p en ytterligare skylt dr det stod Idag gr solen ned 17:49. Ingen fretagare kan frneka vikten av julruschen. En chans fr mnga att kunna ka frsljningssiffrorna och f ut en maximal vinst. De senaste ren har giganterna Coop och Willys haft en Ramadankampanj dr man bland annat har ett bredare varusortiment. Under Ramadan mnad slde Willys 32 ton dadlar, 300000 liter matolja och 35 ton ris. Det gav en kning med 57 procent jmfrt med fjolrets motsvarande veckor. Marknads- och frsljningschefen p Willys, Patrick Grabenbauer, sa i ett pressmeddelande att det kndes naturligt att n ut till Sveriges 400000 muslimer. Han pongterade ocks att fr Willys r ramadan precis som vilken annan hgtid som helst. Nyhetsbolag och populrkulturen har under en lng period beskrivit muslimen i Sverige som den andre, vilket har lett till att det har fodrats en dualism dr islam och muslimer blivit en motpol till det som vi kallar normen. Nringsliv24 hur arbetsgivarna kunde f en kad produktivitet ifall de anpas sade arbetssituationen s att svenska muslimer kunde utfra sina arbetsuppgifter under Ramadan. Det handlar inte om att man r borta flera timmar utan snarare kanske en kvart fr att bryta fastan och be bnen. Trots att det inte r ngot krav fr arbetsgivaren s har det visat sig att mnga fretag vljer sjlva att underltta fr Sveriges muslimer. Jag vlkomnar fretagens positiva satsningar och uppmanar till att fler fretag brjar att flja den goda trenden. Rashid Musa Farbod Rezania som ansvarar fr integrations- och mngfaldsfrgor p Svenskt Nringsliv berttade frra ret till tidningen

Det kndes naturligt att n ut till Sveriges 400000 muslimerNr fretagen visar hnsyn till muslimska hgtider, hjlper man inte bara med tillgngligheten av vissa produkter utan man slutar med att gra skillnader p landets medborgare oavsett vad de firar fr hgtid. P lng sikt suddar man bort dualismen och med tiden blir muslimen allt mindre av den andre .

2

3

Gstskribent - De tio sista dagarna

samma stt som Allah lskar att frlta oss fr vra fel br vi lska att frlta vr nstes fel. Ramadan r frltelsens mnad. Under Ramadans sista dagar hade Profeten, ver honom vare frid, som vana att tillbringa sin tid i moskn i avskildhet (ar. itikaf). Detta r en viktig tradition som dessvrre har hamnat i skymundan i en tidslder som utmrks mer och mer av egoismens knnetecken. Den moderna mnniskans ml r att st p scenen med publikens beundrande blickar riktad mot henne. Allt otilltet (ar. haram) r tilltet (ar. halal) bara fr en dags kndiskap. Detta r livets distraktioner som tar vr dyrbara fokus bort frn den Allsmktige och fr den till livets frgnglighet. Profeten, ver honom vare frid, visste mycket vl om dessa distraktioner och drfr brukade han tillbringa dagar i avskildhet (ar. khalwa) i grottan Hira. Alldeles ensam i denna grotta brukade han reflektera ver livets stora frgor. Det var i denna distraktionsfria och fridfulla grotta som Allah valde att skicka sitt sndebud till honom. Enligt Nya testamentet tillbringade Jesus fyrtio dagar

fastandes och i total avskildhet i knen. Genom denna fasta strkte Allah honom fr den prvning som vntade honom. Direkt efter fastan frskte Djvulen fresta honom:

Den vlsignade mnaden Ramadan har kommit och Allah har pbjudit oss fastan. Under denna vackra mnad har Han i sin nd ppnat Paradisets portar och samtidigt stngt Helvetets portar. Djvulens anhang r fastkedjade. I denna mnad finns en natt som r bttre n tusen mnader. Det r Allmaktens natt (ar. LaylatulQadr). Allah sger: Den [Natten andas] fred tills dess dagen gryr! (Koranen 97:5) Ramadan r fredens mnad. Det var ocks under denna mnad som Allah nedsnde sina heliga ord, Koranen, som en nd och vgledning fr hela mnskligheten. Ramadan r sledes ocks Koranens mnad. Aishah vittnade om Profetens, ver honom vare frid, totala hngivenhet under Ramadan, speciellt under mnadens sista dagar, med fljande ord: Han brukade

strva efter [att gra handlingar av dyrkan] under de sista tio dagarna av Ramadan mer n han gjorde vid ngot annat tillflle." (Muslim). Precis som maratonlpare gav han jrnet under slutstreckan fr att vinna frsta priset. Tvla drfr med varandra om att gra gott. (Koranen 2:148) Observera att Profetens sista anstrngning inte endast bestod av avhllsamhet frn mat och dryck utan av extra gudstillbedjan (ar. ibadah). Profeten, ver honom vare frid, varnade fr att vissa muslimer under Ramadan inte skulle knna annat n endast hunger och trst. De skulle bli bervade fastans vlsignelser och gvor p grund av deras felaktiga avsikter. Ramadan r en mnad som hjlper oss att komma nrmare Allah. Det r en mnad som fr oss att bli fokuserade p vrt

slutgiltiga ml i livet, att mta Allah med ett rent hjrta. Allah sger: ... bara den [kan knna sig trygg] som stiger fram infr Gud med rent hjrta. (Koranen 26:89). Allah skapade mnniskan och gav henne den fria viljan. Sledes kommer mnniskan att beg mnga vertramp och fel. Allah har dock i Sin nd gett mnniskan en mjlighet att bli frlten och renad frn sina synder (ar. tawbah). Mnaden Ramadan r en av de bsta vgarna till frltelse som hon har blivit erbjuden. Nr Aishah frgade Profeten, ver honom vare frid, vad hon borde sga under Allmaktens natt (Ar. Laylatul-Qadr) ifall hon visste nr denna natt intrffade. Profeten, ver honom vare frid, svarade henne: Sg: Oh Allah, Du r den som tycker mycket om att frlta och som lskar att frlta, frlt drfr mig. P

Oh Allah, Du r den som tycker mycket om att frlta och som lskar att frlta, frlt drfr mig.Nu tog djvulen honom med sig upp p ett mycket hgt berg och visade honom alla riken i vrlden och deras hrlighet och sade: Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig. D sade Jesus till honom: G din vg, Satan. Det str ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka." (Matteus 4:8-10) Jesus bekrftade sin tro p Allah (ar. tawhid) och avfrdade all avgudadyrkan (ar. shirk). Djvulen frskte flla Jesus p samma stt som han frsker flla oss idag. Han viskar i mnniskors ron: Glm din Skapare och jag skall ge dig allt du nskar p jorden. Jag ska ge dig paradisets frjder redan idag, jag ska gra dig till en kndis. Flj bara i mina fotspr!

Min uppmaning till mig sjlv och till dig min kra lsare r att under denna Ramadan teruppliva Profetens tradition av att dra tillbaks till moskn i avskildhet. Om vi inte kan gra detta p grund av livets olika omstndigheter d m vi tminstone lgga livets distraktioner p hyllan. Stng av TVn och reflektera istllet ver den Barmhrtiges ord. Logga inte in p Facebook, skicka istllet frid och vlsignelser ver Sndebudet som r profeternas sigill. Lmna mobilen hemma och lt istllet din tunga bli fuktig p grund av ditt prisan