Tidskrift för konstvetenskap, ett forum för konstforskning

  • Published on
    17-Mar-2017

  • View
    220

  • Download
    4

Transcript

  • This article was downloaded by: [University of Chicago Library]On: 13 November 2014, At: 12:53Publisher: RoutledgeInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

    Konsthistorisk tidskrift/Journal ofArt HistoryPublication details, including instructions for authors andsubscription information:http://www.tandfonline.com/loi/skon20

    Tidskrift fr konstvetenskap, ettforum fr konstforskningInga Lena ngstrm-GrandienPublished online: 05 Nov 2010.

    To cite this article: Inga Lena ngstrm-Grandien (2001) Tidskrift fr konstvetenskap, ettforum fr konstforskning, Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History, 70:1-2, 77-87, DOI:10.1080/00233600152126054

    To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/00233600152126054

    PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

    Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information(the Content) contained in the publications on our platform. However, Taylor& Francis, our agents, and our licensors make no representations or warrantieswhatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of theContent. Any opinions and views expressed in this publication are the opinions andviews of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. Theaccuracy of the Content should not be relied upon and should be independentlyverified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liablefor any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly inconnection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

    This article may be used for research, teaching, and private study purposes. Anysubstantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing,systematic supply, or distribution in any form to anyone is expressly forbidden.Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

    http://www.tandfonline.com/loi/skon20http://www.tandfonline.com/action/showCitFormats?doi=10.1080/00233600152126054http://dx.doi.org/10.1080/00233600152126054http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditionshttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 77

    Konsthistorisk Tidskrift, Volym 70, Hfte 1-2, 2001 Taylor & Francis 2001.ISSN 00233609

    Den svenska konstforskningens frsta egentligatidskrift var Tidskrift fr konstvetenskap, som FritjofHazelius och Ewert Wrangel brjade ge ut i Lund1916. Genom nedslag i olika rgngar, den frstafrn 1916, den ttonde frn 1924 och den sex-tonde frn 1932, mnar jag spegla tidskriftensutveckling. Nedslagen ger en ganska god bild avtidskriftens innehll, medarbetare och karaktrunder de nmnda tidsskedena. Att jag valt 1932fr det sista nedslaget beror p att samma rbrjade Konsthistorisk tidskrift ges ut i Stockholm.Tidskrift fr konstvetenskap levde dock vidare iLund med Wrangel och Hazelius i ledningen,1937 ersatta av Ragnar Josephson. 1947 brjadetidskriften ges ut i form av en rsbok med uppsatserkring ett genomgende tema med Ragnar Josephsonsom ansvarig utgivare och Nils G. Sandblad somredaktr.

    Som frebild fr Tidskrift fr konstvetenskaphade de bda utgivarna haft Lorentz DietrichsonsTidskrift fr bildande konst och konstindustri, somhade ftt stor betydelse trots att den bara hadekommit ut i tv r, 1875-1876, beroende p attDietrichson sedan hade flyttat tillbaka till Norge.Ngon annan tidskrift i mnet hade inte getts uti Sverige frrn Tidskrift fr konstvetenskap grun-dades 1916. Vid den tiden pgick visserligenfrsta vrldskriget fr fullt, men enligt de bdagrundarna var behovet av ett centralorgan frkonstforskare och konstvetenskapen s pkallatatt de inte ville vnta med utgivningen till efterkriget. Av frordet till frsta numret framgrdessutom att de hoppades att tidskriften skullefungera som moraliskt std i krigstid, en tidd det var srskilt viktigt att de neutrala folken

    hlla sitt kulturarbete uppe, ja strka och stegradet, som det str med kursiv stil.2 Huvudsklettill grundandet av tidskriften var emellertidenligt utgivarna frhllandet att konsten ochkonstforskningen hade ftt en mycket mer upp-mrksammad stllning i samhllet n dittills.Museerna hade utvidgats, nya samlingar hadetillkommit och utstllningar hllits nstan retrunt i Stockholm, Gteborg, Malm, Lund ochUppsala. Mnga freningar hade bildats, somt.ex. Nationalmusei vnner (1907) och Konst-historiska sllskapet (1914). Inventeringen avSveriges kyrkor hade pbrjats (1913). Det hadeutkommit populra publikationer, ortsbeskriv-ningar, reseskildringar samt verk som Gamlasvenska stder och Svenska slott och herrgrdar.Jmte den Bergska donationsprofessuren vidStockholms hgskola hade lrarplatser i konstve-tenskap upprttats vid de bda statsuniversitetensamt vid Gteborgs hgskola. En professur isvensk konsthistoria vid konsthgskolan hadeocks kommit till stnd. Och hvad innebr alltdetta, frgar de bda utgivarna retoriskt, omicke ett erknnande av konstens hga betydelsefr samhllet, af konsten som lifgifvande, lycklig-grande, af konsten som en social faktor och enpersonlig faktor, den dr tillfr det allmnna ochdet enskilda nya, oskattbara vrden?3

    Ambitionen var att Tidskrift fr konstvetenskapskulle komma ut med fyra hften rligen. I likhetmed Dietrichsons publikation hade tidskriftendessutom fr avsikt att vara nordisk; av frordetframgr att redaktionen hade skickat en kallelsetill konstforskare i Nordens alla lnder attbli medarbetare i tidskriften. Vi kan notera att

    Tidskrift fr konstvetenskap,ett forum fr konstforskning

    INGA LENA NGSTRM-GRANDIEN

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • 78 Inga Lena ngstrm-Grandien

    beteckningen konstvetenskap och inte konst-historia anvnds i titeln p tidskriften och iinledningen till frsta numret. De som arbetarmed mnet kallas konstforskare.

    Av de bda grundarna behver Ewert Wrangel(1863-1940), litteratur- och konsthistoriker,ingen nrmare presentation, dremot vet kanskeinte alla vem Fritjof Hazelius (1882-1963) var. Hanvar fdd i Falun och slkt med Arthur Hazelius.Fadern var versteljtnant. Han studerade viduniversiteten i Uppsala och Lund, Berlin ochKpenhamn. 1907 blev han fil. kand. i Uppsalaoch 1915 fil. lic. i Lund. Sin huvudsakliga fr-srjning hade han som lrare vid Hvilans folk-hgskola i Skne, men ren 1909-1923 var handessutom lrare vid danska statens lrarhgskolai Kpenhamn; han tillhrde styrelsen fr Svenskafolkhgskolans lrarfrening och var medredaktrfr freningens tidskrift. Vid sidan av sin lrar-verksamhet gjorde han sin viktigaste insats inomhembygdsvrden, dr han srskilt arbetade frhjandet av byggnadskulturen p landsbygdenoch bl.a. initierade den frsta kursen fr lant-byggmstare i Sverige, som hlls p Hvilan 1915.Den gav upphov till Sknska freningen frbyggnadskultur, vars ordfrande han var 1916-1940. Det kan noteras att ett av hans mngauppdrag var att vara verkstllande direktr i ABSknska centraltryckeriet, det tryckeri som tryckteTidskrift fr konstvetenskap.

    Den frsta rgngen 1916

    Den bild av en livaktig konstvrld som utgivarnatecknar i frordet till tidskriften bekrftas avinnehllet i frsta rgngen. Utstllningsverk-samheten r livaktig och museerna har gjort vik-tiga inkp. Av recensioner och boknotiser fram-gr att mnga viktiga underskningar av svenskoch utlndsk konst har kommit ut eller r p vgatt publiceras. De uppsatser som ingr i de frstafyra hftena varierar i sitt innehll frn nordisktill internationell konst. Av de som handlarom svensk konst bygger mnga p arkivstu-dier och man pminns om att det fortfarande ren pionjrtid fr svensk konsthistoria, storaomrden har nnu inte bearbetats. I flera fall

    utgr artiklarna resultatet av mngrig forsk-ning. Mnga har sedermera kommit att tillhrastandardverken i svensk konsthistorieforskning;alla som sysslar med ldre perioder i svenskkonsthistoria har ngon gng haft anledning atttervnda till de frsta numren av Tidskrift frkonstvetenskap.

    Den frsta rgngen frn 1916 r p samman-lagt ca 180 sidor, varav det frsta hftet r tjockastmed ca 100 sidor. Hftena r i kvartoformat ochrikt illustrerade i svartvitt. Utgivarnas frmodanom ett uppdmt behov av en tidskrift bekrftas avartiklarnas lngd; i de frsta numren ingr fleralnga artiklar, nstan i bokformat, som bara ver-kar ha vntat p publicering. Den frsta artikelnr dock inte fullt s lng. Den r skriven av EmilHultmark, som berttar om Alexander Roslinsverksamhet i Wien, och r tnkt som ett komple-ment till de biografier ver konstnren av OctaveFidire och Oscar Levertin som kommit ut barangra r tidigare, men dr Roslins tid i Wienknappast nmns.4 Artikeln kompletteras av ut-frliga beskrivningar och analyser av de portrttsom Roslin mlade i Wien. I nsta artikel, drKarl Asplund behandlar ngra tidiga utlndskaminiatyrer i svenska samlingar, pminns lsarenindirekt om krigets nrvaro. Uppsatsen r fran-ledd av en utstllning av ldre svenska portrtt-miniatyrer som ordnats av freningen De Gamlesdag. Asplund beklagar att han p grund av krigetinte kunnat utfra ngra direkta jmfrelser iutlndska samlingar och se om hans attribue-ringar till bl.a. Nicolaus Hilliard och Isaac Oliverhller.5

    Den lnga uppsatsen Studier i Sknes rens-sans- och barockskulptur r av Otto Rydbeck,som 1919 blev professor i nordisk och jmfrandefornkunskap vid Lunds universitet. Den har un-derrubriken Medeltida eller i medeltidsstil ut-frda inventarier som sedermera infrlifvats medrenssansens konst, och handlar om tv predik-stolar utfrda i gotisk stil. Predikstolarna hrrrsledes frn den katolska tiden, men Rydbeckkan nu visa hur de efter reformationen gjorts omi renssansstil. Predikstolarna i frga r den frnKjells-Nbbelfs kyrka i Lunds historiska mu-seum samt predikstolen i S:t Peders (Peters) klos-

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 79

    ters kyrka, Lund. Eftersom drren till den senareskulle kunna vara utfrd av Jakob Kremberg,anser Rydbeck att denne konstnr ocks gjortfrndringarna p den gotiska predikstolen.6 Isin bok om Kremberg frn 1977 accepterarMonica Rydbeck denna attribuering, och tillskri-ver Kremberg med hjlp av den ytterligare ettantal predikstolar i Skne.7

    Ingen av artikelfrfattarna presenteras i tid-skriften annat n med namn, utan de frutsttsvara allmnt knda. Man fr intrycket av en stor,gemensam konstscen, dr det rder konsensusom vad konst r, och dr det endast finns ett f-tal aktrer som alla knner varandra. Det r enkollegial stmning medarbetarna emellan ochman omtalar varandra i mycket artiga ordalag,ven om lsaren ibland anar en skarp kritik bak-om orden. Ngon gng kan man ocks bli p-mind om en fr lngesedan bortglmd fejd kringett visst verk, en viss konstnr. Den mest namn-kunnige medarbetaren i det frsta numret r utantvivel Johnny Roosval, som bidrar med en artikelom ett par nya attributioner till Bernt Notke.Flera av de fotografier som illustrerar artikeln rtagna av Roosval sjlv. Syftet med artikeln r attfra en Thomas Becket frn Skepptuna kyrka iStatens historiska museum och en statyett avJohannes evangelisten i Mariakyrkan i Lbeck tillNotkes oeuvre.8 Attribueringen av Becket-skulpturen till Notke har godtagits av GerhardEimer i hans bok om Bernt Notke frn 1985liksom av Jan Svanberg i artikeln om Notke iSvenskt biografiskt lexikon (1991), dock utan attRoosvals namn nmns i samband med den.9

    Axel R. Romdahl tar i den fljande artikelnupp en diskussion rrande Bungemstaren ochLinkpings domkyrka med anledning av Carl afUgglas bok om Gotlands medeltida trskulptur.Det var af Ugglas som skapade det idag veder-tagna begreppet Bungemstaren och samman-stllde dennes oeuvre.10 I boken kastar han framhypotesen att Bungemstaren ocks var arkitektoch att denne, innan han slog sig ner p Gotland,skulle ha gjort ritningen till Linkpings domkyr-kas vstfasad. Han har utgtt frn en arkitekto-nisk verbyggnad i tr till Bungemstarens skulp-tur av S:t Olof frn Bunge kyrka (nu i SHM) och

    drar den onekligen ganska djrva slutsatsen attmstaren ocks varit monumentalbyggmstare isten. Att Bungemstaren dessutom ocks var frans-man framgr enligt af Ugglas av ett litet kapitl avtr p en ljusstav i Lau kyrka.11

    Tanken att Bungemstaren ocks var arkitektanser Romdahl kan ha visst fog fr sig. Men r detdrfr ndvndigt, frgar Romdahl, att han ocksvar monumentalbyggmstare i sten vid en kate-dral? Och om s verkligen var fallet, borde hand inte ocks ha lmnat ngra spr efter sigp Gotland? Dr kan emellertid inte uppletasett enda byggnadsarbete av hans hand. Den avaf Ugglas anfrda ljusstaven har visserligen fran-ska drag, men dessa finns spridda i ver hela detav fransk gotik pverkade Europa, inte minstTyskland, ppekar Romdahl. I fall den verkligenr fransk, kan den ha frts till Lau av ngonresande frn Frankrike. Recensionen andas enmild kritik mot den typ av forskning som afUgglas bedrev och mot tendensen att dra alltfrvidlyftiga slutsatser av en tillfllig likhet mellantv former. Tillggas kan att Bungemstaren intep lnge har nmnts i samband med Linkpings-domen.12

    Det utlovade nordiska inslaget inskrnks i detfrsta numret till ngra rader av Karl Madsenver en liten illustrationsteckning av VilhelmHammershi i Julrosor frn 1889 till en sonett avPoul Mller. I recensionsavdelningen r innehl-let mer nordiskt. Under rubriken Ett standard-verk om dansk renssans, skriver Gregor Paulssonom Francis Beckets bok om Frederiksborg. Denknde danske konsthistorikern Vilhelm Wanscherbehandlar utfrligt Wlfflins senaste bok,Kunstgeschichtliche Grundbegriffe. Das Problemder Stilentwicklung in der neuren Kunst, som kom-mit 1915, och som idag rknas till klassikerna iden konstteoretiska litteraturen. Med tanke pdet r Wanscher frvnande kritisk. Han tyckerinte att Wlfflins bok, lika litet som dennesDrerbok, motsvarar de hgt stllda frvnt-ningarna som man hade kunnat stlla p g aWlfflins enorma inflytande p konststudiernasutveckling. Bland annat anser han att bokens titelfrvirrar, att den utlovar en sjlvkritisk gransk-ning av de kategorier som Wlfflin arbetar med

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • 80 Inga Lena ngstrm-Grandien

    som aldrig kommer. Inte heller har Wlfflinfrklarat de begrepp han anvnder. Inte sllanmotsger han sig sjlv, och saknar enligt Wanscherinsikt i de olika tidernas konst och filosofi. VilhelmWanscher hade 1915 blivit utnmnd till docent iarkitekturhistoria vid den danska Konstakade-mien. 1927-31 utgav han det omfattande verketArchitekturens Historie I-III (nyutgva 1965).

    Under rubriken Notiser ur bokvrlden an-mls bl.a. andra rgngen av Kunstmuseetsaarsskrift och Bulletin van den NederlandschenOudheidkundigen. K. Vitterhets Historie ochAntikvitets Akademiens utgivning av AndreasLindbloms Nordtysk skulptur och mleri i Sverigefrn den senare medeltiden aviseras. S fljer listorver nyutkomna bcker i de skandinaviska ln-derna och i utlandet. Dessa tar upp nrmare enoch en halv sida, fr att fljas av en versikt verskandinaviska och utlndska tidskrifter. Fr varjetidskriftsnummer redovisas vilka artiklar somingr. Under rubriken Museer, samlingar ochmonument redogr signaturen A. A-g. fr Kons-ten och kriget. Stllningen p vstfronten. Fram-stllningen bygger p ett fredrag som PaulClemens hllit i Bryssel 1915 och som tryckts iZeitschrift fr bildende Kunst.13 Det r en frf-rande ddslista vi hr f infr gonen, skriversignaturen, och rknar upp ngra av de byggna-der och monument som skadats. P katedralen iReims hade nstan hela vstfrontens skulpturut-smyckning sprngts snder av hettan frn enbrand, som uppsttt till fljd av beskjutningen.Tydligen hade man inte vidtagit ngra som helstfrsiktighetstgrder fr katedralens rkning.Signaturen A. A-g. avslutar sin redogrelse medatt kommentera den omstndigheten att PaulClemens sjlv r tysk och att hans artikel r fullav lnga utredningar som har till syfte att fritaTysklands kmpande armer frn allt ansvar frfrstrelsen. Den var militrt ndvndig. Clemenstycks anse att det var hollndarnas respektivefransmnnens eget fel att konstverk har frstrts;hade de vidtagit de ndvndiga tgrderna hadedet inte behvt ske. Fransmnnen frebrr hansrskilt skarpt, medan han bermmer italienarnafr hur vl de skyddat Venedig.14

    Utstllningarna fr i detta hfte ett srskilt

    avsnitt. Liljevalchs konsthall har haft sin frstautstllning, en retrospektiv utstllning av Larsson,Liljefors och Zorn. Konsthallen, som ritats avCarl G. Bergsten, berms fr sin planlsning ochbelysningsanordningar. Hngningen av verkenjmfrs med den samtidiga den frie udstilling iKpenhamn, en jmfrelse som klart utfaller tillLiljevalchs frdel. Under rubriken Miscellaneaupplyses om att Norden beskts av den frejdadekonstforskaren Josef Stryzogowski fr nWiens universitet. Frutom Stockholm, Gteborgoch Lund har han ocks beskt Kristiania ochKpenhamn och hllit fredrag om den st-kristna konstens betydelse fr Europa.

    Andra hftet 1916 inleds med en artikel omngra frsvunna Sergelskulpturer av HaraldBrising. Om skulptur handlar ocks en artikel avden danske konsthistorikern Mario Krohn, somskriver om tv byster frn Berninis atelj, ochandra delen av Otto Rydbecks uppsats om Sknesrenssans- och barockskulptur. Den hr gngentar Rydbeck upp Jakob Krembergs altartavla iHrs kyrka, i vilken Kremberg infogat ngrafigurer frn en medeltida altartavla. LudvigLoostrm skriver om vad som fanns kvar p1700-talet av Johans III:s Svartsj, som hadedrabbats av brand under ett besk av riksnke-drottningen Hedvig Eleonora. Medan man tidi-gare har trott att s gott som hela slottet frstr-des i branden, kan Loostrm nu med std avarkivalier visa att eldsvdan frmst trffade dennordvstra delen av den rektangulra sten-byggnaden som utgjorde slottets stomme medanstrre delen av Johan III:s tillbyggnader stodkvar. Under 1700-talet brjade man emellertidanvnda slottets rester till andra ndaml; frstd var det gamla slottets saga verkligen all.

    I litteraturavdelningen anmler August HahrGregor Paulssons doktorsavhandling Sknes de-korativa konst under tiden fr den importeraderenssansens utveckling till inhemsk form. Hahr rp det hela taget mycket positiv till avhand-lingen, srskilt som Paulsson har tagit upp ettlnge frsummat konstomrde. Urvalet av verkhar dock skett litet fr slumpmssigt med en radkanske mindre trffande exempel som resultat.Hahr finner emellertid en obestridlig frtjnst i

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 81

    att frfattaren skt fra in det viktigaste av sittmaterial under konstnrsindividualiteter. Detger ett personligare grepp p mnet n en enbartklassificerande uppdelning i hufvudtyper, under-typer, varianter etc., menar han.15

    Listan ver nyutkomna bcker och tidskrifterr inte riktigt lika lng som i det frra numret.Under rubriken Museer, samlingar och monu-ment anmls en liten utstllning av tidig svenskkonst i Historiska museet, som ordnats av riksan-tikvarien Bernhard Salin och amanuensen AndersLindblom. Helge Kjellin kallar den en riktigrevolutionsunge, eftersom den ger en godfraning om hur egentligen Statens historiskamuseum kan komma att se ut, om det frunnasnyare och rymligare lokaler.16 I museet, varssmeknamn sedan gammalt varit Kaos, skriverKjellin, har den kyrkliga konsten varit srskilt illabehandlad; den har varit museets stackars mrk-bodda styfbarn. - Samlingarna frvarades vidtiden fr utstllningen i Nationalmusei botten-vning. Frst 1943 kunde ett nytt museum invi-gas. P grund av andra vrldskriget drjde detinnan samlingarna ordnades, men sedan lngehar nu styvbarnet, den medeltida kyrkliga kons-ten en permanent plats i Gotiska hallen. - Natio-nalmuseum hade under ret utkat sin samling avsvenska mlningar frn 1880- och 1890-talenmed s mnga som 68 mlningar. Bl.a. hade ErnstJosephsons Ncken kommit till museet. Dre-mot hade endast ett par frvrv frn utlan-det gjorts. Det meddelas ven att styrelsen frThorvaldsens museum i Kpenhamn hade omor-ganiserats och att den blott trettiofyrarige konst-historikern Mario Krohn utsetts till innehavareav direktrsposten.17 Auguste Rodin hade tillfranska staten sknkt sina egna skulpturarbetensamt sina konstsamlingar. Hrav skulle sannoliktbildas ett Muse Rodin, en ny, vrdefull tillk-ning till de offentliga konstsamlingarna i vrlds-konstens hufvudstad.18

    Gregor Paulsson skulle egentligen ha skrivitom Stockholms konstliv under ret som gtt,men konstaterar att det i sjlva verket blev enberttelse ver den unga konstens framtrdande.Han passar samtidigt p att uttrycka sina tvivelp om en tidskrift fr konstvetenskap r rtt

    forum att kritiskt vrdera den unga konsten, dman med vetenskap menar en objektiv vrderingeller analys.

    En ny konsthandel, Anderbergs i Malm, hadeppnats. Den rekommenderas det varmaste. Trestrre konstauktioner hade hllits i Stockholm,hos Bukowskis, Sigrid Sundborg och Hoving& Winborg J:r. 19 En gruppbild av Roslin hadegtt p Bukowskis fr 47 000 kr medan manp de mindre s.k. Westerstrmska auktionernahade kunnat f ett portrtt av Anthonis Moor fr3 100 kr. P Bukowskiauktionen var slutsumman250 000 kr. Det r i bokstavlig mening engyllene tid fr konsten, ej minst fr den gamlakonsten och konstindustrin, slutar anmlan.20

    Tredje hftet 1916 inleds med en artikel omfyra mlningar, tidigare tillskrivna andra konst-nrer, vilka Olof Granberg nu vill fra tillRembrandts oeuvre. Han brjar med att konsta-tera att det numera finns s mnga som omkring650 originalmlningar av Rembrandt - i dag harantalet sjunkit till ca 350.21 De av Granbergnyupptckta Rembrandtmlningarna r en MariaMagdalena i grevinnan M. von Hallwyls samling,en mlning i Nationalmuseum av Abraham ibegrepp att offra Isak, ett kvinnoportrtt somidentifierats som Lisbeth van Ryn (Rembrandtssyster), ocks i NM, och slutligen en mlningmed motivet Konungarnas tillbedjan som fannsi artikelfrfattarens go. Av dessa har det seder-mera visat sig att den Hallwylska mlningen r en1700-talskopia (!), att kvinnoportrttet r utfrtav en elev till Rembrandt och att Abraham-mlningen r en kopia. Mlningen Konungarnastillbedjan har lmnat Sverige.22

    Hftet har tv norska medarbetare. LorentzDietrichson har skrivit en lng och intressantartikel med titeln Roms monumentalhistorie,fortalt af middelalderens romere, och frsta ban-det i publikationen av fyndet av Osebergsskeppetpresenteras av A.W. Brgger, som suttit i redak-tionen fr publikationen. Artikeln r ett bestll-ningsverk av redaktionen fr Tidskrift fr konstve-tenskap. Vidare diskuterar Evert Wrangel i enuppsats drottning Kristinas ikonografi och be-handlar bl.a. ett portrtt i en privatsamling iLund som skall ha utfrts under Kristinas frsta

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • 82 Inga Lena ngstrm-Grandien

    tid i Rom. Enligt en pskrift r portrttet mlatefter ett original av Pietro da Cortona. Wrangelkommer hrvidlag in p Ehrenstrahl och uppre-par ngot, som i dag anses vara mindre troligt ochsom drfr strukits ur berttelsen om DavidKlcker Ehrenstrahls liv, nmligen att Ehrenstrahlskulle ha arbetat i Cortonas atelj. Drefter an-mls Emil Ekhoffs bok om de svenska stav-kyrkorna av Karl Berlin, som kallar den ett arbeteav utomordentligt stor betydelse fr svenskbyggnadshistoria. I senare tid har verket upp-mrksammats p grund av Ekhoffs framsynta, pbyggnadstekniska iakttagelser grundade frsktill omdatering av Hedareds stavkyrka i Vster-gtland, av andra daterad till 1200-talet. Ekhoffville frlgga dess tillkomst till senmedeltidenoch allts senarelgga den med trehundra r un-gefr.23 En dendrokronlogisk underskning harnyligen gett Ekhoff rtt (trden till kyrkan kaninte ha fllts fre 1498), men antingen har Berlininte lagt mrke till omdateringen, eller ocksfinner han den s vettls att den helst br frbigsmed tystnad, i varje fall nmner han den inte i sinanmlan.

    Under rubriken Miscellanea framfrs somett sorgligt bevis p pietetslshet, frsljningenav fasta konstinventarier, plafonder och drrver-stycken frn Mlskers slott. Bristen p pietetfrklaras med de vldsamt stegrade priserna ikonstmarknaden, men ven om ngot av detborttagna donerats till Nationalmuseum och er-satts av kopior, r vandalismen uppenbar, konsta-terar anmlaren.24

    Fjrde och sista hftet 1916 inleds med enartikel om antiker i Nationalmuseum av FrederikPoulsen. Drefter fljer ytterligare ett avsnitt avOtto Rydbecks Sknes renssans- och barock-skulptur. Andreas Lindblom har skrivit omMatheus af Paris och det norska mleriet undergotiken, August Brunius anmler Pierre GusmansLa Gravure sur Bois et dpargne sur Mtal ochAugust Hahr den ovan nmnda Gotlands medel-tida trskulptur till och med hggotikens inbrott avCarl R. af Ugglas. ven Hahr tycker att af Ugglasr litet vl ventyrlig i sitt antagande att Bunge-mstaren skulle ha varit arkitekten till Linkpingsdomkyrkas vstfasad, men bortsett frn denna

    och ngra andra sm anmrkningar ser han detsom ett verkligt grundlggande verk. En anmlanav Andreas Lindbloms fr doktorsgraden ventile-rade arbete om det gotiska mleriet i Sverige ochNorge aviseras fr nsta nummer. Med anledningav ett nytt hfte i serien Sveriges kyrkor beklagarsig Johnny Roosval ver den minutisa ut-frligheten i kyrkobeskrivningarna och nskaratt arbetet starkare kunde koncentreras, fr atttillta en raskare utgivning n sex hften p femr.25 nd skulle Roosval sjlv gra sig skyldigtill den kanske utfrligaste av alla kyrkobe-skrivningar, den av Storkyrkan, som kom 1924,vilken drefter sttt som ett fredme fr alla dedrefter fljande inventeringarna. Han skulledessutom vnda sig i sin grav om han visste, atttill dags dato bara ett 500-tal av Sveriges kyrkorhar inventerats och att arbetet dessutom numerabedrivs ytterst sporadiskt av Riksantikvariem-betet, som r satt att frvalta uppgiften.

    Frn Nationalmuseum meddelas att tavel-galleriet har varit freml fr en genomgripandeomdaning under ledning av Richard Bergh ochatt den franska samlingen har utkats medRyska danserskor av Degas och ett landskapav Czanne. Museet har dessutom brjat utgeNationalmusei utstllningsblad. Skansen harfirat 25-rsjubileum och Rhsska konstsljd-museet har invigts i Gteborg. I Jnkping harNorra Smlands Fornminnesfrening invigt ettmuseum i stadens gamla rdhus.

    ttonde rgngen, 1923

    P insidan av frsttsbladet till frsta hftet i denttonde rgngen frn 1923 meddelas att frstaoch andra rgngarna r utslda, tredje t.o.m.femte finns kvar och kostar 12 kronor, medantidskriften fr o m sjtte rgngen (1921) kostar24 kronor. Lpande rgng kostar 12 kronor.Dessutom utges en upplaga p konstryckpapperi 100 numrerade exemplar till ett pris av 30kronor.

    Ewert Wrangel och Fritjof Hazelius finns kvarsom utgivare, men en viss avmattning i den frstaentusiasmen kan mrkas. rgngen r bara ca120 sidor lng, frdelad p tre nummer, vilket

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 83

    kan jmfras med den frsta rgngens fyra num-mer och ver 180 sidor. Den strcker sig dess-utom ver tv r. Litteraturversikterna r kor-tare och notiserna om utstllningar, auktioner,m.m., har helt frsvunnit.

    Det frsta som mter lsaren r en nekrologskriven av Karl Berlin ver Emil Ekhoff. Drefterfljer en lng och innehllsrik artikel av AndreasLindblom blygsamt kallad Tessin infr slotts-bygget. Ett arkitekturhistoriskt bidrag. Lindblomoffentliggr i artikeln flera dittills obeaktadekonceptritningar, vilka ger en helt ny bild avslottet som det skulle ha sett ut om inte slotts-branden hade kommit emellan och tvingat Tessinatt ta fram andra ritningar. Man hade tidigareantagit att Tessin redan fre slottsbranden haderitningarna klara till det slott som senare byggdesmen Lindblom kan nu visa att detta antagandesaknar std. Dessutom, ppekar Lindblom, skullesdana storslagna planer som det var frgan ominte ha haft ngon utsikt till frverkligande fre1697 p grund av kungens snlhet. Istllet fr-skte man utnyttja det gamla slottet s lngt detgick. Detta gller dock bara den norra borggr-den, vad gller den sdra finns inget markeratrrande dess ombyggnad. Troligen avsg dockTessin redan 1696 att stadkomma fyra, varandraolika ytterfasader ssom de senare blev genom-frda p hela slottet.26 Lindblom kan ocks visaatt Tessin ganska noga fljde Jean de la Vallesombyggnadsfrslag. S behll han t.ex. i enlighetmed de la Valle Johan III:s slottskyrka i norralngan. Den hr publicerade underskningenkom senare att bilda grunden fr den bok omStockholms slott som Lindblom gav ut 1925.

    ven Henrik Cornell skriver om Tessin d.y.,om ett frslag av denne till ett redan fre branden1702 planerat altare med altartavla i Uppsaladomkyrka. Enligt ett brev frn Tessin till Karl XIhade Tessin senast 1695 gjort upp ett frslag tillett sdant. En modell hann utfras, men harsedermera frsvunnit. Frslaget stts i sambandmed ett av Tessin signerat utkast till ett altare iNationalmusei samlingar. Efter branden uppfr-des i stllet barockaltaret av Burchardt Prechtsom i dag finns i Gustav Vasa kyrka i Stockholm.Cornell framkastar i artikeln egna frslag till

    altarprydnader i domkyrkan. Enligt honom skulleett medeltida altarskp vara det bsta - nr artikelnskrevs stod ett nygotiskt altarskp p hgaltaret,utfrt under Helgo Zetterwalls restaurering. Medett medeltida altarskp skulle man inte binda sigfr framtiden, utan det skulle nr som helstkunna flyttas och bytas ut mot ngot annat.Nrmast borde Vaksalaskpet kunna komma ifrga, anser han.27 P hgaltaret i domkyrkan strsedan restaureringen p 1970-talet ett monu-mentalt kors utfrt i glas och silver.

    Den fljande artikeln i hftet r frfattad avFritjof Hazelius och handlar om Johan Sevenbom,vars liv dittills inte hade varit s vl knt. Det ren lng och intressant artikel, som ocks innehl-ler mycket av vrde angende tidens akademiut-bildning och konstnrernas levnadsvillkor.Litteraturavdelningen innehller bara tre recen-sioner, varav den viktigaste fr anses vara signatu-ren G.T.:s uppskattande recension av AndreasLindbloms Fransk barock- och rokokoskulptur iSverige.

    Hfte nummer tv inleds av en artikel om CarlHrlemans far Johan Hrleman med undertitelnEn trdgrdsarkitekt under stormaktstiden. Denr skriven av ke Stavenow, som under sitt arbetemed avhandlingen om Carl Hrleman - den kom1927 - hittat de uppgifter som utgr underlagettill artikeln. Han betonar Hrlemans beroendeav Tessin d.y.28

    Fr frsta gngen dyker nu en kvinna uppbland de konsthistoriska frfattarna, Maria Collin,som skriver om textilmnstrens vandringshistoriamed anledning av Erik Salvns gradualavhand-ling om bonaden frn Skog. Artikeln r till strredelen ett uppskattande referat av Salvns bok,men nr det gller bonaden frn Skog, som avSalvn anses vara ett nordiskt arbete, hnvisarMaria Collin till konsthistorikern Fr. Martin somi en artikel i Svenska Dagbladet har hvdat attbonaden r en efterbildning, om inte en direktkopia efter en turkmensk vvnad. Collin menaratt Salvn i strre utstrckning borde ha betonatdet i bonaden som fr tanken till Orienten ochppekar i sammanhanget likheterna mellan denbst bevarade av bonaderna frn ver-Hogdaloch ngra indiska reliefer frn 3. eller 2. rh. f. Kr.

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • 84 Inga Lena ngstrm-Grandien

    Det enahanda utfyllandet av ytan, utformningenav lejongruppen liksom den strngt fljdahorror-vacui-principen finner Collin varagemensam fr bda.29 Tanken att bonaden frnSkog har orientaliska rtter kan inte ha falliti god jord under en tid d konsthistorikernaletade efter det typiskt svenska i konsten, och jaghar inte sett den vidare kommenterad. I Sverigeskonsthistoria sger Andreas Lindblom tvrtomatt den r gjord i en stil som verkar urnordisk.30

    Det tredje hftet denna rgng inleds med enkonstteoretisk artikel av Andreas Lindblom, Ombarock och klassicism som konstteoretiska be-grepp. William Andersson ger slutligen ett bi-drag till den nordiska renssansens byggnads-historia i form av en artikel om Kristianopel iBlekinge, som anlades av Kristian IV efter rit-ningar av Hans van Stenwinckel. I litteraturav-delningen hyllar Johnny Roosval Carl G. LaurinsNordisk konst i tv volymer.

    Sextonde rgngen 1932

    Jag skall slutligen presentera sextonde rgngenav Tidskrift fr konstvetenskap frn 1932. Denhar nu utkats med en redaktionskommitt, drSverige representeras av professor RagnarJosephson, Lund, professor Axel L. Romdahl,Gteborg, och prof. em. Ewert Wrangel, Lund.Danmark r representerat av docent ChristianElling, Kpenhamn, Finland av intendent, fil. drBertel Hintze, Helsingfors, och Norge av an-tikvar dr. philos. Anders Bugge, Oslo. FrithiofHazelius str nu som ensam utgivare. Det rfortfarande A.-B. Sknska Centraltryckeriet iLund som trycker tidskriften, men bildtrycket iljustryck r frn A.-B. Malm Ljustrycksanstalt.Publikationen har gjorts elegantare och mer p-kostad; satsytan r mindre.

    Karl Erik Steneberg inleder frsta hftet meden artikel om ngra Gustav Adolfsportrtt ut-frda av Jacob Hoefnagel. Artikeln, som byggerp arkivforskning, r konstruerad som enkriminalnovell dr den ena ledtrden leder vidaretill den andra. Nr den skrevs, var det nnu intefaststllt att Hoefnagel beskt Sverige, men dettaanser sig nu Steneberg kunna bevisa genom att

    hnvisa till frekomsten av tv annotationer i dekungliga rkenskaperna av r 1624 dr Hoefnagelnmns vid namn.31 Han fortstter med att iden-tifiera ngra av de portrtt av Gustav II Adolf sommlaren kan ha utfrt under sin vistelse i landet.

    Drefter gr Erik Lundberg ett frsk tillnytolkning av Lunds domkyrkas lnghusbyggnadshistoria. Enligt Lundberg hrstammarinte bara kryptan utan ven delar av lnghusetfrn 1100-talets frsta decennier, en sikt sominte vunnit ngot gehr.32 I Konstmuseerna ochkonsthistorien hvdar Axel Romdahl att, bdenr det gller anskaffandet av freml till ettkonstmuseum och vid ordnandet av samlingarna,mste det konstnrliga vrdet vara viktigare ndet konsthistoriska. Konstmuseet skall ordnas, satt det gr sig, rent konstnrligt, utan ngslan frrtal, skolor och dylikt, skriver Romdahl och gerett exempel frn den svenska 1900-tals-konsten, dr han tycker att Zorn, Liljefors ochCarl Wilhelmsson erbjuder svra krux eftersomde inte gr ihop med det bl och vinrda hosNordstrm, Eugne Jansson, Krger - med undan-tag av ngra Liljeforstavlor frn 90-talet som t.ex.Uven i skogen. S lt d Zorn och Liljeforskomma i lag med 80-talet, sger han, ltWilhelmsson komma fr sig sjlv, om det rmjligt. Kanske samman med Carl Larssons se-nare fas.33 Artikeln skrevs mot bakgrund avmnga rs arbete med Gteborgs konstmuseumvars chef han var. ven om den kronologiskaprincipen fortfarande oftast fljs i konstmuseerna,finns exempel p motsatsen: nr Moderna museetterinvigdes 1998 var verken i den permanentautstllningen ordnade mer efter valfrndskap(eller kontraster) n efter rtal och skolor.

    Pierre Francastel skriver om Svensk-franskakonstfrbindelser under Ludvig XIV:s tid medutgngspunkt i ngra publikationer av RagnarJosephson.34 Artikeln r i sjlva verket en endalng hyllning till Ragnar Josephson, och hadepassat bttre i en fransk tidskrift fr en publiksom inte var s bekant med Josephson som densvenska. Den slutar emellertid med ngra ls-vrda reflexioner ver den klassiska franska este-tikens innebrd och vrde. Frfattaren ppekaratt konsthistorikerna, efter att under ett rhund-

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 85

    rade ha frdmt barocken, nu har fretagit sig attrehabilitera den. Men vad som behvs r inteadvokater utan analytiska forskare. Framfr alltmste man lra sig skilja mellan barocken ochmotreformationens konst, eller jesuitstilen, somhan kallar den.35

    Miscellanea inrymmer en mindre uppsats(dessutom tryckt med mindre stil) skriven avH.H. von Schwerin om en serie akvareller i Kungl.Biblioteket. De 78 akvarellerna avbildar sknskasterier under 1700-talet och r utfrda av kon-duktren vid Fortifikationen Gustaf Fredrik Feldt,som supplement till Erik Dahlberghs SueciaAntiqua et Hodierna. Frfattaren beklagar atthan, p g a en eldsvda, i vilken strre delen av ettfrdigt manuskript gtt frlorad, inte kan varafullstndig vad gller kllhnvisningar och dylikt.

    Osvald Sirn behandlar fyra florentinska 1500-talsmlningar i svenska samlingar. En mlning avMaria med barnet kan enligt Sirn vara utfrd avAndrea del Sarto med hnvisning till mstarensmadonnamlningar i Pisa. Ett par andra portrtttillskriver han Agnolo Bronzino. Dremot r ettgrupportrtt p Nsby, som traditionellt gttunder Bronzinos namn, troligen inte utfrt avdenne utan av en i elevkretsen, Santi di Titio(Titi).

    Folke Holmr skriver om Stildrag i jrnsmides-konsten under romansk tid med utgngspunkti en analytisk metod som utvecklats av ErikLundberg och gr ut p att ta sikte p det stadiumi tillblivelseprocessen, d de olika jrnbeslagennnu ligga lsa i smedjan. Holmrs undersk-ning hade granskats vid ett flertal seminariev-ningar fr Ewert Wrangel och skulle publicerassom ett tillggshfte till N.M. MandelgrensAtlas till Sveriges odlingshistoria.36

    Gran Axel-Nilsson har underskt Kruuskagraven i Storkyrkan i Stockholm. Det r i dennauppsats som Axel-Nilsson efter de mstarinitialer(IT) som finns p graven identifierar mstarentill den som en viss Johan Tijsen, en uppgift somsedan dess terkommer i alla sammanhang d denKruuska graven nmns.37 Tijsen tillhrde dengrupp av nederlndska konstnrer och hantverkaresom av Kasper Panten frskaffats till Stockholm1624.

    Den sista uppsatsen i detta nummer r skrivenav Karl-Erik Steneberg och har titeln Till GustavII Adolfs ikonografi. Den visar sig vara en gan-ska bister kritik av planschverket IconographicaGustavi Adolphi som utgivits i samband medGustav II Adolf-jubileet 1932. Utgivare och fr-fattare var chefen fr Svenska portrttarkivet,Sixten Strmbom. Enligt Steneberg lmnar bear-betningen mycket vrigt att nska; tyvrr mot-svarar inte verkets inre halt tillnrmelsevis dessyttre framtrdande. Framfr allt r Stenebergupprrd ver att Strmbom inte velat godta hansbevis (jfr ovan) fr att Jacob Hoefnagel utfrt deportrtt av Gustav II Adolf som han velat fra tilldenne konstnr. Snarare tycks Strmbom i sinbok vilja utvisa Hoefnagel ur svensk konsthisto-ria, skriver Steneberg och upprepar drfr n engng sina argument. Tiden har gett honom rtt;att Hoefnagel verkligen utfrt de verk somSteneberg tillskrev honom anses i dag vara ettfaktum. Frgan diskuteras i varje fall inte vidare.38

    1932, samma r som den ovan behandladergngen kom ut, grundades som nmnts Konst-historisk tidskrift i Stockholm. Ngra r tidigarehade gjorts ett frsk att bryta inflytandet frnLund genom att det i Stockholm 1914 grundadeKonsthistoriska Sllskapet 1926 lt sin rligapublikation uppg i Tidskrift fr konstvetenskap. Isamband drmed frstrktes redaktionen medJohnny Roosval och Axel Sjblom, den senareintendent vid Nationalmuseum. Trots detta fannKonsthistoriska Sllskapet det vara mera lmp-ligt att publikationen redigerades frn Stockholm,d de flesta konsthistoriska frfattarna ro bo-satta hr. Resultatet blev Konsthistorisk tidskrift.Revy fr konst och konstforskning, vars frsta num-mer utkom 1932 med Johnny Roosval som an-svarig utgivare och fil.kand. Georg Svensson somredaktr. Den hade ungefr samma omfng, for-mat och innehll som de frsta rgngarna avTidskrift fr konstvetenskap, som t.o.m. 1947 fort-satte att komma ut med fyra nummer per r. Detbetyder att det under ett antal r fanns tv storakonsttidskrifter i Sverige, en som utgavs i Lundoch en i Stockholm. Idag finns endast en, Konst-historisk tidskrift som ges ut i Stockholm, ochmnet heter sedan 1967 konstvetenskap.

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • 86 Inga Lena ngstrm-Grandien

    Noter1.2. Ett inledningsord, Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1,

    1916, s. 2.3. Ibid., s. 2.4. Ibid., s. 3.5. Ibid., s. 9.6. Ibid., s. 22.7. Monica Rydbeck, Jakob Kremberg och Lundaskolan Lund

    1977, s. 43 ff.8. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1, 1916, 24 ff.9. Gerhard Eimer, Bernt Notke. Das Wirken eines nieder-

    deutschen Knstlers im Ostseeraum, Bonn 1985. Jan Svanberg,Bernt Notke, i Svenskt biografiskt lexikon, hfte 134 (Bd27), Stockholm 1991, s. 630.

    10. Lennart Karlsson, Trskulpturen, i Den gotiska konsten.Signums svenska konsthistoria. Lund 1996, s. 524, not 58.

    11. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1, 1916, s. 30.12. Jfr Marian Ulln, Byggnadshistoria i Linkpings dom-

    kyrka. 1. Kyrkobyggnaden. Sv.K. 200. Uppsala 1987, s. 252ff., och Jan Svanberg, Gotikens byggande, i Den gotiskakonsten. Signums svenska konsthistoria. Lund 1996, s. 66ff. Tanken att Bungemstaren var fransman har ven fram-frts av bl.a. Andreas Lindblom, i Sveriges konsthistoriaStockholm 1944, I, s. 221. Aron Andersson ville dremotalltid hlla fram Tysklands roll som transitland i samman-hanget. Se Karlsson (1996), s. 213, samt Carina Jacobsson,Hggotisk trskulptur i gamla Linkpings stift, Visby 1995,s. 12 ff fr en forskningsversikt.

    13. Zeitschrift fr bildende Kunst , N. F., XXVII, H. 3.14. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1, 1916, s. 44 ff.15. Ibid., s. 88.16. Ibid., s. 92.17. I Tidskrift fr konstvetenskap , 7, s. 1, meddelas att Mario

    Krohn avlidit vid bara 41 rs lder. Vid en tidpunkt dubtskriget rasade som vrst hade han rest ver Nordsjntill England. Nr han kom till London visade det sig atthotellet dr han skulle bo hade bombats dagen innan. Detvar frmodligen under den resan som han fick den nerv-chock vars fljder gjorde honom arbetsofrmgen i hanssista r.

    18. Ibid., s.94.19. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1, 1916, s. 98.20. Ibid., s. 98.21. Enligt samtal den 18 december 2000 med docent Grel

    Cavalli-Bjrkman, Nationalmusem. I Sverige finns sexRembrandtmlningar.

    22. Som ovan. Se ven Nationalmuseums katalog, Stockholm1992.

    23. Se Erland Lagerlf, Medeltida trkyrkor II. Sveriges Kyrkor199. Stockholm 1985, s. 107. Se ven Mereth Lindgren,Att bygga i tr, i Den romanska konsten, Signums svenskakonsthistoria, Lund 1995, s. 40. Jfr I.L. ngstrm-Grandien, Andreas Lindblom och medeltiden, Forn-vnnen, Stockholm 2001 (under tryckning).

    24. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 1, 1916, s. 140.25. Ibid., s. 177.26. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 8, 1923, s. 21.27. Ibid., s. 32.28. Ibid., s. 66.29. Ibid., s. 74.30. Andreas Lindblom, Sveriges konsthistoria 1, Stockholm 1944,

    s. 64.31. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 16, 1932, s. 3. Steneberg

    skulle senare lgga fram i sina rn i Vasatidens portrttkonst,Stockholm 1935.

    32. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 16, 1932, s. 16 ff. JfrMereth Lindgren, Stenarkitekturen, i Den romanska

    konsten, Signums svenska konsthistoria, Lund 1995, s. 68.33. Tidskrift fr konstvetenskap , rg. 16, 1932, s. 46 f.34. Ibid. s. 49.35. Ibid., s. 62.36. Ibid., s. 99.37. Ibid, s. 107. Den Kruuska graven behandlas inte i versik-

    ten ver skulpturen i Signums svenska konsthistoria, varkeni Renssansens konst eller Barockens konst.

    38. Se Mereth Lindgren, Mleriet, Signums svenska konsthistoria,5, Lund 1996, s. 263.

    Summary:Tidskrift fr konstvetenskap, a Forum for Research inthe History of Art.

    Tidskrift fr konstvetenskap was founded in Lund in 1916by Fritjof Hazelius and Ewert Wrangel. With the exceptionof Lorentz Dietrichsons beautiful but short-lived Tid-skrift fr bildande konst och konstindustri from 1875-1876it was the first Swedish journal for the History of Art. Itwas published until 1947. Through sample investigationsof the first issue from 1916, the eighth from 1924 and thesixteenth from 1932, I have tried to mirror its development.The choice of the last year is due to the fact that in 1932Konsthistorisk tidskrift started to be published in Stockholm.

    It may seem strange that Tidskrift fr konstvetenskap wasfounded in the middle of the First World War, butaccording to the publishers the need for a journal wasso strong that its publication could not wait. Theposition of art in society was stronger than ever. Newmuseums had opened and exhibitions were being heldalmost all the year round in Stockholm, Gteborg,Malm, Lund and Uppsala. The History of Art couldbe studied at all the universities and many importantstudies on art had been or were about to be published.

    It really is a lively art world that is mirrored in thefirst issue. There is a long list of exhibitions and themuseums have made important purchases. Significantstudies on Swedish or foreign art are being reviewed.The articles are long, many of them based on researchin the archives. Many have later become standardworks in the History of Art in Sweden.

    The eighth issue: E. Wrangel and F. Hazelius arestill the publishers, but a certain diminishment of theenthusiasm of the first issue can be noted. There arefewer pages, the book reviews are shorter and thenotices on exhibitions, auctions, etc. have completelyvanished. When the sixteenth issue appears in 1932the journal has been given an editorial board and onlyFrithiof Hazelius remains as publisher. It looks moreelegant, while less space is given to the text. That sameyear Konsthistorisk tidskrift was published in Stockholmby Konsthistoriska Sllskapet with Johnny Roosval as the

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14

  • Tidskrift fr konstvetenskap, ett forum fr konstforskning 87

    publisher and Georg Svensson as the editor. Tidskriftfr konstvetenskap continued to appear four times aweek until 1947 (since 1937 with Ragnar Josephson aspublisher). That means that for a number of yearsthere were two journals on the History of Art inSweden, one that was published in Lund and one inStockholm. Today there is only Konsthistorisk tidskriftin Stockholm.

    In 1947 Tidskrift fr konstvetenskap was changed

    into a yearly publication with articles on one subjectat a time and with Ragnar Josephson as both thepublisher and the editor and with Nils G. Sandbladas another editor.

    Inga Lena ngstrm-Grandien

    Rlambsvgen 10A

    112 59 Stockholm

    Patrik Reuterswrds Minnesfond

    Vi har gldjen att meddela att Patrik Reuterswrds Minnesfondhar inbringat 16025 kronor. Enligt hans nskan kommer peng-arna att anvndas till Konsthistorisk tidskrifts bsta, troligen iform av bidrag till publicering av frgbilder. Vi passar ocks p atttacka alla som lmnat bidrag till minnesfonden.Redaktionen

    Dow

    nloa

    ded

    by [

    Uni

    vers

    ity o

    f C

    hica

    go L

    ibra

    ry]

    at 1

    2:53

    13

    Nov

    embe

    r 20

    14