Svensk språkhistoria

  • Published on
    31-Dec-2015

  • View
    120

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Svensk sprkhistoria. Indo-europeiska sprktrdet. Till svenskan frn. OddsPojkeSkola ByrKiosk KlosterSaga TjejGerillaRobot Teater KalabalikGevr GarderobTuristBiskop PaprikaLattjo - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

<p>Svensk sprkhistoria</p> <p>Svensk sprkhistoria</p> <p>Indo-europeiska sprktrdetOddsPojkeSkolaByrKioskKlosterSagaTjejGerillaRobotTeaterKalabalikGevrGarderobTuristBiskopPaprikaLattjoKetchupSlalomMailaMadrassTrottoarSnickareTill svenskan frnIndoeuropeiska Urgermanska UrnordiskaRunsvenskaldre fornsvenska Yngre fornsvenskaldre nysvenskaYngre nysvenskaNusvenskaSvenska sprket i perioderVarfr inleds perioden med detta rtal?Hur skrev man?Vilka sorts texter skrev man?Namnge ngon viktig text. Varfr viktig?Hnde ngot speciellt som pverkade sprket?Sprkliga frndringar.Historiska faktorer av betydelse fr sprkets utveckling.Lnord frn vilka sprk, varfr? Ge exempel.vrigt (t ex namn, dialekter)</p> <p>Frgor till varje periodVarfr inleds perioden r 800?De urnordiska dialekterna utvecklas till olika sprk. Processen r klar omkring r 800.</p> <p>Hur skrev man?RunorFutharken (16 runor)Sten, trRunsvenskaVilken sorts texter skrev man?Runstenar, ofta till minne av en avliden.Ca 2500 runstenar</p> <p>Namnge en viktig text.Rkstenen, stergtlandVrldens lngsta runinskrift, 760 teckenDet ldsta bevarade litterra verket.Svrtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk mytologi.</p> <p>RunsvenskaRunsvenskaSprkliga frndringarDiftonger frsvinner (men bevaras i gotlndskan)</p> <p>ei eai eau y ystein stenraisa resaauga ga</p> <p>Gripsholmsstenen</p> <p>GripsholmsstenenRunor</p> <p>Translitterering:tula: lit: raisa: stain: ins at: sun: sin: haralt: bruur: inkuars: aiR furu: trikila: fiari: at: kuli: auk: a:ustarlar ni: kafu: tuu: sunar:la: a sirk:lan:ti</p> <p>GripsholmsstenenNormalisering:Tola let risa stin ennsaat sun sinn Harald, brour Ingvars.iR foru drngilafiarri at gulliok austarlarni gafu,dou sunnarlaa Srklandi.</p> <p>versttning:Tola lt resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder.De foro manligenfjrran efter guldoch sterutgvo rnen fda.De dogo sderuti Srkland.</p> <p>1225 ldre Vstgtalagen (Den frsta texten p svenska, skriven med latinska bokstver.)Exempel p bter Latinska bokstver (frst latin)Pergament (kalvskinn och blck)Lagtexter, rttegngsprotokoll, testamentenRiddarromaner, helgonberttelser versattes</p> <p>ldre fornsvenska</p> <p>Faldr Y vndir mylnohivl fr r ban af bte rim markum n r mylnu a Faldr Y i brun llr diki llr af fiskigardi far bana af bt firi rim markum en r a Gangr Y a biornspiut llr ok lgspiut far bana af bte fyri M iij n r a Resir Y tr vp fldr nir far Y ban af bti firi M iij n up resti Stangr iur huggr runi bitr hundr far af bn bte firi iijM Ur ldre VstgtalagenFaller en man under ett qvarnhjul [och] fr bane drav, bte tre mark den som ger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] fr bane drav, bte tre mark den som ger [den/det]. Gr en man p ett bjrnspjut eller lgspjut [och] fr bane drav, bte tre mark den som ger [det]. Reser en man upp ett trd [och det] faller ner [och] en man fr bane drav, bte tre mark den som reste upp [det]. Stngar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] fr bane drav, bte tre marker.versttningLatin, grekiska kyrka, prst, mssa, kors, altare, pennaKrnglig grammatik S hr bjdes substantivenldre fornsvenskaGwz modhir talade: Huar lkar grs, ther ophghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller skt.Ok the som r standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff lsins makt, bida thy til at lit r fulkomplica giort oc nidharlagt.n thom som nsana halla mykyt nr till lkarsins hita hndir ntigia at the niusa hardhelica lla at hirnin rris oc vrkir hardhelica.Swa r oc andelica.Ur den heliga Birgittas uppenbarelserGud moder talade: Nr man brygger l, d hver sig skummet hftigt och sjunker snart igen.Och de som str i nrheten vet att denna jsning beror p lets inneboende kraft, och de vntar drfr tills let r frdigbryggt och skummet har sjunkit.Men de som sticker nsan alltfr nra hettan frn lkaret, dem gr det s, att antingen nyser de hftigt eller ocks knner de yrsel i hjrnan och fr svr huvudvrk.S r det ocks andligen.Ca 1375 Lgtyskan inverkar mer (pga Hansan)PapperBoktryckarkonstBjningssystemet blir mycket enklareTyska lnord: handel och hantverkstad, betala, straff, kk, fnster, skomakare, fruYngre fornsvenskaMedh lagh skal man land byggia.Nd brythir lagh.Mange baekkia ok sma gra stora aa.Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir.Skogh hawir ron, ok mark hawir ghon.Thaen blaes ey vael at eelde, som myl hawir i munne.Man skall ey giffnom haeste i mun see.Ey kombir skadhi een til by.Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth.Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe.J thysto vatne aeru orma vaerste.Fornsvenska ordsprk verstt!1526 (Nya testamentet verstts till svenska) Gustav Vasas bibel utveckling mot standardsprkTysk versttning + MlardalsdialektenVille bryta kyrkans makt reformationenTidigare bara latin, , finns fr frsta gngen Politiskt: INTE dansk pverkanBoktryckarkonsten Starka dialekter pverkar skriftsprket (Skrev som man talade ldre nysvenskaBrev frn Gustav Vasa till 16-rig sonWij lathe tig och frst, ath wr kre husffru Katerina haffwer skicketh till tig medh frbe:te Claes Hanszonn fem skiorter etc. Sz hr wr faderlige wilije, ath, thw them wille lathe achta, sz ath the icke frffares eller frkomme etc.Kre szon, hr och vr faderlige wilije, ath thw granneligen wilth lathe haffwe godh acth och sktzmll vm tijtt huffwedh, sz ath thw thtt altijd lather twtte och holle reenth etc. och elijest vdi alle motte tage tig till ware fr alle farligheter, effter szom strste mecht op ligger, szom hr medh mykith rnnende och lpende op landh och annerstedz, thr igenom thw brcker benenn sonder op tig etc.1732 </p> <p>Olof Dahlin: Then Swnska Argus (tidsskrift)Enklare sprkKritik mot andra sprks inflytande</p> <p>Franska lnord 1700-tal (mode, mat, kultur)Kungen Gustav IIIparfym, salong, kostym, konsert, byr, paraply</p> <p>Yngre nysvenskaYngre nysvenskaEngelska lnord 1800-talstrejk, rls, tunnel, jobb, intervju, sport, klubb, tennis</p> <p>1801 stavningsnormer infrsStavningen nrmar sig uttalet</p> <p>Ordbcker:Svensk sprklra (1836)Svenska Akademiens ordbok (1874)</p> <p>Ur Then Swnska ArgusWrt Sta Modersml blir dageligen {ibland} [bland] oss s misswrdat, at det r en mkan: De Swenskas Ord och Meningar ro nu hgdragnare, n at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas p Swenska; Derfre ro nu de Swenska s owande wid Swenskan, at de rttnu intet stapla s mycket nr de tala andra Sprk, som nr de tala sitt Eget. [] Om hwar och en Swensk frstodo Swenska Sprket af grund; s skulle wrt liufwa Foster-mhl f sin tilbrliga wrdnad.Jag wet intet hwad rasande Drskap hindrar oss derifrn: Sprket r i sig sielf intet hrt som Tyskan, intet hopplckat som Engelskan, intet upblst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obndigt som Plskan, intet wildt som Ryskan, intet brkande som Danskan etc. Det r Lent och likwl Starkt, Rent och likwl Rikt, Enfaldigt och likwl Hgt, Tappert och likwl Lckert. 1900 Talsprk och skriftsprk mer likaTeknik, utveckling mnga nya ordLnord frn engelska, amerikanska (spec. efter 1945)rekord, match, jeans, chipsEnklare, rakare, kortare meningarFrre dialekterRikssvenska vanligare. Flytt till ttorter, massmedia1906 stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla tvivla)Nusvenska</p>