Svensk Skogsnäring

  • Published on
    13-Mar-2016

  • View
    220

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

I Svensk Skogsnring frs en diskussion kring hur vi kan utveckla och strka den svenska skogsindustrin. Syftet r att lyfta fram viktiga frgor och ge mjlighet fr fretag och organisationer att presentera sin verksamhet. I kort fungerar Svensk Skogsnring som en kommunikationskanal fr skogsbranschens aktrer.

Transcript

  • svenskskogsnring

    Skogen ska brukas utan att frbrukas. Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister s.13

    Ls om terrngbron som minskar markskador s.5

    Hur frvaltar jag min avkastning? Joakim Larsson, SEB ger svaren s.11

    Framtidens oljeklla finns i skogen. Lars Berglund, WWSC s.15

    I SAMARBETE MED: Vi tar ansvar i skogenls mer p www.pefc.se PEFC/05-01-01

  • Matematik och datasimuleringar

    Framgng frutstter misslyckanden. En sjlvklarhet i vetenskapliga sammanhang, likafullt en tanke som tl att reflektera ver. I SuMo arbetar vi i grnslandet mellan akademi och nringsliv. Vi forskar p hur vtska flyter i biomaterial och ett viktigt ml r att ta fram resultat som vra partners frn nrings-livet kan ha kommersiell nytta av. Fr att n vra ml kombinerar vi fyra olika kompetensomrden p ett tvrvetenskapligt stt. Vi hoppas vi str p trskeln till det dr riktigt storagenombrottet. Kanske be-hvs det bara ett enda litet misstag till?

    Diffusion och fldeKunskap om vilka meka-nismer som styr vattnets upp-tag i mjuka material r direkt avgrande fr utveckling av nya material hos vra partners. Vi mter hur vtskor och partiklar fldar genom vra designade material med en rad olika tekniker som NMR, FRAP, PIV och permeabilitet.

    MaterialstrukturNr man designar nya biomaterial r det ndvndigt med en genomgripande frstelse fr mikrostruk-turen i materialet. Den studerar vi med hjlp av en

    rad mikroskoptekniker som ESEM, TEM och fluorescensmikroskopi.

    Vi vill skapa frstelse fr hur ett materials frmga att transportera molekyler, partiklar och vtskor relate-rar till dess struktur. Drfr tar vi fram matematiska modeller och simulerings-

    verktyg till vra partners s att de skall kunna prediktera

    masstransport i sina material. Verktygen r baserade p t ex

    Lattice Boltzmann, Monte Carlo och Brownsk dynamik-simuleringar.

    MaterialdesignVrt ml r att ta fram designade mjuka biomaterial med ett visst masstransportflde. Fr att uppn det kombinerar vi vra moduler och sedan bygger vi strukturer p olika lngdskalor med hjlp av varie-rande tekniker, bde experimentella och virtuella.

    SuMo BiomaterialsChalmers tekniska hgskola, 412 96 Gteborg www.chalmers.se/chem/sumo-en

    Modellen visar hur vra kompetensomrden samverkar.1. Diffusion och flde 2. Materialstruktur 3. Matematik och datasimuleringar 4. Materialdesign

    VETENSKAPLIGEXCELLENS & INNOVATION

    1

    2

    3

    4

  • Kontakta mig grna om du har ngot intressant att dela med dig av infr nsta nummer.

    Skogen. Vilka tankar vcker det ordet hos dig? Alla har vi vr egen relation till skogen. Fr somliga r det en plats fr utflykter och upptcktsfrder, jakt och fis-ke. Andra tar dr en svettig runda i lpspret och fr ro att sortera sina tankar. Fr mnga av oss r den vr dagliga arbetsplats och hem.

    Fr mig r skogen den plats dr man s tydligt kan se rstiderna skifta. Jag har som barn lekt bland kottar och stubbar och upplevt skogen som en frtrollan-de sagoplats. Denna tid p ret knpper jag grna p lngdskidorna och glider frbi sntyngda granar. D r tystnaden obetalbar!

    Skogens och skogsindustrins vikt fr landets vlstnd kan inte nog understrykas. Mot bakgrund av en eko-nomisk oskerhet och global konkurrens krvs en ppen dialog och tta samarbeten mellan aktrerna inom skogsindustrin. Fr en tid sedan fick jag njet att skapa denna samlade mtesplats fr skogsbran-schens aktrer - Svensk Skogsnring. Med syftet att fungera som en kommunikationsplattform dr intressanta mnen lyfts fram och fretag och organisationer ges mjlighet att beskriva en problematik och fra fram sina lsningar.

    I tidningen ges exempel p hur maskinteknis-ka lsningar och frbttrad arbets- och mt-teknik mjliggr stora effektiviseringar dr dessutom mark och vattendrag kan skonas frn skador. Blickar vi lngre fram s r fr-hoppningarna stora p att se resultat frn den skogsrelaterade forskningen som be-drivs idag. Visste du att granens arvsmas-sa r sju gnger s stor som mnniskans? P sidan 14 berttar Ove Nilsson att en kartlggning av denna grs idag,

    PROJEKTLEDARE Katrine Avermark

    08 123 50 367avermark@svenskabranschforum.se

    CHEFREDAKTRMartin Hagwall

    073 965 44 37hagwall@svenskabranschforum.se

    PRODUKTIONSCHEFFilip Lindn070 438 13 68

    layout@svenskabranschforum.se

    KORREKTURStefan Andersson

    070 171 56 45andersson@svenskabranschforum.se

    FOTOGRAFIRebecca Larser

    076 311 82 44larsero@svenskabranschforum.se

    BILDHANTERINGOliver Wisseng

    070 493 32 53wisseng@svenskabranschforum.se

    ANNONSFRSLJNINGFredrik Ekstrm

    072 015 87 83ekstrom@svenskabranschforum.se

    PRAKTIKANTPatricia Olnge

    WEBBUTVECKLINGChristian lander

    070 488 34 58alander@svenskabranschforum.se

    Kristofer Carlsson070 488 34 58

    carlsson@svenskabranschforum.se

    EKONOMIKjell W Andersson

    070 673 44 31kjellwandersson@gmail.com

    PREPRESS & TRYCKBengt Jansson

    Modintryckoffset, Stockholm 201308 556 767 36

    bengt@modintryckoffset.se

    0046 (0)8 753 19 00Kungsgatan 29

    111 56 STOCKHOLMinfo@svenskabranschforum.sewww.svenskabranschforum.se

    Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens

    medverkande aktrer som delfinansierat projektet och gjort tidningen mjlig.

    REDAKTIONEN

    INNEHLL

    svl som bioteknisk kloning av elittrd.

    Men vad gr vi med den ekonomiska avkastningen skogen ger? P det svarar Joakim Larsson p sidan 11. Sverige har varit- och r- ett fregngsland nr det kommer till ekonomiskt skogsbruk och tervxt till fljd av klokt genomfrd skogsvrd. Om detta bert-tar Lars Laestadius p sidan 10.

    Jag vill rikta ett tack till alla spnnande mnniskor jag kommit i kontakt med under arbetet med lanserings-numret av Svensk Skogsnring. Min vertygelse r att skogen kommer att frbli en nyckelresurs fr Sverige. Fr det krvs en fortsatt dialog mellan skogens hjltar. Den brjar p nsta sida.

    Katrine Avermark

    Vlkommen.

    POLITIK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.5SKOGSMASKINER. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.6DEN SVENSKA MODELLEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.7EKONOMI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.10FORSKNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s.12

    svenskskogsnring

    Svensk Skogsnring finns nu ven p skogsnaring.se

    Dr lser du skogsbranschens egna ord och ger dig sjlv in i samtalet.

  • - Regeringens satsning p forskning kan ge nya ider och ny kunskap inom t.ex. bioenergi frn skogen, och leda till innovationer inom skogsindustrin - nya material och produkter, hjt frdlings-vrde m.m. - och drmed ven kad sysselsttning, menar Monika Strids-man, generaldirektr p Skogsstyrelsen.

    - Textilier och kompositer frn tr, som kan erstta plast, r exempel p produk-ter med skog som rvara. Formpressade mbler har vckt stort intresse p m-belmssor. Smarta frpackningar med tryckt elektronik och extremt ltta och nd superstarka vedfibermaterial r andra exempel

    Skogen binder kolSkogen sover aldrig. Den r en natur-resurs, en basresurs, med kad betydel-

    Skogsbruket en viktig resurs fr Sveriges framtid Den ekonomiska oron i vr omvrld stter sina spr ven i Sverige. Skogsindu-strins export dmpas, ocks genom en stark svensk kro-na. I ett kortsiktigt perspektiv r lget ngot dystert, men p sikt finns goda frutstt-ningar fr terhmtning.

    se i framtiden och stora potentialer att utvecklas. Dess betydelse fr energifr-srjning och klimatutmaningarna har en enorm potential.

    - Ja, skogen kommer att spela en allt starkare roll med klimat- och hllbar-hetsfrgor i fokus.

    Rvara frn skogen kan redan nu er-stta olja som bas fr plast och an-dra oljebaserade produkter. Skog som vxer binder kol, och produkter med tr som grund lagrar CO2 under hela sin livslngd.

    - Skogssktsel r att utifrn skogsga-rens mlsttning med sin skog, skapa strsta nytta. Skogen gs av olika bru-kare, frn de riktigt stora till de sm skogsgarna med olika ml med sin skog. Samhllets krav och frvntningar tillsammans med biologin stter ramar-na. Innanfr dessa r valfriheten stor fr skogsgaren att vlja hur man brukar sin skog, menar Monika Stridsman.

    Skog r s mycket mer n rvara, och det r viktigt att stlla sig frgan vad vi kan anvnda den till. Andra brukn-ingstt kan vara rekreation och tu-rism, som kar i betydelse.

    Bo och leva i skogsriketVisionen Skogsriket r en satsning frn regeringen som gr ut p att ge frut-sttningar fr fler jobb och ekonomisk utveckling p landsbygden.

    - Storstadsmnniskan visar ett allt strre intresse fr skog och natur men kan beh-va hjlp p traven fr att ge sig ut i skogen.

    Skogen kommer att spela en allt starkare roll med klimat- och hllbarhetsfrgor i fokus.

    - Genom att satsa p de ider mnniskor har kan man ka deras mjlighet att bo och leva p landsbygden med skogen som bas. Stora sociala vrden finns i skogen som kan bidra till intkter. Skogen inne-br fr mnga br- och svampplockning. Fr andra r den jakt och fiske. Ett vxan-de intresse fr mngsidigt bruk av skogen kan mrkas, med en stark vilja att hitta alternativ till vanligt skogsbruk.

    Enskilda skogsgare har ofta sm mjlig-heter att marknadsfra sig. Genom att g samman kan man gemensamt utveckla mjligheterna. Det r viktigt att f konti-nuitet i verksamheten, att se helheten och hlla bra kvalitet i sitt utbud. Att erbjuda stora skogsomrden med vilt upplevs som exotiskt av lngvga turister.

    Forskningen omfattar ven metodutveck-ling vid avverkning dr man utvecklar metoder som r bttre fr bde milj och mnniskor, t.ex. fr att inte komma i konflikt med nrboende och beskare i skogen