Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning ...uu.diva- 514750/FULLTEXT01.pdf · Det består…

  • Published on
    18-Jan-2019

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<p>SamlarenTidskrift fr</p> <p>svensk litteraturvetenskaplig forskning</p> <p>rgng 128 2007</p> <p>I distribution:Swedish Science Press</p> <p>Svenska Litteratursllskapet</p> <p>REDAKTIONSKOMMITT:</p> <p>Gteborg: Stina Hansson, Lisbeth LarssonLund: Erik Hedling, Eva Httner Aurelius, Per RydnStockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel WestinUppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal</p> <p>Redaktrer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Sderlund (recensioner)</p> <p>Inlagans typografi: Anders Svedin</p> <p>Utgiven med std avVetenskapsrdet</p> <p>Bidrag till Samlaren insndes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 751 26 Upp-sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej bestllda bidrag skall inlmnas i form av utskrift och efter antagning ven digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inlm-ningsdatum fr uppsatser till nsta rgng av Samlaren r 1 juni 2008 och fr recensioner 1 september 2008. Uppsatsfrfattarna erhller srtryck i pappersform samt ett digitalt underlag fr srtryck. Det bestr av uppsatsen i form av en pdf-fil.</p> <p>Abstracts har sprkgranskats av Sharon Rider.</p> <p>Svenska Litteratursllskapet tackar de personer som under det senaste ret stllt sig till frfo-gande som bedmare av inkomna manuskript.</p> <p>Svenska Litteratursllskapet Pg: 5367-8.</p> <p>Svenska Litteratursllskapets hemsida kan ns via adressen www.littvet.uu.se.</p> <p>isbn 978-91-87666-25-4issn 0348-6133</p> <p>Printed in Sweden byElanders Gotab, Stockholm 2007</p> <p>Carl-Gran Ekerwald, Horatius. Liv och tnkestt. Norstedts. Stockholm 2006.</p> <p>Den som trodde att Carl-Gran Ekerwalds strv-tg i europeisk litteratur avslutades 2003 med vo-lymen om fransmannen Louis-Ferdinand Cline tog grundligt miste. Projektet Liv och tnkestt rullar vidare. Den katastrofala studie som gna-des Shakespeare (1998) var hittills den som grep lngst tillbaka i historien. Med frbigende av den klassiska grekiska diktningen har Ekerwald nu gnat sina krafter t Horatius med den sjtte boken i serien.</p> <p>Man kan frga sig varfr valet fallit p just denne Apulienfdde lyriker. Enligt frfattaren r han den mest citerade och mest lskade av de ro-merska poeterna (s. 13, s. 234), vilket mycket vl kan stmma, ven om han inte var s populr un-der sin livstid (s. 20), men r det ett mtt p hans historiska betydelse? I frhllande till sina sam-tida Vergilius och Ovidius under den auguste-iska epoken r hans litterra produktion tmligen blygsam, tta diktsamlingar, inalles 150 poem p 6.000 verser under trettio r. Men nog har Aenei-den spelat en strre roll som overtrffat mnster fr den mer uppskattade episka genren, tmins-tone fram till 1700-talets slut, och betydelsen av Ovidius Metamorfoser som stoffklla fr senare ti-ders litteratur kan knappast verskattas.</p> <p>Ekerwald vill se Horatius som en modern dik-tare. Han sger det som r till nytta fr livet och representerar en erfaren och sansad rst som kan ge trst i kritiska lgen (s. 12f ), en karakteristik det inte r svrt att hlla med om. Boken bestr av 268 sidor (inklusive frord), frdelade p 27 avsnitt, vilket innebr knappt tio sidor per kapitel. Dr-till kommer att de senare ofta r styckade i under-avdelningar. Det resulterar i en anmrkningsvrt korthuggen, abrupt, hackig och spretig framstll-ning, ett intryck som frstrks av den ofullstn-diga meningsbyggnaden, vilken p gott och ont r Ekerwalds srmrke som skribent. Hr finns ett myller av iakttagelser och ider, men sllan tid och utrymme fr frdjupningar och analyser.</p> <p>Dispositionen r i huvudsak kronologisk och interfolieras med historiska bakgrundsteckningar, </p> <p>kulturhistoriska notiser och koncentrerade por-trtt av de ledande aktrerna i det dramatiska in-brdeskrig som ledde fram till republikens sn-derfall. Huvuddragen i levnadsloppet r sedan lnge vlknda. Diktaren fddes r 65 f.Kr. som son till en frigiven slav. (Ekerwald bidrar med in-tressant information om att slavstatus inte nd-vndigtvis innebar lg intellektuell niv.) Faderns omsorg om sonens bildning gjorde att denne sat-tes i goda skolor i Rom och Athen dr han kom i kontakt med Pythagoras och Empedokles spe-kulationer samt Homeros diktning. (Han skrev till en brjan p grekiska.) Senare fljeslagare blev bland annat Platon, Menandros och Archilochos. I Rom och Athen mtte han hgst sannolikt el-ler eventuellt (s. 55, s. 59) ungdomar frn Roms bildade elit, vilket med tiden skulle ha underlt-tat hans tillgng till gruppen kring Maecenas och Augustus. Denna mjlighet har litet senare blivit ett faktum (s. 66). S ansluter han sig till Brutus arm, utnmns till militrtribun och lider neder-lag gentemot Octavianus vid Filippi. Den forne republikanen bendas av segerherren och ingr i fortsttningen i det kotteri som frstrker det en-vlde som skulle best i nrmare femhundra r.</p> <p>I de terstende tvhundra sidorna str ntli-gen Horatius poesi i centrum. Ekerwald inleder med en gedigen genomgng av de skabrsa epo-der och satirer, som ofta ftt puritanska forskare att blygas. Fr Horatius r krleken endast ett bio-logiskt behov, kontrahenterna r utbytbara, mn-niskan r ett djur. Sprket i dikterna r vardagligt och vulgrt. Han r medvetet opoetisk till skill-nad frn Vergilius som sker det hgstmda. Fram tonar bilden av poeten som en r, egoistisk och hmningsls vivr. Det finns inga tecken p nger i texterna, vilket Ekerwald vill frklara med att upphovsmannen sett dessa utsvvningar som en ndvndig frutsttning fr den mer upphjda, avklarnade och filosofiska position skalden intar senare i frfattarskapet. Men Horatius kunde vl knappast vid denna tid frutse den utveckling han skulle genomg?</p> <p>I det fljande gnar Ekerwald ett stringent ka-pitel t att behandla de tre dikter Horatius skrev om en drog- och parfymhandlerska frn Ne-</p> <p>vriga recensioner</p> <p>34 vriga recensioner</p> <p>apel (s. 92) som han benmner Canidia. Hr, som i de flesta sammanhang, vill Ekerwald lsa texterna som sjlvbiografiska dokument, medan andra forskare ser dem som variationer p gre-kiska frebilder eller lekar med ord. Men deras svenska kollega hvdar bestmt att poeten um-gtts med denna neapolitanska hxa som gnar sig t knarkhandel och koppleri, barnamord och besvrjelser (s. 95) och som han msom driver med, msom tycks frukta.</p> <p>Ekerwald vidrr ven dateringsproblem efter-som diktsamlingarna freter en blandning av nytt och gammalt, och han tar ocks upp frgan om texternas tillfrlitlighet. Andra viktiga inslag i den horatianska traditionen r den ofta omvittnade hembygdskrleken samt poemen om den lskade sabinska lantgrd (omnmnd trettio gnger i dik-terna) han troligtvis ftt som gva av Maecenas, ocks denne syftad i nrmare trettio dikter. Det finns ingen antydan till kryperi och falsk underd-nighet hos Horatius (det gller ven fr dikterna till Augustus). Han ppekar grna deras brister, ssom verklassfasoner och omttligt habegr fr Maecenas vidkommande. Mindre intressant r de utdragna resonemangen om var den grd diktaren bodde p till och frn under s gott som rets alla mnader (s. 134) kan tnkas ha varit belgen.</p> <p>Mer innehllsrik r utredningen om det trivia-las roll i romarens poesi. Den utgr frn satir I:5, vilken skildrar en resa till Brundisium. Alldagliga och obetydliga observationer fyller dikten. Ingen-ting r fr smtt fr att inte tas upp. Men det som ger dikten kraft och dynamik, ppekar Ekerwald, r att detta frsumbara och banala frbinds med det sublima (s. 120).</p> <p>Den kult av kejsaren som kanske tydligast kom-mer till uttryck i de fyra odesamlingarna gr Ho-ratius till en rst i kren av hyllningar till den envldshrskare som lyckats inbilla romarna att han restaurerat den gamla republiken (s. 151). Augustus strsta frtjnst ligger givetvis i att han skrat freden, stimulerat nringslivet och frskt motarbeta sedeslsheten. Tanken att dessa pane-gyriker r till fr att dlja Horatius skepsis mot imperiebygget frefaller dock illa underbyggd (s. 250).</p> <p>Kapitlen Sjlen och gudarna samt Offer och dd beskriver Horatius som den romerska sta-tens psalmdiktare (s. 153) och tecknar hans resig-nerade attityd infr dden, som dock inte tycks utesluta vaga antydningar om sjlavandring och om en existens efter dden och fre fdelsen (s. </p> <p>170). Sekularsng nmns, men det r inte mycket i dikten som behandlas. Resonemangen utmynnar ofta i banalt predikarpatos. Tyngdpunkten ligger p offerceremoniernas utformning, vilket knap-past r s gagnerikt fr den som vill veta mer om lyriken. Lst phngda r ocks ngra sidor om att offra sitt liv fr fosterlandet (s. 165ff). Ett parti Kvinnorna r ocks verraskande tamt och inne-hllslst. Kvinnor utgr det strsta gldjemnet hr p jorden. Drefter kommer vinet (s. 174).</p> <p>Mer substantiellt r det utrymme som tilldelas epistlarna. Oden, satirer och epoder uppfattar Ho-ratius nu som ett mer lttviktigt gods. Tonen i de tjugotre breven r ocks mer allvarsmttad. Han har vnt sig till studiet av filosofin, men ngon dogmatiker r han inte, snarare en gonblick-ets tjnare, n stoiker, n epikur, n individua-list, n kollektivist (s. 18). Tidigare har Ekerwald nmnt kynikern Bion, stoikern Chrysippos och atomisten Demokritos som Horatius ledsagare (s. 61ff). Nu tillfogar han Platons namn. Fattigdo-mens och terhllsamhetens evangelium predikas terigen. Civilisationens destruktiva krafter beto-nas och det bondska hlls fram som ett ideal, vilket ngot verdrivet fr Ekerwald att tala om Horatius som en Rousseau fre Rousseau (s. 136).</p> <p>Centralt fr Horatius livshllning i moraliska, religisa och politiska frgor r vad Ekerwald be-tecknar som en inre exil, ett undangmt, stilla, ansprkslst, torftigt, vrldsfrnvnt och tidsfrn-vnt liv (s. 110f ). Ibland anvnder han uttrycket religis kvietism: klaga inte, resignera, lev med mtta, acceptera ditt de. D fljer ett tillstnd av frnjsamhet (s. 65). Detta lter onekligen mer sterlndskt n vsterlndskt och Ekerwald p-pekar ocks att frbindelserna med Indien (och Kina) var livliga under Horatius livstid, men han utvecklar inte sin reflexion (s. 248f ). Det kan till-fogas att handeln (och drmed ocks det kultu-rella utbytet) enligt en hypotes tidvis var s om-fattande att det ledde till myntbrist och ekono-miska svrigheter fr Rom.</p> <p>Det r egendomligt att Ekerwald vid sin ge-nomgng av epistlarna bara gnar tio rader t det ytterst inflytelserika brevet till Lucius Cal-purnius Piso och hans sner, dvs. De arte po-etica (s. 211f ).</p> <p>Ibland slr exposn ver i rena sprkvningar och lingvistiska utredningar som har en ten-dens att rikta sig till specialister. Ett kapitel om de mngtydiga bevingade orden har inte mycket att ge en strre lsekrets. Det har dremot pre-</p> <p>vriga recensioner 35</p> <p>sentationen av epistlarnas tekniska sida. Hr ta-las, om n litet mstrande, om det latinska spr-kets struktur, versmtt och stavelseantal i raderna samt dubbeltydigheter i ordval och olika verstt-ningar jmfrs med varandra. Ibland kan uppvis-ningarna knnas alltfr pompsa: Att dricka he-ter p latin bibere, det r franskans boire och eng-elskans bib och bibulous (s. 217); Horatius be-traktar sig sjlv som en skeppsbruten en skip-brotsmadhr som islnningen sger mngtydigt (s. 254). Man frgar sig vilka syften detta parade-rande kan tnkas fylla.</p> <p>En svrighet varje lsare av Horatius r vl medveten om r att avgra nr han r uppriktig och nr han r (sjlv)ironisk. Han motsger ofta och grna sig sjlv. Ibland predikar han avhllsam-het, ibland liderlighet. Att leva ensam och helt fr sig sjlv r i mnga poem en dygd, men en slav pstr i en annan dikt att hans herre inte tl sitt eget sllskap ens en timme. Vad gller den s prisade fattigdomen slr han i en epistel fast att den r honom kr endast nr han saknar pengar osv. (s. 213ff). Nra sammanhrande med detta r frgan om dikternas sjlvbiografiska bakgrund. Att detta inslag r stort finns det ingen anledning att betvivla. Men Ekerwald tycks uppfatta nstan allt som ett protokollfrt liv (s. 234).</p> <p>I ngra fall blir resultatet dock lyckat. I epod nummer sex gr Horatius till attack mot en ej namngiven person som utstter smfolk fr fr-tal men undviker att smda i hierarkin hgt upp-satta personer. I epod nummer tv angrips ockra-ren Alfius dagdrmmar om lantlivets behag. Eker-wald freslr att det i bda fallen rr sig om dolda uppgrelser med det egna jaget. Texterna vinner onekligen mycket genom denna lsart (s. 219f, s. 229f ). En annan givande diskussion behandlar prioritetsfrgan mellan den sextonde epoden och Vergilius bermda Messias-eklog (s. 108ff).</p> <p>Det r inte tu tal om att Ekerwald r en lrd man, eller att han i varje fall lst mycket, men vad tjnar det till nr han r totalt ofrmgen att organisera sitt vetande i logiska resonemang som mynnar ut i avrundade slutsatser. Lsa associatio-ner styr framstllningen som alltfr ofta har ka-raktren av tankeflykt. Ett kapitel om Horatius barndom avhandlar grekisk, romersk och nord-isk mytologi och slktfrbindelser dessa traditio-ner emellan, refererar till en episod i romarens senare biografi, och hnvisar till Platon, den per-siske poeten Rumi och dennes sentida kommen-tator R.A. Nicholson, samt religionshistorikerna </p> <p>Jan de Vries och Georges Dumzil, allt detta p en och en halv sida (s. 26f ). De flitiga referenserna till persiska diktare som Sehabi eller Sadi (s. 258, s. 268 till exempel) frdunklar snarare n upply-ser. I ett kapitel betitlat Han hmtar nring ur Iliaden har Horatius mer eller mindre frsvun-nit ur blickfnget och innehllet handlar mer om det grekiska eposet, varvid en episod ur detta fr frfattaren att tnka p en dikt av Philip Lar-kin frn 1944, oklart varfr (s. 45).</p> <p>Varje tillflle till digressioner tas tillvara och dessa staplas p varandra, ofta p det mest mrk-liga stt. Horatius mtte vid ett tillflle en varg som inte gick till angrepp: Svenska myndigheter sker vertyga folk om att vargar r ofarliga (s. 273). Nr romaren avled r 8 f.Kr. var Josef och Maria nnu inte trolovade. De var ovetande om Horatius (s. 276). Jas. Horatius tema om fat-tigdomens betydelse fr Ekerwalds tankar att g till dessa fretagsledare som utanordnat t sig sjlva hundratals miljoner i bonus. Arma satar (s. 208). Vaghet och svepande omdmen varvas med varandra. Iakttagelserna slngs ut p mf och tycks dikteras av rena tillflligheter, till exem-pel ett TV-program frfattaren sett (s. 166). Rena hugskott framstr som fakta: vissa musikstycken av Tjajkovskij har samband med Horatius Liguri-nusdikter, och om musikvetare inte ser det beror det p att de inte r klassiskt bildade (s. 234). Sam-tidigt tycks Ekerwald ha en befngd uppfattning om dagens skolundervisning: Dantes religisa f-restllningsvrld, vars relevans i sammanhanget r oklar, kommer alla skolbarn till del (s. 48). Slut-intrycket blir en mosaik, dr det r lsarens omj-liga uppgift att stlla samman de skilda smstyck-ena till en helhet.</p> <p>Avseende mnga av diktanalyserna, men inte alla, gller att de antingen r rena parafraser eller att sambandet mellan text och tolkning r svrt att sknja. Upprepningar svl av egna formuleringar som av citat r legio i dessa lst sammanhllna k-serier. Emellant fr lsaren knslan att det frm-sta sklet fr Ekerwalds litterra uppvisningar r en nskan att f briljera med den egna belsen-heten, vare sig den hr till saken eller ej. Det r en olat han frvisso inte r ensam om. Den som r det mins...</p>

Recommended

View more >