Sydkorea och Moçambique - Jämförande analys av utvecklingsmöjligheter

  • Published on
    24-Apr-2015

  • View
    700

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En jmfrelse av de tv lnderna Sydkorea och Moambique ur ett utvecklingsperspektiv.

Transcript

<p>Av: Oskar Henriksson</p> <p>Sydkorea och Moambique - Jmfrande analys av utvecklingsmjligheterInledningJag kommer i den hr rapporten att analysera varfr olika lnder har ntt olika grad av vlstnd. I analysen kommer jag att anvnda mig av de tv lnderna Sydkorea och Moambique. Jag har valt dessa tv lnder frst och frmst fr att de befinner sig i varsin nde av utvecklingsskalan, Sydkorea befinner sig p plats 18 och Moambique p plats 165 p FN:s Human Development Index (HDI).1 En annan anledning till att jag valt just dessa tv lnder r att de bda sticker ut, om n p olika stt. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling de senaste rtiondena och Moambique r ett av de utvecklingslnder som haft bst utveckling inom utbildningsomrdet. Att de r extremer inom dessa tv omrden gr att det r lttare att se samband mellan olika indikatorer. Dessutom skiljer de sig p ett par andra avgrande stt, Sydkorea har en etniskt homogen befolkning till skillnad frn Moambique. Sydkorea har inte varit en koloni vilket Moambique varit och Sydkorea har f egna naturresurser medan Moambique r rikt p naturresurser. Att de skiljer sig t p dessa punkter gr att diskussionen kring lnderna och deras utveckling blir intressantare. Givetvis finns det ocks en nackdel med att vlja tv s pass olika lnder d risken r att de inte r speciellt representativa och att analysen drfr inte r allmngiltig, men jag anser att frdelarna vervger nackdelarna. Ett viktigt arbetsredskap nr man vill analysera utvecklingen i ett socio-ekonomiskt perspektiv r statistik. I den hr analysen kommer jag att anvnda mig av i huvudsak FN:s Human Development Index (HDI) och Vrldsbankens World dataBank.2</p> <p>Bild 1: FN:s Human Development Index (HDI) r en sammanvgning av statistik frn tre olika omrden, hlsa, 3 utbildning och ekonomisk levnadsstandard.</p> <p>HDI byggs upp av ett antal olika indikatorer inom tre olika omrden, se bild 1. Till skillnad frn BNP (Bruttonationalprodukten) s fokuserar HDI inte bara p ekonomiska faktorer s som konsumtion,1</p> <p>http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table2_reprint.pdf http://hdr.undp.org/en/ och http://databank.worldbank.org/ddp/home.do http://hdr.undp.org/en/statistics/hdi/</p> <p>2</p> <p>3</p> <p>1</p> <p>Av: Oskar Henriksson investeringar och handel utan den ven tar med mer mnskliga faktorer s som hlsa och utbildning. Det har dock enligt Potter framfrts en hel del kritik kring bda dessa mtmetoder, de anses till exempel vara alltfr centrerade kring vstliga vrderingar och ge de ekonomiska faktorerna alltfr stor tyngd.4 Vrldsbanken World dataBank innehller ett stort antal statistikdatabaser som var och en innehller ett antal olika indikatorer. Jag kommer hr att anvnda mig av indikatorer frn databasen World Development Indicators &amp; Global Development Finance. De indikatorer jag kommer att anvnda mig av finns listade i bilaga 1. Jag kommer frst att ge en vergripande beskrivning av de tv lnderna fr att sedan presentera och analysera statistiken och utifrn detta sedan fra en diskussion kring hur de olika indikatorerna pverkat lndernas utvecklingsmjligheter. Jmstlldhetsfrgorna har jag samlat under en egen rubrik. Slutligen gr jag ett antal reflektioner.</p> <p>SydkoreaKorea som sjlvstndig stat har en historia som strcker sig frn 600-talet fram till 1900-talets brjan. 1910 blev landet en Japansk koloni och frblev s fram till andra vrldskrigets slut 1945. Efter andra vrldskriget delades Korea i en nordlig och en sydlig del, den nordliga kom att hamna under sovjetiskt beskydd och den sydliga under amerikanskt. Det fanns dock krafter som ville terfrena Nord- och Sydkorea vilket ledde till konflikter d man inte kom verens om vem som skulle styra ett framtida enat Korea. Detta mynnade ut i Koreakriget. ven om kriget tog slut 1953 s r Nord- och Sydkorea officiellt fortfarande i krig med varandra d inget fredsavtal har undertecknats.Bild 2. Sydkoreas placering i Ostasien.</p> <p>Landet styrdes efter andra vrldskriget lnge som en militrdiktatur och det var frst 1993 som en civil president tillsattes. Idag r Sydkorea en modern demokrati. Den nuvarande presidenten som heter Lee Myung-Bak r starkt engagerad i globala frgor och landet r medlem i mnga internationella organisationer. Sydkorea ligger p den koreanska halvn och grnsar i norr till Nordkorea. Till vster ligger Gula havet och till ster Japanska havet. Landet har en yta p 99,720 km2 vilket gr det till vrldens 109:e strsta. Landet bestr i huvudsak av berg i norr och slttmarker i sder. Sydkorea har knappt 46 miljoner invnare och r vrldens 26:e folkrikaste land. Befolkningen r mycket etniskt homogen och enda strre etniska minoriteten r ca 20 000 kineser. Man har en mycket lg befolkningstillvxt som 2011 var 0.23 %. Sydkorea r ett urbaniserat land dr 83 % av befolkningen bor i stder. Sjukvrden och utbildningsvsendet ligger p en hg niv.</p> <p>4</p> <p>Potter R. Sid 12.</p> <p>2</p> <p>Av: Oskar Henriksson Sydkorea r frhllandevis fattigt p naturtillgngar, med undantag fr kol. I vrigt finns mindre tillgngar av till exempel grafit, molybden och bly. En relativt stor andel av ytan r odlad, 17 % vilket kan jmfras med Sveriges knappa 6 %. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling sedan 60-talet. Landet har under de senaste 40 ren gtt frn att ha varit ett utvecklingsland till ett hgteknologiskt och vlmende modernt samhlle. Idag placerar sig landet p listan ver vrldens 20 strsta ekonomier. Man exporterar i huvudsak hgteknologiska produkter, motorer, stl och skepp. Merparten av importen bestr av maskiner, elektronik, olja och stl. Landet r mycket beroende av handel med omvrlden och r vrldens 8:e strsta exportnation och 11e strsta importnation. Sydkorea ligger lngt framme nr det gller kommunikationer och transporter. Man han flera stora hamnar och ett vl utvecklat vg- och jrnvgsnt. Internet- och mobiltelefonanvndningen r bland den hgsta i vrlden.5 Nr det gller drivmedels- och energifrsrjningen s r Sydkorea en av vrldens strsta importrer. Man har inga egna olje- eller gastillgngar och en mycket begrnsad tillgng p inhemskt kol. Man r vrldens femte strsta importr av olja, vrldens tredje strsta importr av kol och vrldens nst strsta importr av flytande naturgas. Elkraft produceras till en tredjedel av krnkraftverk.6</p> <p>Bild 3. Sydkoreas huvudstad Seoul r en modern stad med knappt 10 miljoner invnare.</p> <p>7</p> <p>5</p> <p>Grundlggande fakta om Sydkorea kommer frn https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/ks.html6</p> <p>Information om Sydkoreas energifrsrjning kommer frn http://www.eurasiareview.com/11102011-south-korea-energyprofile-major-energy-importer-including-oil-gas-and-coal-analysis/7</p> <p>Bild frn http://en.wikipedia.org/wiki/Seoul</p> <p>3</p> <p>Av: Oskar Henriksson</p> <p>MoambiqueMoambique har en historia prglad av kolonialism. Under nstan fem rhundranden, frn 1505 till 1975, var landet en portugisisk koloni. Tidigare fanns dr araber vilka motsatte sig portugisernas intg och konflikter uppstod kring bland annat handeln. Portugiserna lyckades inta en dominerande stllning under kolonialtidens frsta tv rhundraden men efter det s fick araberna mer och mer inflytande. Araberna lyckas ockupera vissa omrden och Portugal fokuserade alltmer p den mer lnsamma handeln med Fjrran stern och Indien. P 1800-talet kade Storbritannien och Frankrikes intressen i regionen. Allt mer makt flyttades nu ver frn Portugal till stora privata fretag, fretag som ofta gdes av Storbritannien. Dessa stora fretag byggde jrnvgar. Slavhandel frekom, bland annat exporterades slavar till andra afrikanska kolonier. Den Portugisiska kontrollen hrdnade ter under mitten av 1900-talet. Frn den tiden och kade ocks motsttningarna mellan ursprungsbefolkningen och Portugal ngot som resulterade i en guerillarrelse som konfronterade kolonialmakten. Detta blev sedan en del av det strre portugisiska kolonialkriget som utkmpades mellan 1961 och 1974. 1975 blev landet sjlvstndigt. Moambiques frsta rtionden som sjlvstndig stat blev dock problematiska. Inbrdeskrig, torka, storskalig emigration och ett starkt ekonomiskt beroende till Sydafrika gjorde att landets utveckling kunde komma igng frst p mitten av 1990-talet. Frn att ha haft ett marxistiskt styre vergick man 1998 till ett flerpartisystem och marknadsekonomi. I det senaste valet 2009 d Armando Guebuza valdes till president frekom dock s mycket oegentligheter att Moambique idag inte rknas som en demokrati.</p> <p>Bild 4. Moambiques placering i Afrika.</p> <p>Moambique ligger p Afrikas stkust vid Indiska oceanen och grnsar till Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Swaziland och Sydafrika. Landet har en yta av 799 380 km2 vilket gr det till vrldens 35:e strsta. Landet bestr i ster av kustnra slttland som vergr i alltmer hglnt terrng ju lngre vsterut man kommer. Landet har knappt 23 miljoner invnare och r drmed vrldens 51:a folkrikaste land. Befolkningen bestr nstan uteslutande av olika afrikanska folkgrupper dr macua r den strsta. Europerna utgr endast 0.06 % av befolkningen. Man har en relativt lg befolkningstillvxt p 2.44%. Endast 38 % av befolkningen bor i stder. Man har en lg standard p sjukvrden och medellivslngden r knappt 52 r. HIV/AIDS r ett stort problem. r 2009 var 11.5 % av befolkningen smittad vilket gr Moambique till ett av vrldens mest drabbade lnder. Tillgngen p rent vatten r dlig, srskilt p landsbygden. Knappt hlften av alla ver 15 r r lskunniga. Moambique r ett land med en enorm ekonomisk potential. Landet har en mngd naturtillgngar i form av till exempel naturgas, kol och titan. Troligtvis finns ven olja. Till skillnad frn mnga andra Afrikanska lnder r dock naturtillgngarna fortfarande relativt oexploaterade. Landet har mnga vattendrag som r lmpade fr vattenkraft, ven detta en resurs som till strsta delen r outnyttjad. Ca 5.5 % av landytan r odlingsmark.</p> <p>4</p> <p>Av: Oskar Henriksson Vid sjlvstndigheten 1975 var Mocambique ett av vrldens fattigaste lnder. En mngd makroekonomiska reformer genomfrdes under slutet av 1980-talet och detta i kombination med politisk stabilitet gjorde att landet fick en snabb ekonomisk expansion. Landet hade en av Afrikas starkast vxande ekonomier i brjan av 2000-talet, bistnd utgr trots detta idag hlften av landets ekonomi. Ekonomin r mycket beroende av exporten av aluminium vilket gr att svngningar i aluminiumpriset kraftigt pverkar landets ekonomi. P senare tid har levnadskostnaderna kat s pass mycket att det uppsttt kravaller. 81 % av arbetskraften jobbar inom jordbruket och endast 6 % inom industrin. De viktigaste exportprodukterna r aluminium, rkor, ntter, bomull, socker och timmer. Viktigaste importprodukterna r maskiner, fordon, brnsle, kemikalier, metallprodukter, mat och textilier. Man har ett underskott i handelsbalansen. Nr det gller kommunikationer s r det betydligt fler som anvnder mobiltelefoner n fasta telefoner. Ca 25 % av invnarna har en mobiltelefon medan det endast finns ca 82 400 fasta telefoner. Drygt 600 000, eller bara ett par procent, har tillgng till internet.8 9</p> <p>Bild 5. Moambiques huvudstad Maputo med dess hamn. Knappt 1.8 miljoner bor i staden, 80 % av dessa i 10 11 slumomrden utan elektricitet eller rinnande vatten.</p> <p>8</p> <p>Grundlggande fakta om Mocambique kommer frn http://en.wikipedia.org/wiki/Mozambique och https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mz.html.9</p> <p>Fakta om naturtillgngar kommer frn http://www.iese.ac.mz/lib/publication/Bucuane,Aurelio%20&amp;%20Mulder,Peter_NaturalReseorces.pdf10</p> <p>Bild frn http://en.wikipedia.org/wiki/Maputo http://www.guardian.co.uk/world/2005/feb/02/hearafrica05.development4</p> <p>11</p> <p>5</p> <p>Av: Oskar Henriksson</p> <p>Statistik - Presentation och analysHr kommer jag frst att presentera och analysera statistiken p en vergripande niv fr att sedan g in mer i detalj p de olika delomrdena. vergripande Graferna i Bild 6 nedan ger en vergripande bild av hur Sydkoreas och Moambiques utveckling har varit sedan 1970 enligt HDI och tre av dess index.</p> <p>Bild 6. Grafer som visar Sydkoreas och Moambiques utveckling enligt HDI-metoden sedan 1970-talet. Frutom utvecklingen enligt den totala HDI visas ven utvecklingen fr tre av dess underindex, utbildning, hlsa och inkomst. Med inkomst menas hr landets inkomst. De olika frgerna i graferna visar de olika utvecklingsstadier som finns enligt HDI-modellen, dr rtt r lnder med mycket lg utveckling och bltt r lnder med mycket hg utveckling. Varje linje representerar ett land, och de tv tjocka linjerna representerar Sydkorea (bl) och 12 Moambique (rd).</p> <p>I ovanstende grafer kan vi utlsa ett antal trender och se ett antal vergripande samband. Vi kan till exempel utlsa att Sydkorea har haft en utveckling som varit strre n fr de flesta andra idag hgt utvecklade lnder. P 70-talet hade Sydkorea ungefr samma HDI-index som till exempel Colombia eller Tadzjikistan medan landet idag befinner sig p samma niv som till exempel Belgien och Japan. Sverige har som jmfrelse sedan 70-talet endast kat 112 punkter p HDI-indexet medan Sydkorea kat 309 punkter. Vi kan ocks se att jmfrt med de andra mycket hgt utvecklade lnderna (mrkbl) s ligger Sydkorea idag mycket hgt nr det gller utbildning men betydligt lgre nr det gller hlsa och inkomst. Man skulle kunna tolka detta som att det finns en viss efterslpning i ekonomin, det vill sga att Sydkoreas satsning p hlsa och utbildning ger en positiv effekt p ekonomin men att den fulla effekten inte kommer omedelbart. Nr det gller Moambique s ser vi att dess HDI-index har kat men att landet trots detta under hela perioden tillhrt ett av de absolut minst utvecklade lnderna. Vi kan ocks se att12</p> <p>http://hdr.undp.org/en/data/trends/</p> <p>6</p> <p>Av: Oskar Henriksson utvecklingstakten har varit betydligt lgre n fr Sydkorea, undantaget utbildningsindexet dr Moambique haft en mycket kraftig utveckling. Vi kan ocks se att kurvorna fr Moambique r betydligt ojmnare n de fr Sydkorea och i vissa fall har Moambiques utveckling varit negativ vilket Sydkoreas aldrig varit. Moambiques negativa HDI under brjan p 80-talet beror troligtvis till stor del p det inbrdeskrig som rdde vid den tiden. Landets frhllandevis starka utveckling inom utbildningsomrdet, om n frn mycket lga niver, beror antagligen p mnga faktorer. En av dessa faktorer r den insats inom utbildningsvsendet som befrielserrelsen Frelimo (Frente de Libertao de Moambique) har gjort. Redan innan landet blev sjlvstndigt s arbetade Frelimo fr att frbttra utbildningen och man fortsatte detta arbete efter sjlvstndigheten.13 Ekonomi</p> <p>Bild 7. Ekonomiska indikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).</p> <p>Bild 8. Ekonomiska indikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).</p> <p>Det kanske mest slende nr det gller de ekonomiska indikatorerna r den enorma skillnaden i GDP per capita mellan de tv lnderna, Sydkoreas r drygt 30 gnger hgre n Moambiques. Och mellan 1970 och 2009 s har GDP per capita kat med drygt 400 % i Moambique medan den kat med ver 11000 % fr Sydkorea. Sydkoreas ekonomiska utveckling har allts varit betydligt snabbare. Till detta ska lggas att Moambiques utveckling har skett frn en mycket lg niv. Trenden fr den rliga tillvx...</p>