Sydkorea och Moçambique - Jämförande analys av utvecklingsmöjligheter

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En jämförelse av de två länderna Sydkorea och Moçambique ur ett utvecklingsperspektiv.

Text of Sydkorea och Moçambique - Jämförande analys av utvecklingsmöjligheter

Av: Oskar Henriksson

Sydkorea och Moambique - Jmfrande analys av utvecklingsmjligheterInledningJag kommer i den hr rapporten att analysera varfr olika lnder har ntt olika grad av vlstnd. I analysen kommer jag att anvnda mig av de tv lnderna Sydkorea och Moambique. Jag har valt dessa tv lnder frst och frmst fr att de befinner sig i varsin nde av utvecklingsskalan, Sydkorea befinner sig p plats 18 och Moambique p plats 165 p FN:s Human Development Index (HDI).1 En annan anledning till att jag valt just dessa tv lnder r att de bda sticker ut, om n p olika stt. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling de senaste rtiondena och Moambique r ett av de utvecklingslnder som haft bst utveckling inom utbildningsomrdet. Att de r extremer inom dessa tv omrden gr att det r lttare att se samband mellan olika indikatorer. Dessutom skiljer de sig p ett par andra avgrande stt, Sydkorea har en etniskt homogen befolkning till skillnad frn Moambique. Sydkorea har inte varit en koloni vilket Moambique varit och Sydkorea har f egna naturresurser medan Moambique r rikt p naturresurser. Att de skiljer sig t p dessa punkter gr att diskussionen kring lnderna och deras utveckling blir intressantare. Givetvis finns det ocks en nackdel med att vlja tv s pass olika lnder d risken r att de inte r speciellt representativa och att analysen drfr inte r allmngiltig, men jag anser att frdelarna vervger nackdelarna. Ett viktigt arbetsredskap nr man vill analysera utvecklingen i ett socio-ekonomiskt perspektiv r statistik. I den hr analysen kommer jag att anvnda mig av i huvudsak FN:s Human Development Index (HDI) och Vrldsbankens World dataBank.2

Bild 1: FN:s Human Development Index (HDI) r en sammanvgning av statistik frn tre olika omrden, hlsa, 3 utbildning och ekonomisk levnadsstandard.

HDI byggs upp av ett antal olika indikatorer inom tre olika omrden, se bild 1. Till skillnad frn BNP (Bruttonationalprodukten) s fokuserar HDI inte bara p ekonomiska faktorer s som konsumtion,1

http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table2_reprint.pdf http://hdr.undp.org/en/ och http://databank.worldbank.org/ddp/home.do http://hdr.undp.org/en/statistics/hdi/

2

3

1

Av: Oskar Henriksson investeringar och handel utan den ven tar med mer mnskliga faktorer s som hlsa och utbildning. Det har dock enligt Potter framfrts en hel del kritik kring bda dessa mtmetoder, de anses till exempel vara alltfr centrerade kring vstliga vrderingar och ge de ekonomiska faktorerna alltfr stor tyngd.4 Vrldsbanken World dataBank innehller ett stort antal statistikdatabaser som var och en innehller ett antal olika indikatorer. Jag kommer hr att anvnda mig av indikatorer frn databasen World Development Indicators & Global Development Finance. De indikatorer jag kommer att anvnda mig av finns listade i bilaga 1. Jag kommer frst att ge en vergripande beskrivning av de tv lnderna fr att sedan presentera och analysera statistiken och utifrn detta sedan fra en diskussion kring hur de olika indikatorerna pverkat lndernas utvecklingsmjligheter. Jmstlldhetsfrgorna har jag samlat under en egen rubrik. Slutligen gr jag ett antal reflektioner.

SydkoreaKorea som sjlvstndig stat har en historia som strcker sig frn 600-talet fram till 1900-talets brjan. 1910 blev landet en Japansk koloni och frblev s fram till andra vrldskrigets slut 1945. Efter andra vrldskriget delades Korea i en nordlig och en sydlig del, den nordliga kom att hamna under sovjetiskt beskydd och den sydliga under amerikanskt. Det fanns dock krafter som ville terfrena Nord- och Sydkorea vilket ledde till konflikter d man inte kom verens om vem som skulle styra ett framtida enat Korea. Detta mynnade ut i Koreakriget. ven om kriget tog slut 1953 s r Nord- och Sydkorea officiellt fortfarande i krig med varandra d inget fredsavtal har undertecknats.Bild 2. Sydkoreas placering i Ostasien.

Landet styrdes efter andra vrldskriget lnge som en militrdiktatur och det var frst 1993 som en civil president tillsattes. Idag r Sydkorea en modern demokrati. Den nuvarande presidenten som heter Lee Myung-Bak r starkt engagerad i globala frgor och landet r medlem i mnga internationella organisationer. Sydkorea ligger p den koreanska halvn och grnsar i norr till Nordkorea. Till vster ligger Gula havet och till ster Japanska havet. Landet har en yta p 99,720 km2 vilket gr det till vrldens 109:e strsta. Landet bestr i huvudsak av berg i norr och slttmarker i sder. Sydkorea har knappt 46 miljoner invnare och r vrldens 26:e folkrikaste land. Befolkningen r mycket etniskt homogen och enda strre etniska minoriteten r ca 20 000 kineser. Man har en mycket lg befolkningstillvxt som 2011 var 0.23 %. Sydkorea r ett urbaniserat land dr 83 % av befolkningen bor i stder. Sjukvrden och utbildningsvsendet ligger p en hg niv.

4

Potter R. Sid 12.

2

Av: Oskar Henriksson Sydkorea r frhllandevis fattigt p naturtillgngar, med undantag fr kol. I vrigt finns mindre tillgngar av till exempel grafit, molybden och bly. En relativt stor andel av ytan r odlad, 17 % vilket kan jmfras med Sveriges knappa 6 %. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling sedan 60-talet. Landet har under de senaste 40 ren gtt frn att ha varit ett utvecklingsland till ett hgteknologiskt och vlmende modernt samhlle. Idag placerar sig landet p listan ver vrldens 20 strsta ekonomier. Man exporterar i huvudsak hgteknologiska produkter, motorer, stl och skepp. Merparten av importen bestr av maskiner, elektronik, olja och stl. Landet r mycket beroende av handel med omvrlden och r vrldens 8:e strsta exportnation och 11e strsta importnation. Sydkorea ligger lngt framme nr det gller kommunikationer och transporter. Man han flera stora hamnar och ett vl utvecklat vg- och jrnvgsnt. Internet- och mobiltelefonanvndningen r bland den hgsta i vrlden.5 Nr det gller drivmedels- och energifrsrjningen s r Sydkorea en av vrldens strsta importrer. Man har inga egna olje- eller gastillgngar och en mycket begrnsad tillgng p inhemskt kol. Man r vrldens femte strsta importr av olja, vrldens tredje strsta importr av kol och vrldens nst strsta importr av flytande naturgas. Elkraft produceras till en tredjedel av krnkraftverk.6

Bild 3. Sydkoreas huvudstad Seoul r en modern stad med knappt 10 miljoner invnare.

7

5

Grundlggande fakta om Sydkorea kommer frn https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/ks.html6

Information om Sydkoreas energifrsrjning kommer frn http://www.eurasiareview.com/11102011-south-korea-energyprofile-major-energy-importer-including-oil-gas-and-coal-analysis/7

Bild frn http://en.wikipedia.org/wiki/Seoul

3

Av: Oskar Henriksson

MoambiqueMoambique har en historia prglad av kolonialism. Under nstan fem rhundranden, frn 1505 till 1975, var landet en portugisisk koloni. Tidigare fanns dr araber vilka motsatte sig portugisernas intg och konflikter uppstod kring bland annat handeln. Portugiserna lyckades inta en dominerande stllning under kolonialtidens frsta tv rhundraden men efter det s fick araberna mer och mer inflytande. Araberna lyckas ockupera vissa omrden och Portugal fokuserade alltmer p den mer lnsamma handeln med Fjrran stern och Indien. P 1800-talet kade Storbritannien och Frankrikes intressen i regionen. Allt mer makt flyttades nu ver frn Portugal till stora privata fretag, fretag som ofta gdes av Storbritannien. Dessa stora fretag byggde jrnvgar. Slavhandel frekom, bland annat exporterades slavar till andra afrikanska kolonier. Den Portugisiska kontrollen hrdnade ter under mitten av 1900-talet. Frn den tiden och kade ocks motsttningarna mellan ursprungsbefolkningen och Portugal ngot som resulterade i en guerillarrelse som konfronterade kolonialmakten. Detta blev sedan en del av det strre portugisiska kolonialkriget som utkmpades mellan 1961 och 1974. 1975 blev landet sjlvstndigt. Moambiques frsta rtionden som sjlvstndig stat blev dock problematiska. Inbrdeskrig, torka, storskalig emigration och ett starkt ekonomiskt beroende till Sydafrika gjorde att landets utveckling kunde komma igng frst p mitten av 1990-talet. Frn att ha haft ett marxistiskt styre vergick man 1998 till ett flerpartisystem och marknadsekonomi. I det senaste valet 2009 d Armando Guebuza valdes till president frekom dock s mycket oegentligheter att Moambique idag inte rknas som en demokrati.

Bild 4. Moambiques placering i Afrika.

Moambique ligger p Afrikas stkust vid Indiska oceanen och grnsar till Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Swaziland och Sydafrika. Landet har en yta av 799 380 km2 vilket gr det till vrldens 35:e strsta. Landet bestr i ster av kustnra slttland som vergr i alltmer hglnt terrng ju lngre vsterut man kommer. Landet har knappt 23 miljoner invnare och r drmed vrldens 51:a folkrikaste land. Befolkningen bestr nstan uteslutande av olika afrikanska folkgrupper dr macua r den strsta. Europerna utgr endast 0.06 % av befolkningen. Man har en relativt lg befolkningstillvxt p 2.44%. Endast 38 % av befolkningen bor i stder. Man har en lg standard p sjukvrden och medellivslngden r knappt 52 r. HIV/AIDS r ett stort problem. r 2009 var 11.5 % av befolkningen smittad vilket gr Moambique till ett av vrldens mest drabbade lnder. Tillgngen p rent vatten r dlig, srskilt p landsbygden. Knappt hlften av alla ver 15 r r lskunniga. Moambique r ett land med en enorm ekonomisk potential. Landet har en mngd naturtillgngar i form av till exempel naturgas, kol och titan. Troligtvis finns ven olja. Till skillnad frn mnga andra Afrikanska lnder r dock naturtillgngarna fortfarande relativt oexploaterade. Landet har mnga vattendrag som r lmpade fr vattenkraft, ven detta en resurs som till strsta delen r outnyttjad. Ca 5.5 % av landytan r odlingsmark.

4

Av: Oskar Henriksson Vid sjlvstndigheten 1975 var Mocambique ett av vrldens fattigaste lnder. En mngd makroekonomiska reformer genomfrdes under slutet