Till minne av Gunnar Quist

  • Published on
    29-Feb-2016

  • View
    218

  • Download
    0

DESCRIPTION

Handboll, Gunnar Quist, Partille Cup, Partille, Sverige

Transcript

Till minne avGunnarQuist1932-201160-r med IK SvehofFaderGunnar.Idklckarkungen.Krt barn harmnga namn, och fenomenetGunnarQuistmngabenmningar.I jubileumstider tnker man tillbaka, och man kan juundra hur 60-riga storklubben IK Svehof sett ut i dagutan Gunnars alla geniala ider. Ingen har svaret, vi kanbara spekulera.Vad vi dremot kan sl fast nr vi i dag ser hur Svehofdominerar svensk handboll p svl herr-, dam- och ung-domssidan, r att Gunnar Quist r en av de riktigt storasvenska idrottsledarna genom tiderna.Betydelsefullast av alla snilleblixtar som genomkorsathans huvud var att ppna skolorna sommartid. Inte frstudier, utan fr frlggning och mltider. Varfr lta allaskolsalar och skolkk st tomma?Kundeman inte anvndadem till ngot vettigt?Jo, det kunde man. Man kunde samla ungdomar frn nroch fjrran till enungdomscup ihandboll.I dag anordnas idrottsaktiviteter sommartid inte bara isnart sagt alla svenska kommuner utan vrlden ver. Ung-domarna sover i skolsalar och kkar i skolrestauranger. Detr en alldeles naturlig och sjlvklar del av idrottsret.Men glm inte att det var Gunnar Quist frn Svedalen iPartille utanfrGteborg iSverige somkomp idn. Det varhansomppnadedrrarna. Tillsammans med skolhandbollen i Partille kommun rdetdenavmina insatser sombetyttmest frSvehof, tyckerGunnar sjlv.Men lt oss ta The Father Gunnar Story frn brjan.Hanfddes20november1932,vxteuppiSvedalenmedfrstaadressGranlidenochsedanGteborgsvgen,ochhanfick sitt idrottsintresse vckt nr Bebben Johansson komtrixandemedsinbollnedfrBaggeliden.Bebbenblevseder-mera stor fotbollsstjrna i IFK Gteborg, s stor att det sgsatt folk i Brasilienkallar Pele fr den svarteBebbenBebben blev duktig handbollsspelare i Svehof ocks,menibrjanvardetalltsfotbollsomgllde,venfrGunnar.Nerevid jrnvgen,ungefr ihjdmeddrglassfabrikennu ligger, lg enkickeplandr vi spelade fotboll. Frst i Ugg-lumsBKochsedan i Svedalens IF,minnsGunnar.Han och Bebben, som r dpt till Bertil, och som tillsam-mans med en viss Torbjrn Nilsson fr anses vara Partillesstora idrottslegender,hadealltsgemensamstartp idrotts-livet redan p 40-talet, fr att sedan gna sig t olika verk-samheter. Dehar hngt ihopunder alla r ochdrivit idrottenvidarepett strlande stt.Attdetblevhandboll frGunnarberoddepatthanharenkusin iKristianstadsomheterUnoQuist, somvar storhand-bollsstjrnaochsomdeldreavossminnssomfruktadskytt.Nr Gunnar var nere och hlsade p honom 1950 blev hanlite tnd p detta bollspelmedhnderna. Det fanns ett nybildat hystabollgng hemma i Sve-dalen och jag hamnade p deras rsmte och blev vald tilllagledare, berttar Gunnar. Inte fr att jag kunde s mycketomhandboll, ochdet kan jag frresten inte i daghellerDet sista sagt med glimten i gat, men inte helt utan fogven om han faktiskt gtt en trnarkurs ver ett veckoslutunder ledning av den legendariske fotbollsstjrnan SvenRydell, somgilladehandboll ocks.Det dr hystabollgnget hette Svehof, och valet avlagledare p rsmtet 1952 blev startskottet p GunnarQuists glnsande ledarkarrir.De sportsliga framgngarna var det lite si och s med defrstaren,menGunnarssprudlandeidrikedomsattesnart MedGunnar fddesPartilleCupPappanbakomalltfreningenGunnar Quists bstagren r idklckningdr han r fullkomligtoslagbar. Men han harhaft sin hand med i detmesta som rrt Sve-hof, och s klart dyktupp som prisutdelaresom hr i Partille Cup.131460-r med IK Svehofsina spr. Redan andra ret, 1953, ordnade han resor tillBors och Falkenberg. Det lter kanske inte s storslaget frdagens ungdomsspelare, men var ngot helt nytt p dentiden och vckte berttigad uppmrksamhet . Den verk-samheten har som bekant utvecklats under ren och r idag ett stort och uppskattat inslag i klubbarbetet.Handbollshallar var det ont om s man trnade ochmatchade i Mssans C-hall och i Kvibergs regementesgymnastiksal. Det var inte s ltt att f med kommunensungdomar i verksamheten heller. Men Gunnar hittade sklart lsningar pbdaproblemen.Skulle man inte kunna spela handboll nere p kickeplan?Pvren1956skteGunnarettkommunaltbidragp90kro-nor fr att iordningsstlla en handbollsplan och bygga ml-burar. Hans frhllande till beslutsfattarna i kommunhusetvisade sig gott redan frn brjan och hans anskan bevil-jades. Ett frhllande som sedan visat sig gynnsamt frSvehof under alla r.Ungdomarnad,var frmantagidem?Definns juiskolan,svi tar vl ochordnar enskolturneringpkickeplan, tnkteGunnar.En lite halvtokig id kan tyckas,men ikldd bsta gbort-kostymen stegade Gunnar in p lite darriga ben p rektorArneLundins expedition och framfrde sitt rende.Hantndedirektpidnochtycktedetvardetbstahanhrtp lnge,minnsGunnar.Arnevar fantastisk. Jagminnsett mte p en frukostrast med ngra lrare som drog ut ptiden. D stllde Arne helt enkelt tillbaka skolklockan enkvart s ungarna fick lngre rast.I denna frsta skolturnering mttes pojklag frn klasserna5, 6 och 7 i Finngsa. Svehof har sedan under alla r vrdatskolhandbollenmycketmt. Idaghandlardetomtredjeklas-sare frn alla skolor i kommunen. Varenda tioring, pojkesom flicka, kommer p ett eller annat stt i kontakt medhandbollen genom Svehofs frsorg. Det r frklaringen tillatt klubben kan driva smnga ungdomslag och i frlng-ningen fostra s mnga nationella och internationellastjrnor.1957 sgGunnar till attSvehof fick ett damlag. Det varinte s ltt med tanke p att damidrotten inte var srskiltutvecklad fr ett halvt sekel sedan.Klartattvi skullehaettdamlag, tyckteGunnar.Sviktein till Kungshall iGteborgochhittade lmpliga flickor.Ett likaokonventionelltsomframgngsriktsttattrekryte-ra handbollsspelare, som fr ses somett exempel pGunnarQuists idrikedom. Kungshall var ju en danssalong drraggandet hade ett helt annat syfte.Gunnars ledaregenskaper spred sig till den stora grann-kommunen i vster och i slutet av 50-talet lyckades POJohansson knd idrottsprofil i Gteborg vrva verhonom till IK Heim.Mitt strstamisstag i karriren, erknnerGunnar i dag.Den vergngen hll p att ta dd p Svehof, som vidslutet av ssongen61-62bara hade ett enda lag kvar i verk-samhet, herrarnas A-lag. Damlaget och samtliga ung-domslag hade dragit sig ur.Men det skulle komma bttre tider. Gunnar tervnde tillSvehof ochpresenterade sinnstagenialiska id:En inter-nationell handbollsturnering p grs p Vallhamra idrotts-plats i Svedalen.Anskan inlmnadespvren1962 till SvenskaHandboll-frbundet, som avslog den med motiveringen att det inteskulle komma ngra lag. Men envise Gunnar hade sin id,ochdenskullehansttaiverket. Svehof fick5000kronoravkommunen fr att genomfra en turnering, men general-sekreterarenp frbundet, StigGustavsson, tyckteatt kom-munenkastadepengarna i sjn. Du ska inte lgga dej i kommunens ekonomi, kontradeHallElitserien hr kommervi! GunnarQuist signalerar glatt p segerfestenefter uppflyttningen1987.Dennjdanunanver hans hgerarm tillhr Thomas Jrphag.60-r med IK Svehof15kommunfullmktiges ordfrande Arne Eriksson. Se bara tillatt geSvehof sanktion fr enPartilleCup1963.Sblevdetockstillslut. 8-11augusti1963genomfrdesden frsta internationella turneringen i Svehofs regi. Detkom 67 lag frn Sverige, Norge, Danmark, Vsttyskland,Frankrike och Holland som frskte spela handboll s gottdetnugickpVallhamras fotbollsplan.Detvar intes ltt frregnet stod som spn i backen dagarna igenom och planenbleven lerker.Domaren,dendtmligenokndeLeifLoketOlsson,hadefullt sj att hlla undan fotbollsledarna, som frskte f stopppmatcherna. Jag var tvungen att g under jorden ett tag, minnsGunnar. Gubbarna i Svedalens IF var vansinniga fr attderas fotbollsplan var frdrvad.Denna frsta internationella turnering fick ingen fortstt-ningp60-talet,menden fickkommunenattanlggaasfalt-planer p skolorna och den blev fundamentet till den riktigaPartilleCupp70-talet.Denharutvecklats till engrundbult iSvehofs verksamhet och satt Partille p vrldskartan ochomdenkandu lsapannanplats i denna skrift.Hr njer vi oss med att bertta om hur upphovsmannenGunnars vilda id fick fart pcupende frsta ren.PartilleCup lg i starten i brjan av augusti,men fick flyt-ta till mnadsskiftet juni/juli beroende p konkurrens avSweden Open som Svenska Handbollfrbundet hade lan-serat. Med facit i hand var det ett bra byte, men det vissteman inte d. Jag lovademej sjlvatt vi skulle taddpSwedenOpen,berttarGunnar.Ochvi skulle gradetmedutlndska lag.Norge lgnrmast till handsochGunnars idvarattordnabusstransport frnOslo.Den fr cupenekonomiskt ansvari-ge Per Berggren trodde inte p idn, men avsatte 10 000kronor till ett frsk.Och norrmnnen stllde upp. P avresedagen stod det 28bussar vid stbanestationen i Oslo som fylldes av norskaspelare och ledare, och nr invigningsmarschen gick frnOxledsravinen till Vallhamra idrottsplats kom dr norrmn,norrmnochter norrmn.Gunnarhade slagit till igen.Vid den tiden fanns en fotbollsstjrna i IFK Gteborg somhette Reine Feldt. Han var journalist p tidningen Arbetetoch kom i kontaktmed Partille Cup och tyckte att IFK bordearrangera en liknande turnering i fotboll.Men IFK-ledningen sa nej, och i stllet hoppade GAIS p.P Handelsbanken i Partille jobbade GAIS-kassren LeifCronholm, somknde tillGunnars organisationsfrmga.Hanbadmejhjlpa till att organisernaen fotbollscupochdetgjorde jag, sgerGunnar.SmankanfaktisktsgaattGunnarQuiststartadeGothiaCupocks.Dessvrre missktte GAIS ekonomin s Hcken tog veroch har gjort Gothia Cup till en lysande affr. S nr Hckenframver tar makten i svensk fotboll svl sportsligt somekonomiskt kanGunnar strcka lite extra p sig.Gunnar bodde i Gteborg 1995 och utsgs d till Gte-borgsambassadr, just fr sin avgrande insats vid tillkoms-tenavGothiaCup.Allt idrottsledarjobb p den tiden utfrdes p ideell basis,praktiskt taget allt i alla fall. S ven Gunnars. Han hade ettjobbpStatens Jrnvgar,menvadhangjordedr tycksva-ra en vl frborgad hemlighet. Han var i alla fall anstlld ochuppbar ln.Engagemanget i Svehof i allmnhet och Partille Cup isynnerhet gjorde det lmpligt fr honom att byta jobb 1971.Han blev anstlld i PKB, Partilles kommunala bostadsaktie-bolag, det som idagheter Partillebo.Han stmplade in p PKB:s kontor klockan 08.00 och se-dan var hans uppgift att skapa aktiviteter ute i bostads- P marsch med Kuwait-staben infr Partille Cup 1980. Gunnar Quist r mannen tillhger med slipsen.1660-r med IK Svehofomrdena, aktiviteter som inte sllan tangerade Svehofsverksamhet. Det var inget skumt alls med det eftersom S-vehof betalade en del av hans ln. En suvern konstruktionfr freningennaturligtvis.Hans stora intresse fr och kunskap om samhllets fri-tidssektor frde in honom i politiken, och 1964-76 var hanledamot av kommunens fritidsnmnd, som det hette pden tiden innan kulturen blandades in. Det var frsts brafr Svehof.Ochfrdeandra idrottsfreningarnaikommunenocks,ppekarGunnar.Nolltaxan till exempel somvihade imngargynnade ju alla.Satt i relation till kommunernas storlek (invnare och yta)finns det ingen som har s mnga idrottshallar som Partille.Och stora nog fr handboll r de ocks. Annars var det po-pulrt vid den tiden att bygga gymnastiksalar t skolornap 18 x 10meter si s dr, som inte dg fr handboll. Det var mycket Arne Lundins frtjnst att hallarna fickfullamtt.Hanvar oerhrt stark i diskussionerna.Menmhndahadegsenpstebosinbetydelseocks.Gunnardrevvandrarhemuppepstebo (jod, hanhannmed det ocks) och dr passade han p att bjuda lmpligapersoner vid lmpliga tillfllenp enenkel lunch.Den inleddes med l och ggrra, fortsatte med gs ochavslutades med pplekaka. Det skljdes ner med bordsvat-teneller lttl. Ska man diskutera viktiga saker mste man ju ha mat,konstaterarGunnar. Sngot snackommutavardet aldrig.EfterfemrhosPKBvardetdagsfrGunnarattbyta jobb,ochknytasnnrmareSvehof i sinprofessionellaverksam-het. Hanblevvaktmstare iPartille idrottshall, somfungera-de som Porthllagymnasiets gymnastiksal och dr Svehofspelade sina hemmamatcher och hade sitt lilla kansli. Nu-meraombyggdochnamnbytt till Partillebohallen.FrGunnargllde intebaraskolvaktmstarensvanliga ru-tiner, utan han kunde spela ut hela sitt register av kreativaider till Svehofs fromma. 1979 anstlldes en viss StefanAbbeAlbrechtson, somhuserade iett litetkrypinp lkta-ren , som idrottslrarenhadeanvnt.Gunnarhade jobbet kvar fram till sinpensionering.Svehof blev tidigt stmplat som ett ressllskap, och detfr Gunnar ta p sig. Att f kommaut och se sig omkring ruppenbarligen hans grej, och det drjde inte lnge efter atthan blivit vald till lagledare 1952 innan Svehof gjorde smturer runt om iVstsverigeochspeladevnskapsmatcher.1965 arrangerades den frsta utlandsresan, som gick tillRumnien och 1967 var mlet Jugoslavien. Sedan har detrullatpochmedPartilleCupsutvecklingharkontakterknu-titsmedsnart sagthelavrlden. I dagerbjudsSvehofsung-domar utlandsresor varje r , vilket s klart utvecklar delta-garnapallamjliga stt, intebara i handboll.Gunnarsjlvharblivitngotavenglobetrotter,somkanf-ra sig elegant i alla mjliga kulturer och kommunicera medfolkpallamjligasprk.Detmstesgasvaraenytterst im-ponerande egenskap, fr sanningen r att det enda sprkhan kan r svenska. Den gode Gunnar kan inte ett enda ut-lndskt ord!Visst finnsdet kroppssprk,mennd.Ekonomirett annatomrdehanbehrskarutanatthangon utbildning. Slarv p det omrdet har knckt mngaklubbar,menSvehof har sttt p solidgrundgenomalla r.Och nr Gunnar sjlv rankar sina egna insatser fr Svehofkommer kontroll av ekonomin p tredje plats efter skol-handbollen ochPartilleCup. I brjan var det lotterier och frsljning i samband medfester som drog in pengar, minns Gunnar. Sedan kom jubingon som vi drog igng i Folkets Hus, men i ganska litenskala, och vi hade en storbingo i idrottshallan 1965.Sedankomfenomenetbingolotto iTVsommedrenskul-Unga handbollspelare behver god och riktig mat i stora mngder. Gunnar Quist hller koll p utspisningen i skolkket iPorthlla under Partille Cup, och det r hans fru Ulla till vnster som r beflhavande bambatant.1760-r med IK Svehofle genereramiljardbelopp till landets ideella freningar. Detsndes till att brjamed i lokal kabel-TVsom intenddehe-la Partille, och Gunnar visade om inte skepsis, s i alla fallviss frsiktighet.Men nr spelet blev en riksangelgenhet och Loket etthelgon och Gunnar insg den ekonomiska sprngkraftenoch satte klorna i verksamheten, hamnade Svehof snart ifrontlinjen. Som mest slde vi en vecka 12 000 lotter, berttar Gun-nar. Jag tror det r svenskt rekord.Nyrikedomen ledde till hybris i mnga klubbar som i jak-tenpsportsliga framgngarkpte in spelare i parti ochmi-nut.Gunnarhadeenbttre id:Vi investerarbingolottomil-jonerna i en egenhall.S komSvehofhallen till ochdenkostadeenhel del,menGunnars vurm fr ekonomisk kontroll fick ner priset ngramiljoner.Det var s att byggmomsen p 4 procent i den vevan hllp att hjas till normalmomsens 25 procent. Det frsta be-skedet frn momsenheten p lnsstyrelsen bekrftade detoch drmed frefll det klart att det skulle drabba hallbyg-get.MenGunnar ringdeuppberrtdepartement i regering-en och fick beskedet att hjningen skulle trda i kraft frstomett halvr.Snabba ryck har han alltid gillat och nu blev det verk-ligen pang p rdbetan. I raketfart gjordes planerna medNCC upp och bingolottopengarna kunde anvndas effek-tivare.Hans ekonomiska fingertoppsknsla blev ocks rdd-ningen ur krisen i slutet p 70-talet nr PO Johansson iHeim terigen knackade p och ville gra Svehof tillHeims farmarklubb under namnet IFK Gteborg. Begrep-pet Gteborgsidrott hll p att introduceras och tankenvar att Blvitt skulle synas i andra idrotter n IFK:s fotboll.Hockeyns Bcken, friidrottens Vikingen, simningensS 02 och handbollens Heim skulle tillsammans med IFKing i Gteborgsidrott.Projektet som drevs av marknadsvisionren AndersBernmar var naturligtvis ddftt frn brjan, men elva S-vehofare hoppade p tget och vrvades till Heim frklumpsumman 45 000 kronor. Gunnar sg till att f med ivergngshandlingarna att de skulle f tervnda gratisom det blev aktuellt.Och det blev det, ven om det var p vippen att det inteskulle finnas ngot att tervnda till. Kvar p Svehofsplats i division 3 fanns ett gng juniorer, som hll sig kvarmed minsta mjliga marginal och slapp brja om i Gte-borgsserien. Svehof var nra att d en andra gng.Samtidigt smiddeGunnar planer p en rejl satsning pA-lagetoch tillsammansmedekonomiansvarigePerBerg-gren lades en budget med avsikt att p sikt skapa ett stor-lag, som byggde p ekonomiska frutsttningar frn Par-tille Cup.Utvandrarna till Heim hade upptckt att golvet inte vargrnare i Gteborg och tervnde till Svehof. Marschenmot Sverigetoppen, och Europaspel, hade antrtts.Stefan Albrechtson tog upp laget till division 2, som blevdivision 1 nr vi fick Elitserien och en trnare utifrn enga-gerades, Benny Johansson. 1987 togs klivet upp i ElitserienochdrharSvehofstannatkvarochpsenarerdominerat.Damerna har alltid legat Gunnar varmt om hjrtat. Detvar han som sg till att freningen fick ihop ett damlag p50-talet, och det var han som lg bakom elitsatsningen islutet p 80-talet.Kundeherrarna ta sigupp i eliten s skulle det vl kun-na g fr damerna ocks, resonerade han.Heim och Kortedala hade bra damlag, som dock intetyckte att de fick ordentlig uppbackning. Svehof vrva- Gunnar Quist leder ett planeringsmte infr Partille cup tillsammans med Hkan Drath (till vnster) och Thomas Lfgren.1860-r med IK Svehofde deras bsta spelare och genom kontakter via PartilleCup fick man tips om en veritabel kanonskytt i Litauen,som efter jrnridns fall grna ville till vst.HonhetteDaivaZinkeviciene och henne lyckadesGun-nar via omfattande pappersexercis f till Partille och in-kvartera i sitt vandrarhem p stebo fr spel i Svehof.Daiwa Darling, som en verfrtjust presskr dpte hennetill, anses vara det bsta utlndska nyfrvrvet i svenskdamhandboll genom tiderna och hon var precis vad Sve-hof behvde fr att kliva upp i eliten.Det skedde ssongen 90-91, och tv r senare var detdags frdet frstaSM-guldet.Ochprecis somherrarnahardamerna blivit kvar i hgsta serien och dominerat den.IKSvehof r frvisso enhandbollsklubb,menallt har in-te handlat om handboll. Sidoaktiviteter som ststatshjl-penochkonfirmationslgerharvarit omfattandeochbety-delsefulla, och trorni attGunnarQuist lgbakomdemock-s, s har ni alldeles rtt.Gunnar har en otrolig frmga att se ekonomi i de ak-tiviteter somhans ider leder till, men det finns bara inne ihans huvud. Det behvs ngon som hller ordning, sorte-rar och stter sakerna p prnt. Denna ngonblev hustrunUlla.Honvar kassr i freningenunder tskilligar ochnrhon avgick utnmndes hon till hedersledamot.I brjan av 90-talet hade Gunnars alla glimrande iderburit frukt. Svehofdomineradesvenskklubbhandboll i al-la avseenden, Svehofhallen var klar, Bingolotto generera-de stora pengar, Partille Cup sprngde alla grnser, ung-domssektionen vxte s det knakade och arvtagaren Ste-fan Albrechtsons praotid var ver.1994 var Abbe den daglige ledaren, idklckarkungenGunnar Quist kunde med bsta tnkbara samvete dra sigtillbaka.Dra sig tillbaka r dock ett uttryck som klingar falsktnr det gller Gunnar. Visst nrmar han sig de ttio (78 r ir), men det r fortfarande framt som gller.Han leder Handbollsakademin, som r en kamratfre-ning fr handbollsfolk med ste i Gteborg.Han driver sitt kra rtgng, en samling Partillepensio-nrer som samlas varje torsdag i Folkets Hus i Svedalenfr att ta rtor och pannkaka, lyssna p fredragshllareav olika sorter, lyssna p musik och kpa lotter. Dr r fulltvarje gng och verskottet gr till ldreomsorgen genomatt han tillsammans med Bebben Johansson och LoketOlsson ker runt till servicehusen i kommunen tillsam-mans med en musikklass och underhller vra ldringaroch delar ut presenter.Han har det senaste ret rest runt i Vstergtland ochBohusln tillsammans med olika Svehofstjrnor fr att ffart p nyrekryteringen av handbollsspelare via Idrottslyf-tet. Besk har gjorts i Alingss, Bollebygd, Bors, Lidk-ping, Herrljunga, Vrgrda, Lysekil och Strmstad.Och han r fortfarande en maktfaktor i kommunen attdma av handlggningen av Gteborgsvgens ombygg-nad genom Svedalen.Gatukontoret freslog s klart att lgga cykelbanan psydsidan eftersom cykelbanorna frn Partille och Gte-borg ansluter dr. Men de boende lngs Gteborgsvgenville inte hangot cyklande lngs tomtgrnsen, sGunnarordnadeett protestmte och fick kommunstyrelsen att k-ra ver proffsen p Gatukontoret och lgga cykelbanan pnordsidan.Ett korkat beslut eftersom Svedalsborna mste korsabiltrafiken fr att n sin cykelbana, men ett strlande ex-empel p Gunnars frmga att n dit han vill och bevis patt han fortfarande har krutet torrt.Gunnar Quist blir aldrig pass. Han r still going strong.OLLE SUNDVALLDepopulra julborden iSvehofhallenvarenavmngastrngarpGunnarQuists lyra.Hr intervjuashanpscenenavJan-ne Jingryd, knd radioman men ocks handbollsledare. Dansmusiken svarade inte helt oknda Flamingokvintetten fr.

Recommended

View more >