Tillgnglighetsprogram fr Malm - ? 2 Tillgnglighetsprogram fr Malm. Krav och riktlinjer

  • Published on
    21-Jul-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

1Tillgnglighetsprogram fr MalmKrav och riktlinjer fr god tillgnglighet fr funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmn platsjuni 20082Tillgnglighetsprogram fr Malm. Krav och riktlinjer fr god tillgnglighet fr funktionshindrade vid ny och ombyggnad av allmn plats har tagits fram av Gatukontoret 2007. Tillgnglighetsprogrammet r skrivet av Camilla Anderson inom ramen fr Gatukontorets tillgnglighetsprojekt.Antaget av Tekniska nmnden 2008-05-29.ProjeKTgruPP:Helne Nilsson trafikavdelningen (projektledare)Matilda Brogrd trafikavdelningenOlle Thor trafikavdelningenCamilla Anderson stadsmiljavdelningenMats Lawesson drift- och underhllsavdelningenSTyrgruPP:Inger Blomqvist trafikavdelningen (ordf.)Richard Jnsson drift- och underhllsavdelningenMaria Sundell-Isling stadsmiljavdelningen (t.o.m. vren 2006)Kerstin kerwall stadsmiljavdelningen (vren 2006 hsten 2007)Ingrid Persson stadsmiljavdelningen (fr.o.m. hsten 2007)Foto (dr inget annat anges): Mats Persson3Innehllsfrteckning Frord ...................................................................................................................................... 5 Sammanfattning............................................................................................................... 7 1 Bakgrund ............................................................................................................................... 91.1 Lagstiftning ......................................................................................................................... 91.2 gatukontorets tiLLgngLighetsarbete..........................................................102 Malms krav och riktlinjer ..................................................................................... 132.1 ML ........................................................................................................................................... 132.2 syfte ........................................................................................................................................ 162.3 nr gLLer MaLMs krav och riktLinjer? ......................................................162.4 MaLMs krav och riktLinjer i frhLLande tiLL Lagstiftningen .163 en tillgnglig stad fr vem? ................................................................................173.1 hur Mnga har funktionsnedsttningar? .................................................173.2 funktionsfrMga........................................................................................................174 utformning och riktlinjer fr nybyggnad och ombyggnad ........... 234.1 badpLats .............................................................................................................................. 234.2 beLysning ............................................................................................................................. 254.3 busshLLpLatser ............................................................................................................ 264.4 cykeLbanor ........................................................................................................................ 274.5 gngpassager .................................................................................................................. 294.6 gngytor ............................................................................................................................ 374.7 inforMationsskyLtar .................................................................................................. 414.8 Ledstrk .............................................................................................................................. 444.9 LekpLatser ........................................................................................................................... 474.10 parkeringspLatser fr rreLsehindrade Med srskiLt tiLLstnd saMt angring ......................................................... 484.11 sittpLatser ......................................................................................................................... 494.12 toaLetter ............................................................................................................................ 514.13 trappor och raMper ................................................................................................... 524.14 vxtLighet .......................................................................................................................... 545 referenser .......................................................................................................................... 575.1 kLLor .................................................................................................................................... 575.2 handbcker ...................................................................................................................... 5845 FrordEn stads offentliga rum dess parker och torg, dess gator och platser r till fr alla. Oavsett vem som r beskare skall alla p ett tryggt stt kunna anvnda det offentliga rummet och njuta av dess attraktioner. Malm r den platta staden det r som bekant inte drama-tiska nivskillnader som ger Malm dess identitet och stadens karaktr prglas sjlvklart av detta. Malm har drigenom bli-vit den nra och tta staden. Nr Malm expanderar och byggs ut - som nu sker i snabb takt - ska de offentliga rummen gras tillgngliga fr alla. Den platta staden Malm har hr goda frutsttningar Det befintliga Malm har byggts ut under generationer och styrts av skilda vrderingar frn en tid till en annan. Tillgng-lighetsfrgorna har inte alltid varit i fokus ledstrk r t.ex. ett relativt nytt begrepp. Drfr finns det mnga inbyggda fel och brister som behver tgrdas. Paradoxalt nog r det inte heller alltid ltt att tgrda dessa problem i den platta och tta staden. Speciellt kan det vara svrt att erstta trappor med ramper i den tta staden.Fr att alltid gra rtt nr vi bygger nytt och fr att hitta enkla, effektiva och smarta lsningar nr vi bygger om krvs kad insikt och kunskap. Detta Tillgnglighetsprogram fr Malm redovisar i ett samlat grepp och p ett verskdligt stt de vik-tigaste tgrderna fr att Malm och dess offentliga rum skall bli tillgngliga fr alla. Det redovisar bde skyldigheter genom lagstiftningens krav, vilka riktlinjer som gller i Malm samt mjligheterna nr krav och riktlinjer ska omsttas i praktisk handling fr att Malmborna skall f tillgngligare badplat-ser, busshllplatser, gngytor, parkeringsplatser och offentliga toaletter samt f hjlp p vgen genom skyltning och ledstrk.Gunnar EricsonStadstrdgrdsmstare67 SammanfattningFreliggande tillgnglighetsprogram utgr tillsammans med Gatukontorets Teknisk handbok och typritningar grunden fr att utforma och bygga en offentlig milj som r tillgnglig, trygg och anvndbar fr alla. Tillgnglighetsprogrammet byg-ger p Boverkets freskrifter och allmnna rd. Tillgnglighetsprogrammet ska fungera som samlat dokument fr alla tillgnglighetsfrgor som rr ombyggnad av och ny-byggnad p allmn platsmark. Hr anges de krav som stlls p olika typer av platser och ytor jmte beskrivande texter och utdrag ur lagstiftningen. Tillgnglighetsprogrammet ska alltid anvndas i kombination med Gatukontorets Teknisk handbok och typritningar dr krav och riktlinjer fr detaljutformning, mtt, lutningar, material m.m. finns. Om motstridiga uppgifter skulle frekomma gller Teknisk handbok fre tillgnglighets-programmet.Programmet syftar ocks till att sprida kunskap om och fr-stelse fr tillgnglighetsfrgorna. Det kan anvndas som ett uppslagsverk fr den som vill veta mer om tillgnglighet och vilka begrnsningar olika funktionshinder medfr.Programmet riktar sig till alla som arbetar med allmn plats-mark, det vill sga projektrer och handlggare inom Gatukon-toret, externa konsulter och entreprenrer.Tillgnglighetsprogrammets vergripande mlsttning r: atttillgodoseattallaoffentligaytorsomnyanlggsellerbyggs om i Malm frn brjan byggs s att de r tillgngliga och anvndbara ven fr personer med nedsatt rrelsefr-mga eller orienteringsfrmga. atttillgnglighetsaspekternaskaintegrerasredaniutform-ningsskedet fr att p s vis skapa goda helhetslsningar och finna lmpliga avvgningar mellan olika intressen.Tillgnglighetsprogrammet erstter Gatukontorets handikap-plan frn 1998.891 Bakgrund1.1 LagSTIFTnIngSkrpta krav p tillgnglighetFN antog 1993 tjugotv standardregler fr delaktighet och jmlikhet fr mnniskor med funktionsnedsttning. Ett av huvudomrdena som pekas ut r regel 5 Tillgnglighet som bl.a. anger att medlemsstaterna ska infra handlingsprogram som gr den fysiska miljn tillgnglig fr alla oavsett funk-tionsnedsttning. I Sverige har bde riksdag och regering stllt sig bakom dessa regler.r 2000 antog riksdagen en av regeringen freslagen nationell handlingsplan fr handikappolitiken, Frn patient till medbor-gare en nationell handlingsplan fr handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Ett av mlen i handlingsplanen r att samhllet ska utformas s att mnniskor med funktionshinder i alla ld-rar blir fullt delaktiga i samhllslivet. Arbetet ska bland annat inriktas p att identifiera och undanrja hinder i samhllet.Genom en lagndring i plan- och bygglagen, PBL, som trdde i kraft r 2001 (PBL 3 kap. 18 ) skrptes och frtydligades de krav p tillgnglighet som ska iakttas nr allmnna platser m.m. nyanlggs eller ndras.Boverkets freskrifter och allmnna rdMed std av plan- och bygglagen har Boverket utarbetat fre-skrifter och allmnna rd om tillgnglighet p allmnna platser, som trdde i kraft i augusti 20041. Boverkets freskrifter och allmnna rd gller allmn plats. Vad som r allmn plats definieras i detaljplan eller i omrdesbe-stmmelser. Enligt freskrifterna ska allmnna platser anordnas med hnsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvr-dena p platsen. Freskrifterna och de allmnna rden gller om det inte r obefogat med hnsyn till terrngen eller frhl-landena i vrigt. Sdana platser kan till exempel vara bergiga partier med stora hjdskillnader. Freskrifterna gller nr en allmn plats iordningstlls. Med iordningstllande avses nyan-lggning.Fr befintlig milj gller Boverkets freskrifter och allmnna rd fr undanrjande av enkelt avhjlpta hinder i befintlig milj2. 1 Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillgnglighet och anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga p allmnna platser och inom omrden fr andra anlggningar n byggnader (BFS 2004:15, ALM1).2 Boverkets freskrifter och allmnna rd om undanrjande av enkelt avhjlpta hinder till och i lokaler dit allmnheten har tilltrde och p allmnna platser (BFS 2003:19, HIN1).Tillgnglighets-programmet utgr tillsammans med Gatukontorets Teknisk handbok och typritningar grun-den fr att bygga en tillgnglig offentlig milj.101.2 gaTuKonToreTS TILLgngLIgheTSarBeTeInom Gatukontoret bedrivs arbetet med att frbttra tillgng-ligheten fr personer med funktionshinder p ett flertal olika stt.Krav och riktlinjer fr ny- och ombyggnadFreliggande tillgnglighetsprogram utgr tillsammans med Gatukontorets Teknisk handbok och typritningar grunden fr att utforma och bygga en offentlig milj som r tillgnglig, trygg och anvndbar fr alla. Tillgnglighetsprogrammet erstter Gatukontorets handikap-plan frn 1998.Tillgnglighetsprogrammet bygger p Boverkets freskrifter och allmnna rd. Malmspecifika utformningslsningar har vid behov tagits fram, ibland inom ramen fr olika projekt. Ett exempel r modellen fr vergngsstllen som utvecklades i samband med att cirkulationsplatsen Stadiongatan/Lorens-borgsgatan projekterades och anlades. Fr att ytterligare finslipa utformningen utvrderades den frdigbyggda cirkulationsplat-sen med hjlp av utomstende konsulter och en grupp blinda testpersoner3. Tillgnglighetsprogrammet ska implementeras p Gatukon-toret. Detta r ett mycket viktigt arbete fr att tillgnglighets-frgorna ska f en mer central och naturlig roll i det dagliga arbetet. En del i att ka kunskapen om tillgnglighet r att alla anstllda ska genomg en kurs i handikappfrstelse. Kursen br repeteras regelbundet, exempelvis vart tredje r.handlingsplan fr enkelt avhjlpta hinderSom underlag fr tgder i befintlig milj gller Handlingsplan fr undanrjande av enkelt avhjlpta hinder p allmn plats. En inventering av enkelt avhjlpta hinder pgr i Malm sedan 2004. Inventeringsarbetet kommer att fortstta till och med 2010 d hela Malm ska vara kartlagt ur tillgnglighetssyn-punkt. Fr varje delomrde som inventeras upprttas konkreta t-grdsplaner med prioriteringar och kostnadsbedmning som underlag fr genomfrande.Allt som inventeras samlas i en databas. Underlaget frn in-venteringarna lggs successivt in i databasen som ska vara helt klar r 2011. Hinder som behver tgrdas ska i framtiden presenteras i Gatukontorets gemensamma webbapplikation WebInfo, s att informationen blir tkomlig fr alla anstllda p gatukontoret. P s stt underlttas arbetet att genomfra 3 Hur orienterar sig helt blinda personer i en cirkulationsplats? (utkast till rap-port). Almn och Sthl. 11s.k. passa p- tgrder i samband med andra planerade arbeten. Ur databasen ska det framg hur mycket som tgrdats hittills och vad som terstr. ven prioriteringen fr de olika tgr-derna ska framg.ForskningsprojektVgverket Konsult fick r 2004, i samarbete med Gatukonto-ret, forskningspengar fr ett tillgnglighetsprojekt4. Det ver-gripande syftet med projektet r att frbttra livskvaliteten fr frmst ldre och funktionshindrade genom att frbttra till-gngligheten, skerheten och tryggheten i trafiken. Frsksom-rdet r en del av Vstra Innerstaden och arbetsmetoden fljer idskriften Tillgnglig stad 5. Arbetsmetoden och erfarenheterna 4 Tillgngligare, skrare och tryggare i trafiken med fokus p ldre och personer med funktionshinder.5 Tillgnglig stad. En idskrift om ml, strategier och arbetsstt nr kommunen upprttar en tillgnglighetsplan fr trafiknt (Svenska Kommunfrbundet 2003).12har tagits tillvara i det fortsatta arbetet med handlingsplanen och enkelt avhjlpta hinder i Malm. Projektet r ett pilotpro-jekt. Inventeringsdelen har sammanstllts i en separat rapport6. Slutrapporten planeras bli frdig vren 2008.genomfrande av tgrderUndandrjande av enkelt avhjlpta hinder har hittills ge-nomfrts i omrden i Malms vstra delar. Fortsatta tgrder kommer att genomfras omrdesvis, med start i centrum och centrumnra omrden, parallellt med att inventeringar genom-frs.tgrder ska ocks genomfras som passa p-tgrder. Med det avses tgrder som samordnas med andra pgende eller planerade arbeten. Den som r ansvarig fr ett objekt eller un-derhllsarbete ska alltid kontrollera den interna kartdatabasen WebInfo (se sid. *10) fr att se om tillgnglighetsanpassningar i nromrdet kan samordnas med vriga arbeten. Innan in-formationen i databasen finns tillgnglig ska istllet ngon av kontaktpersonerna i tillgnglighetsprojektet konsulteras.6 FoU- projekt om tillgnglighet fr ldre och funktionshindrade. Inventerings-delen. Malm stad, Gatukontoret 2005-02-15.132 Malms krav och riktlinjer2.1 MLMalm stads mlMalm stad ska arbeta fr frbttrad tillgnglighet det str i Malm stads Plan fr funktionshindrade. Fr gatu- och park-milj uttrycks fljande ml:Gatu- och parkmiljn i Malm ska utformas s att vi fr en god tillgnglighet fr personer med funktionshinder. Sam-verkan med handikapporganisationerna r ndvndig i detta arbete och att olika funktionshindrades behov kan samsas i ge-mensamma utformningar mste efterstrvas. Ny- och ombygg-nad av utemiljn i Malm skall planeras s att tillgngligheten fr funktionshindrade kar.vergripande ml fr tillgnglighetsprogrammetTillgnglighetsprogrammets mlsttning r: atttillgodoseattallaoffentligaytorsomnyanlggsellerbyggs om i Malm frn brjan byggs s att de r tillgngliga och anvndbara ven fr personer med nedsatt rrelsefr-mga eller orienteringsfrmga. atttillgnglighetsaspekternaskaintegrerasredaniutform-ningsskedet fr att p s vis skapa goda helhetslsningar och finna lmpliga avvgningar mellan olika intressen.gatukontorets mlUtifrn visionen En trygg och attraktiv offentlig milj har Gatukontoret formulerat tre inriktningsml fr verksamheten: Stimulerafolklivet Tryggaochutvecklaettlngsiktigthllbarttrafiksystem VrdaochutveckladetoffentligarummetInriktningsmlen har sedan brutits ner i ett antal mer konkreta ml, dr ngra av dem omfattar frbttrad tillgnglighet med avseende p funktionshindrades framkomlighet, skerhet och trygghet.1415Koppling till andra program inom gatukontoretTrafikmiljprogram fr Malm stad 2005-2010Ett av mlen i Trafikmiljprogram fr Malm stad 2005-2010 r att uppn ett sundare transportsystem. Det innebr att trans-porter som r bra fr individens hlsa och samtidigt minskar utslppen av hlsofarliga luftfroreningar ska frmjas. Det krver en kning av gng-, cykel- och kollektivtrafiken.Krav och riktlinjer i tillgnglighetsprogrammet ger frbttrad framkomlighet ven fr andra trafikantgrupper. Genom att un-derltta fr fler mnniskor att g och rra sig ute i den offent-liga miljn kan, frutom de hlsovinster detta medfr fr den enskilde individen, ven stora miljvinster uppns genom att antalet korta resor med bil kan minskas och drmed ocks ut-slppen av koldioxid. I Malm anvnds bilen i mer n hlften av alla resor och nstan 50 % av bilresorna r kortare n 5 km. I synnerhet gynnas innerstadsmiljn av detta, eftersom den ge-nererar flertalet av de korta bilresorna. tgrder fr frbttrad tillgnglighet ligger sledes helt i linje med trafikmiljprogram-mets mlsttning.Malm stads trafikskerhetsprogram 2007-2011Framtagande av ett nytt trafikskerhetsprogram fr Malm r i slutskedet. Programmet r uppdelat i tv delar. Del 1 pro-blembeskrivning beslutades i Tekniska nmnden 2006. Del 2, redovisning av tgrder, berknas bli klart vren 2008.I trafikskerhetsprogrammets frsta del, skadeinventering och problembeskrivning, redovisas olycksstatistik frn ren 1999-2002. Fotgngare som faller efter att ha snubblat eller halkat i singelolyckor utgr den strsta gruppen av skadade i Malm. Vanligast r att ldre kvinnor skadas. ldre har frsmrad rr-lighet, smre syn och r skrare i kroppen, vilket bidrar till att de r srskilt utsatta i trafiken. tgrder fr att minska antalet skadade fotgngare i singelolyckor pekas drfr ut som ett av flera viktiga tgrdsomrden infr tgrdsdelen av programar-betet.I trafikskerhetsprogrammets tgrdsdel har en arbetsgrupp koncentrerat sig p singelolyckor bland oskyddade trafikan-ter. I underlagsarbetet har olycksstatistik studerats fr ren 2001-2005. Nrmare 7 av 10 singelolyckor med fotgngare r fallolyckor orsakade av ojmn mark, halka eller trottoarkanter. ldre ver 65 r r mest olycksdrabbade. Viktiga tgrder fr att minska olyckorna r bl.a. justering av gngbanor, anpass-ning av vergngsstllen genom t.ex. snkning av kantstenen, utbyte av hala belggningar och bttre snrjning. Det vill sga tgrder som ven frbttrar tillgngligheten fr funktionshin-drade.162.2 SyFTeTillgnglighetsprogrammet ska fungera som samlat dokument fr alla tillgnglighetsfrgor som rr ombyggnad av och ny-byggnad p allmn platsmark. Hr anges de krav som stlls p olika typer av platser och ytor jmte beskrivande texter och utdrag ur lagstiftningen. Tillgnglighetsprogrammet ska alltid anvndas i kombination med Gatukontorets Teknisk handbok och typritningar dr krav och riktlinjer fr detaljutformning, mtt, lutningar, material m.m. finns.Programmet syftar ocks till att sprida kunskap om och fr-stelse fr tillgnglighetsfrgorna. Det kan anvndas som ett uppslagsverk fr den som vill veta mer om tillgnglighet och vilka begrnsningar olika funktionshinder medfr.Programmet riktar sig till alla som arbetar med allmn plats-mark, det vill sga projektrer och handlggare inom Gatukon-toret, externa konsulter och entreprenrer.2.3 nr gLLer MaLMS Krav och rIKTLInjer?Kraven och riktlinjerna i tillgnglighetsprogrammet gller vid all nybyggnad och ombyggnad av allmn plats. Vad som r allmn plats framgr av detaljplan. Utformningskraven gller ven vid ombyggnad av enkelt av-hjlpta hinder samt nr man genomfr s.k. passa p- tgrder (se ven sid. *12).Tillflliga anordningar som gatuarbeten och markuppltelser styrs av Grvningsbestmmelser respektive Principer fr uppl-telse. 2.4 MaLMS Krav och rIKTLInjer I FrhLLande TILL Lag-STIFTnIngenVid nyproduktion och ombyggnad ska tillgnglighetsprogram-met tillmpas. Kraven gller svl innerstaden som ytterom-rden och exploateringsomrden. Vissa kompromisser har dock gjorts redan i dessa krav och riktlinjer. Beroende p hur den befintliga miljn ser ut kan det finnas begrnsningar i vad som r mjligt att genomfra. Det innebr att det i vissa fall finns olika krav fr ombyggnad i befintlig milj respektive vid nybyggnad och exploatering. Det gller framfr allt gngytors lutningar, fri hjd och fri bredd. Avvikelser frn lagkraven redovisas under aktuella rubriker i kapitel 4.173 en tillgnglig stad fr vem?3.1 hur Mnga har FunKTIonSnedSTTnIngar?Uppskattningsvis har cirka 10% av Sveriges befolkning ngon form av funktionsnedsttning som medfr problem med till-gngligheten i trafiksystemet. Det kan t.ex. vara rrelsehinder, nedsatt syn eller hrsel och kognitiva hinder. Drutver berrs mnga som inte finns med i statistiken ver funktionshin-drade. Det gller exempelvis barn och ldre, som i viss mn har samma problem och behov som funktionshindrade. Att miljn r tillgnglig r drfr viktigt fr oss alla.Andelen ldre berknas fortstta att ka i Sverige. Mellan r 2000 och 2020 vntas andelen personer ver 65 r ka frn 17 % till 22 %7. Andelen personer med funktionsnedsttning samt nedsttningens svrighetsgrad kar med ldern.Exakt antal personer inom de olika kategorierna funktionshin-der r inte knt. Mnga r dessutom drabbade av flera olika typer av nedsttningar. Det r ocks svrt att uppskatta hur mnga som verkligen har problem med brister i den offentliga miljn, eftersom vissa funktionshindrade har olika svrighets-grader frn dag till dag. Tabellen nedan visar en uppskattning av hur mnga i Sverige som r berrda inom respektive kate-gori.Funktionshinder antal7rrelsehindrade 560 000synskadade 165 000hrselskadade 980 000utvecklingsstrda 36 0003.2 FunKTIonSFrMgaDe olika funktionsnedsttningarna stller olika krav p hur miljn ska vara utformad fr att fungera bra. Det kan drfr vara svrt att hitta tgrder som fungerar bra fr alla grupper. Det som r bra fr ngra, fungerar smre fr andra. Det kan ven glla inom en viss kategori. De tillgnglighetstgrder som genomfrs underlttar i frsta hand fr personer med ngon form av funktionsnedsttning. Men samtidigt r det tgrder som ger frbttringar fr alla trafikanter. Det som r ndvn-digt fr en del underlttar fr andra!Nr det i Boverkets freskrifter (ALM1, 5 ) anges att platser eller omrden ska vara anvndbara fr personer med nedsatt 7 Siffror frn Hjlpmedelsinstitutet hmtade ur Tillgnglig stad. En idskrift om ml, strategier och arbetsstt nr kommunen upprttar en tillgnglighetsplan fr trafiknt (Svenska Kommunfrbundet 2003).18rrelse- eller orienteringsfrmga avses att de ska vara anvnd-bara fr personer med strreutomhusrullstol manuellrullstol rollatorfrutomhusanvndning nedsattsyn nedsatthrsel nedsattkognitivfrmgaI Svenska Kommunfrbundets skrift Tillgnglig stad beskrivs olika funktionshinder och de begrnsningar de medfr. Be-skrivningen nedan r hmtad frn denna skrift. Personer med funktionshinder kan delas in i fljande fyra kategorier:Nedsatt rrelsefrmgaPersoner med rrelsehinder har nedsatt frmga i armar, ben eller bl. Rrelsehinder kan ocks orsakas av balans- eller smrtproblem eller mag- och tarmsjukdomar. Astma och allergi kan ibland frsmra rrelsefrmgan.en trottoarkant kan innebra ett overstigligt hinder fr en person med rrelsehinder.19Rrelsehinder kan innebra fljande begrnsningar fr personersomanvndermanuell rullstol. De har svrt att strcka sig fr att n tryckknappar, parkeringsmtare och liknande, kan inte med kroppen kompensera hastiga rrelser. personersomanvnderelrullstol. De klarar lngre strckor och brantare uppfrsbackar. Dremot klarar de inte brantare nedfrsbackar utan att tippa framt p grund av smre styrka i blen. De mste d backa nedfr vilket kan bli farligt, srskilt mellan trottoar och gata. I vrigt samma begrsningar som ovan. personersomanvnderrollator, kpp eller kryckkpp. De har svrigheter att lyfta ftterna och att g p ojmnt underlag, orkar endast g kortare strckor innan de behver vila, har svrt att klara av sidolutningar, klarar oftast inte ens sm, stegvisa hjdskillnader, kan inte bra och kan ha svrt fr att strcka sig fr att n saker. Personer med rolla-tor kan inte backa och inte heller lyfta rollatorn uppfr eller nedfr kanter.Nedsatt perceptionsfrmgaBland personer med perceptionsnedsttningar finns personer med nedsatt syn, gravt synskadade och blinda samt dva och personer med nedsatt hrsel.gatuskylten saknar tvrsl nedtill och kan drfr inte upptckas med teknikkpp. en tydligt utformad stadsmilj r en frutsttning fr att personer med nedsatt syn eller grava synskador ska kunna orientera p egen hand utan att utsttas fr fara. 20Nedsatt perceptionsfrmga kan innebra fljande begrns-ningar fr personermednedsatt syn. De har stora svrigheter att verblicka omgivningen, har svrigheter att uppfatta niv-skillnader och frndringar i djup- och sidled, har begrn-sat synflt i sidled eller framt, har nedsatt synskrpa, r knsliga fr blndning och stora kontraster mellan ljus och mrker, har stora svrigheter att g p ojmna underlag, r i behov av tydliga visuella kontraster, har stora problem med sidolutningar, anvnder ibland teknikkpp (lng, vit kpp) och r d hjlpta av taktila kontraster, har svrigheter att sortera viktig ljudinformation i bullrig milj. Personer med nedsatt syn saknar frmga till gonkontakt med andra trafikanter. personersomrgravt synskadade eller blinda. De har sm eller inga mjligheter att verblicka omgivningen och behver tydliga taktila kontraster och/eller tydliga riktmr-ken (ven fr ledarhund). Bgge behver akustisk vgled-ning. Har i vrigt samma begrnsningar som ovan. personermednedsatt hrsel. De behver hrapparat eller r helt dva, har svrigheter att uppfatta tal, r mycket distraherade av bakgrundsljud, har svrigheter att sortera eller uppfatta ljudinformation.Nedsatt kognitiv frmgaTill denna grupp hr personer med utvecklingsstrning, demens, psykisk ohlsa, hjrnskador eller skador som pverkar tal- och sprkfrmga. Inom gruppen finns bde personer med medfdd och frvrvad hjrnskada. De sistnmnda har nytta av tidigare inlrda kunskaper fr att frst sin omgivning.Kognitiv funktionsnedsttning kan innebra fljande be-grnsningar: Svrigheterattgrasnabbabedmningar,attorienterasig,att lsa av och frst rummet, att frst mnniskors och fordons frflyttningar, att frst komplexa utformningar och att lsa skriven text. Personer i denna grupp har ocks svrt att kommunicera med gonkontakt och kroppssprk i trafiken.Allergi och verknslighetKan innebra fljande begrnsningar: Allergiskareaktioneravdofter,rk,emissioner,avgaser,pollen, elektricitet m.fl. allergener. Ofta svrigheter att g 21lngre strckor eller vistas p tttbefolkade trafikytor. Ned-satt koncentration och perception med svrighet att fatta snabba beslut som fljd, begrnsad frmga att anvnda synen.Barn och ldreInom dessa kategorier ryms ven ldersbetingade funktions-nedsttingar: Barn upp till 12-14- rs lder. Upp till 12-14 rs lder r barnens frmga att registrera och tolka trafikhndelser outvecklad liksom deras frmga att tolka olika slag av trafikinformation. ldre ver 70 rs lder. Med stigande lder minskar funktionsfrmgan i olika avseenden, det kan t.ex. yttra sig i nedsatt rrelsefrmga samt frsmrad syn och hrsel. ldre r ocks skrare i kroppen, vilket gr att de skadas oftare och att konsekvenserna blir strre. Detta r dessutom en grupp som kommer att ka starkt inom de nrmsta decennierna.22234 utformning och riktlinjer fr ny-byggnad och ombyggnadI fljande kapitel beskrivs de tekniska krav som stlls vid ny-byggnad och ombyggnad av stadens allmnna platser. Till varje avsnitt kopplas ven utdrag ur den aktuella lagstiftningen. De paragrafer som hnvisas till nedan terfinns i Boverkets fre-skrifter och allmnna rd om tillgnglighet och anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga p allmn-na platser och inom omrden dit allmnheten har tilltrde (BFS 2004:15 ALM 1). Detaljerade krav ssom mtt, lutningar, material och liknande redovisas enbart i Gatukontorets Teknisk handbok och p typritningar. Tillgnglighetsprogrammet ska drfr alltid an-vndas i kombination med Teknisk handbok och typritningar. vriga krav i Teknisk handbok ska fljas.Om motstridiga upp-gifter skulle frekomma gller Teknisk handbok fre tillgnglig-hetsprogrammet.Teknisk handbok finns p www.projektering.nu. Typritningarna finns att tillg genom lnkar i Teknisk handbok. 4.1 BadPLaTSPersoner med funktionshinder ska ha goda mjligheter att som andra njuta av sol och bad. Malms badplatser r Ribersborgs-stranden, Scaniabadet, Sibbarp och Klagshamnsbadet. Handi-kappbadet vid Ribersborg r srskilt anpassat fr personer med funktionshinder. Med en ramp kan ven personer med rullstol och rullator f tillgng till strandens bryggor.Tillgnglighetspro-grammet ska alltid anvndas i kombi-nation med Gatu-kontorets Teknisk handbok dr krav och riktlinjer fr detaljutformning finns under rubriken tillgnglighet samt p typritningar. www.projektering.nu 24Freskrift Denna frfattning innehller freskrifter och allmnna rd/.../att allmnna platser och omrden fr andra anlggningar n bygg-nader skall kunna anvndas av personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga. (1 ALM1)Platser och omrden skall utformas s att de blir anvndbara fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga.(6)Enligt allmnna rden avses omrdenfrandraanlggningarsomt.ex.friluftsbad(1ALM1) attnivskillnadersomintekanundvikasskaverbryggasmed ramp och trappa (6 ALM1).Krav och riktlinjer fr MalmVid nybyggnad ska badplatsen gras tillgnglig fr personer med nedsatt rrlighet eller orienteringssvrigheter. Med bad-plats avses anvisade badplatser. Vid strre ombyggnader ska till-gngligheten till badplatserna frbttras. Det ska vara mjligt att komma fram till och vistas p badplats och bryggor. Srskilda anordningar fr bad finns bara p handikappbadet vid Ribersborg. BadplatsParkeringsplats fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd ska finnas i direkt anslutning till badplatsen. Fr utformning av parkeringsplats, se kap. 4.10 Parkeringsplatser fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd.Toalett anpassad fr funktionshindrade ska finnas i direkt an-slutning till badplatsen. Fr utformning av toalett, se kap. 4.12 Toaletter.Frflyttningsvg med jmnt och fast underlag ska finnas mellan parkering, toalett och tillgnglig brygga. Fr utformning av anslutningsvg, se kap. 4.6 Gngytor.BryggaVid nybyggnad och ombyggnad ska minst en brygga per bad-plats gras tillgnglig fr rrelsehindrade personer. Bryggan ska konstrueras s att den r sker och mjlig att ta sig ut p med rullstol. Badtrappa ska utformas s att den r anvndbar fr personer med rrelsehinder, som kan klara sig utan hjlpmedel frn bryggan ned i vattnet. Fr utformning av ramp, trappa och rcken, se kap. 4.13 Trappor och ramper.254.2 BeLySnIngGod belysning r bra fr alla, men fr personer med nedsatt syn och hrsel r det extra viktigt fr att kunna anvnda ute-miljn efter mrkrets inbrott. god belysning r viktig fr alla, men fr personer med nedsatt syn och hrsel r det srskilt viktigt med en jmn belysning som inte blndar. foto: johan MFreskrift Belysningen p gngytor och vid viktiga mlpunkter skall vara s utformad och ha sdan ljusstyrka att personer med nedsatt rrelse- och orienteringsfrmga kan anvnda dessa. (14 ALM1)enligt allmnna rden avses mlpunktersombusshllplatser,vergngsstllenochen-trer (14 ALM1) belysningensjmnhetochblndning(14 ALM1).Krav och riktlinjer fr MalmGngvgar och gngbanor ska vara vl belysta. Detta gller i frsta hand huvudstrk fr gende, huvudstrk i och genom parker samt viktiga mlpunkter som till exempel torg, busshll-platser, vergngsstllen och entrer. Belysningen ska vara jmn och anordnad s att ven synsvaga, personer med andra orienteringssvrigheter och personer med nedsatt rrelsefrmga kan uppfatta hur underlaget ser ut. Hrselskadade behver god belysning fr att kunna avlsa kroppssprk och lpprrelser, uppfatta teckensprk samt fr att kunna upptcka det som andra hr. En jmn belysning kan stadkommas genom en vl anpassad kombination av stolphjd, avstnd mellan stolparna, armaturtyp och ljusklla. 26Mnga synsvaga r knsliga fr blndning. Fast belysning ska drfr anordnas s att den inte blndar. Det r bland annat viktigt att vlja armaturer med vl avblndad ljusklla.Ls mer om belysning i programmet Ljusplan fr befintlig belys-ning. Programmet finns i Teknisk Handbok.4.3 BuSShLLPLaTSerKollektivtrafiken ska vara tillgnglig fr funktionshindrade. Fr att underltta resandet mste det drfr vara ltt att komma p och av bussen. Det mste ven vara enkelt att upptcka busshllplatsen och att ta sig till och frn den, via tillgngliga anslutningsvgar. tgrderna r ndvndiga fr personer med olika funktionshinder, men underlttar samtidigt fr alla, inte minst fr frldrar med barnvagn. Strre delen av busshllplatserna p Malms stomnt har gjorts tillgngliga de senaste ren (2002-2005). Gamla bussar erstts efter hand med nya bussar som har lgt golv, utan trappor. tillgngliga busshllplatser r ndvndiga fr funktionshindrade men tgrderna underlttar fr alla, inte minst fr frldrar med barnvagn.Freskrift Viktiga mlpunkter /.../ skall vara ltta att upptcka. (11 ALM1)enligt allmnna rden avses mlpunktersombusshllplatser(11 ALM1) kontrastmarkering(avvikandestrukturochljushet)(11 ALM1).27Krav och riktlinjer fr MalmFr busshllplatserna gller Sknetrafikens Hllplatshandbok kompletterat med Malmspecifika riktlinjer enligt nedan. Utformning av nya hllplatser eller ombyggnad av gamla ska gras i samarbete med Sknetrafiken. MarkbelggningMarkbelggningen p busshllplatsen ska vara fast, jmn och halkfri. Med jmn belggning avses exempelvis betongplattor, asfalt och stenhllar. Material med god friktion ska vljas enligt Teknisk handbok. I omrden med gngbanor av ojmna mate-rial, t ex grus eller smgatsten, ska busshllplatsen belggas med jmn markbelggning.SittplatserDet r viktigt att det finns mjlighet att sitta ned vid busshll-platsen. Dr vderskydd saknas ska en bnk placeras. Fr typ av bnk och placering, se kap. 4.11 Sittplatser.BelysningBusshllplatsen, vgbanan och anslutande gngvgar ska vara vl upplysta. Se kap. 4.2 Belysning.Anslutningsvgar Gngvgarna till busshllplatsen ska vara tillgngliga. Se kap. 4.6 Gngytor.CykelbanaCykelbana ska dras bakom hllplatsens yta fr vntande. Pas-sagerare ska inte behva stiga ut i cykelbanan fr att kliva p eller av bussen. Typritningar utformningSknetrafikens hllplatshandbok ska fljas. Handboken finns att hmta p Sknetrafikens hemsidaA3- TYP009 Ombyggnad busshllplatser. Kant- och gngbane-justering fr tillgnglighetsanpassning.Typritningen finns i Gatukontorets Teknisk handbok. 4.4 cyKeLBanorDet finns en konflikt mellan gende och cyklister. Mnga fot-gngare, srskilt ldre, synskadade och rrelsehindrade upple-ver otrygghet i miljer dr gende och cyklar blandas, ven om det finns srskilda cykelbanor. 28gngyta och cykelbana ska vara vl tskilda fr att ka tryggheten fr de gende. olika material tydliggr ytornas olika funktion. en taktil skiljeremsa av smgatsten ger synskadade mjlighet att identifiera grnsen mellan gngbana och cykelbana.Freskrift Gngytor skall utformas s att personer med nedsatt rrelse- el-ler orienteringsfrmga kan ta sig fram och s att personer med rullstol kan frflytta sig utan hjlp. (7 ALM1)enligt allmnna rden avses attengngytabrvaravlavskildfrncykelbana(7 ALM1).Krav och riktlinjer fr MalmCykelbana och gngbana ska utfras av olika material, t.ex. as-falt och betongplattor, fr att tydliggra ytornas olika funktion. Mellan gngbana och cykelbana ska det finnas en taktil skilje-linje. Mtt och material enligt Teknisk handbok. Kravet p olika material och taktil skiljelinje gller i de centrala delarna av staden dr det finns mnga gng- och cykeltrafikanter.Riktlinjer fr cykelbana vid vergngsstllen och busshllplat-ser finns under kapitlen 4.5 Gngpassager respektive 4.3 Buss-hllplatser.29avvikelser frn Boverkets freskrifter och allmnna rdBsta lsningen fr personer som upplever otrygghet p grund av cykeltrafik r att skilja gngbana och cykelbana t helt och hllet, t.ex. med en kantsten eller en plantering. Detta r dock sllan mjligt. Vid nybyggnad i Malm byggs idag gngbanor och cykelbanor sllan tskilda p annat stt n med mlad linje eller olika material, d detta r alltfr platskrvande och cyklis-tens skerhet gentemot biltrafiken prioriteras. I Malm bygger man heller inte med kantsten d detta innebr ett hinder fr framkomlighet, inte minst fr personer med rrelsehinder. Fr cyklisten kan det innebra en frhjd olycksrisk. Skilda ma-terial p cykelbana och gngbana anvnds inom ett begrnsat omrde p.g.a alltfr hga investerings- och driftskostnader. Om en taktil skiljelinje saknas r det extra viktigt fr synskada-de att det finns en tydlig inre referenslinje att flja, exempelvis husfasad eller grsyta. Det br srskilt ppekas att skillnaden mellan betongplattor och asfalt inte kan uppfattas med vit kpp.4.5 gngPaSSagervergngsstllen och genomgende gngpassager ska fungera fr bde synskadade och rrelsehindrade. Rrelsehindrade personer ska kunna korsa gatan ven dr det saknas vergngs-stlle, exempelvis vid kvartershrn. Samtidigt mste ven trafikskerheten beaktas.Freskrift Platser mellan olika typer av gngytor och platser som ansluter till gngytor skall utformas, placeras och markeras s att de inte medfr hinder fr personer med nedsatt orienterings- eller rrelse-frmga. P dessa platser skall delar av nivskillnaderna utjmnas med ramp till 0- niv s att personer med nedsatt rrelsefrmga kan ta sig fram. (8 ALM1)Viktiga mlpunkter /.../ skall vara ltta att upptcka. (11 ALM1)enligt allmnna rden avses nivskillnadervidvergngsstllenochandragngpassager(8 ALM1) kontrastmarkering(avvikandestrukturochljushet)vidvergngsstllen (11 ALM1).olika typer av gngpassagerGngpassagerna delas upp i sex typer. Frutom vgmarkeringen s skiljer sig ven trafikreglerna t. P ngra av passagerna har fordon vjningsplikt mot gende. Nedan listas de olika typerna gngpassager och om vjningsplikt gller mot fotgngare.30Med vgmarkering vjningsplikt mot gendesignalreglerat vergngsstlle javergngsstlle jaupphjt vergngsstlle ja31utan vgmarkering vjningsplikt mot gendegenomgende gngbana(trottoarens material r genomgende ver korsningen, ingen kantsten gr igenom)jaupphjd gngpassage(trottoaren bryts med en genomgende kantsten och oftast avvikande material)nejoordnad gngpassage(t.ex. trottoarkant vid kvartershrn)nejKrav och riktlinjer fr MalmDetaljutformning av gngpassager, med mtt, lutningar och material, framgr av typritningar, se Teknisk handbok.vergngsstllenvergngsstllen ska utformas med en tudelning fr att passa bde rrelsehindrade och synskadade. Ena delen ska utformas med en nedsnkt ramp och den andra delen med kantsten. vergngsstllet ska utformas likadant p bda sidor av gatan.vergngsstllet ska lggas vinkelrtt mot trottoaren eftersom synskadade som anvnder teknikkpp tar ut gngriktningen mot kantstenen. Den del av vergngsstllet som r anpas-sat fr synskadade placeras drfr lngst bort frn radien i en korsning. 32Taktila plattor ska anvndas bde p trottoar och i refug. Omgivande ytor ska vara s slta som mjligt fr att de taktila plattorna ska bli s knnbara som mjligt. Markmaterialet i den nedsnkta rampen ska vara detsamma som p gngbanan i vrigt. Smgatsten fr inte anvndas i rampen. Hjdskillnader i rnndal ska inte frekomma, d det annars r ltt att fastna med rullstolens eller rollatorns smhjul dr.vergngsstllen ska utformas med en tudelning fr att passa bde rrelsehindrade och synskadade. den ena delen utformas med en nedsnkt ramp, den andra delen med kantsten, taktila plattor och taktil pollare.En pollare med taktil information ska placeras mellan ver-gngsstllets bda delar. Pollarens topp har en karta som visar vergngsstllets utformning (antal krflt och refug) samt en pil som visar riktningen ver gatan. kartan p pollarens topp visar antalet krflt och om det finns refug. den upphjda mittlinjen ska fungera som riktningsvisare. 33vergngsstllet ska anordnas p ett sdant stt att synskadade i frsta hand kan orientera med hjlp av naturliga avgrnsning-ar t.ex. fasad eller grsyta. Dr naturliga ledstrk saknas eller inte kan stadkommas ska artificiella ledstrk av t.ex. taktila material anlggas istllet, se kap 4.8 Ledstrk. Extra oriente-ringspunkter t.ex. rcken r ett bra komplement i komplexa miljer. Signalreglerade vergngsstllenSignalreglerade vergngsstllen ska utformas med en tudel-ning fr att passa bde rrelsehindrade och synskadade. Ena delen ska utformas med en nedsnkt ramp och den andra delen med kantsten. vergngsstllet ska utformas likadant p bda sidor av gatan. vid signalreglerade vergngsstllen behvs inte den taktila pollaren eftersom knatterboxen hjlper till med orienteringen och dessutom r frsedd med taktil karta. Taktil pollare anvnds inte vid signalreglerade vergngsstllen. Taktil karta finns p knatterboxen. I vrigt r utformningen densamma som fr vergngsstllen utan signal. Upphjda vergngsstllenUpphjda vergngsstllen ska utformas med en tudelning dr ena delen utformas fr rrelsehindrade och den andra fr synskadade. vergngsstllet ska utformas likadant p bda sidor av gatan. Eftersom vergngsstllet ligger i samma niv som omgivande trottoarer ska den del som r anpassad fr synskadade ha en upphjd kantsten. I vrigt r utformningen densamma som fr vergngsstllen utan signal.34upphjda vergngsstllen frses med sex centimeter upphjd kant vid ledstrket fr att underltta fr synskadade att ta ut riktningen med kppen. i vrigt ligger alla ytor i samma niv.Genomgende gngbanorGenomgende gngbanor fungerar utmrkt fr rrelsehindrade men utgr ett farligt inslag fr synskadade som, utan srskilda tgrder, inte kan uppfatta nr de passerar en gata. Gngpassa-gen ska drfr varningsmarkeras med taktila plattor tvrs ver gngbanan. genomgende gngpassager mste varningsmarkeras fr att uppmrksamma synskadade p att de passerar en gata. Upphjd gngpassageDenna typ av gngpassage r felaktigt utformad och ska inte anlggas i framtiden. Befintliga ska efter hand byggas om. Pro-blemet r att trottoaren bryts med en genomgende kantsten och att bilister d inte har vjningsplikt mot gende. Alternativ r istllet genomgende gngbana och upphjt vergngsstlle.35felaktig utformning. upphjda gngpassager, dr trottoaren bryts med en kantsten och avvikande markmaterial, ska inte anlggas. Med sdan utformning har gende inte fretrde framfr bilisterna.Oordnade gngpassagerP platser dr det finns behov av att korsa gatan, men dr det saknas vergngsstlle, ska kantstenen snkas s att rrelsehind-rade personer ltt kan ta sig ver gatan. Kantstenen ska snkas p bda sidor av gatan.Fr synskadade grs ingen tgrd, d det tydligt ska framg att det inte r ett markerat vergngsstlle. Markmaterialet i den frsnkta rampen ska vara detsamma som p gngbanan i vrigt. Smgatsten fr inte anvndas.p platser dr det finns behov av att korsa gatan, men dr det saknas vergngsstlle, ska kantstenen snkas s att personer med rrelsehinder ltt kan ta sig ver.36Refugvergngsstlle ska byggas i samma plan som gatan vid refug, d.v.s. utan hjdskillnader. Taktila plattor och pollare ska anvn-das p motsvarande stt som vid trottoaren. refuger br vara tillrckligt breda fr att skapa trygghet.CykelverfartDen del av vergngsstllet som r avsedd fr synskadade ska lggas lngst bort frn cykelverfart, s att den nedsnkta ram-pen fr rrelsehindrade sammanfaller med cykelverfarten. Fr att undvika konflikter r det viktigt att tydligt visa vad som r gngyta och vad som r cykelbana.cykelbana vid vergngsstlle ska lggas nrmast den nedsnkta rampen fr rrelsehindrade.Borttagning av vergngsstllenNr ett vergngsstlle tas bort, och passagen ska behllas, ska den snkta kantstenen sparas fr att mjliggra passage fr rrelsehindrade personer. Rampen ska uppfylla kraven p oordnad gngpassage. Smgatsten i ramp och taktila plattor ska tas bort.37Typritningar utformningA3- TYP 001 Nedsnkning av kantstd i korsningA3- TYP 002 Princip fr ledstrk vid vergngsstlleA3- TYP 003 Princip fr utfrande av vergngsstlle med refug 2 mA3- TYP 004 Princip fr utfrande av vergngsstlle och cykelverfart (refug 2m)A3- TYP 005 Princip fr utfrande av vergngsstlle vid cykelvgA3- TYP 006 Princip fr utfrande av bred mittrefug (> 2m) vid vergngsstlleA3- TYP 008 Genomgende gngbanaTypritningarna finns i Gatukontorets Teknisk handbok. 4.6 gngyTorFreskrift Platser och omrden skall utformas s att de blir anvndbara fr personer med nedsatt rrelse- och orienteringsfrmga. (6 ALM1)Gngytor skall utformas s att personer med nedsatt rrelse- el-ler orienteringsfrmga kan ta sig fram och s att personer med rullstol kan frflytta sig utan hjlp.Gngytor skall vara jmna, fasta och halkfria. P ppna ytor skall srskilda ledstrk finnas ( 7 ALM1)Fasta objekt och byggnadsdelar som kan utgra fara eller hinder skall placeras och utformas s att risken fr ofrivilliga sammanstt-ningar begrnsas. Dr s inte kan ske skall hindren varningsmar-keras.Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och bal-konger, placerade lgre n 2,20 meter ver mark skall tydligt varningsmarkeras eller tgrdas p annat stt fr att inte utgra fara fr blinda och synsvaga och fr personer med andra oriente-ringssvrigheter.Varningsmarkeringar skall vara s placerade att de ltt kan upp-mrksammas ven av synsvaga och personer med andra oriente-ringssvrigheter. (12 ALM1)38enligt allmnna rden avses nivskillnader,material,lutningar,mttpgngytor(7 ALM1) relationcykelbana/gngyta(7 ALM1) mbleringszoner(6,7 ALM1) mttfrfrihjd(12 ALM1) varningsmarkering(taktilochvisuell)ochplaceringavhin-der (tillflliga och permanenta) (12 ALM1) enskermiljutanhinder(6 ALM1).Krav och riktlinjer fr MalmGngytor skall utformas s att personer med nedsatt rrelse- el-ler orienteringsfrmga kan ta sig fram och s att personer med rullstol kan frflytta sig utan hjlp.MarkbelggningMarkbelggningen p gngytor ska vara fast, jmn och halkfri. Med jmn belggning avses exempelvis betongplattor, asfalt och stenhllar. Material med god friktion ska vljas enligt Tek-nisk handbok. I parkmilj och naturomrden ska hrt packat stenmjl anvndas. Lsa grusytor r inte lmpliga. I ojmna belggningar, t.ex. av gatsten, ska gngstrk av slta material fllas in. Fr utformning och mtt, se Teknisk hand-bok.i smgatstensytor ska det finnas infllda strk av slta material, exempelvis av granithllar. 39LutningarEn gngyta ska vara s horisontell som mjligt. Ytor med lng-slutningar och tvrlutningar strre n 2,0 % gr det svrt eller ondigt anstrngande fr personer med nedsatt rrelsefrmga att anvnda dessa. Fr krav p lutningar se Teknisk handbok.Fri bredd och fri hjdGod framkomlighet vad avser fri bredd och fri hjd ska tillgo-doses fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfr-mga. Dimensionerande fr gngytors bredd r en strre utomhus-rullstol vars vndmtt r en cirkel med diametern 2 m. Om gngbanangrssmalareskadetfinnasvndzonermedjmnamellanrum. Vid ombyggnad i befintlig milj kan det vara svrt att f plats med tillrckligt breda gngbanor. Gngytans fria bredd ska dock vara minst 1,50 m innanfr kantsten fr att tv rullsto-lar eller rollatorer ska kunna mtas eller fr att en person ska kunna promenera vid sidan av en rullstol. Vid ombyggnad accepteras en mindre fri bredd vid enstaka punkter, dock ej mindre n 1 m innanfr kantsten.Fr mtt p fri bredd och fri hjd, se Teknisk handbok.MbleringszonSammanhngande strk p ggator och grdsgator ska utformas medlttbegripligagngzonerochmbleringszoner.Imble-ringszonenskautrustningsomkanvaratillhinderplaceras,t.ex. bnkar, papperskorgar, belysningsstolpar, blomsterurnor, cykelstll, skyltar. p ggator och grdsgator ska utrustning som bnkar, papperskorgar och blomsterurnor placeras i en srskild mbleringszon.40Hinder Gngytor ska vara fria frn hinder, bde permanenta och tillfl-liga, som kan stlla till problem fr skerhet och framkom-lighet. Exempel p sdant som kan vara till hinder r bnkar, belysningsstolpar, pollare, uteserveringar, cykelstll, skyltar, blomsterurnor, utstickande byggnadsdelar som trappor, skyltar och balkonger samt nivskillnader som kan innebra fallrisk. Tnk dock p att objekt, som inte hindrar framkomligheten eller utgr fara, ven kan fungera som orienteringspunkter fr personer med synskada. Exempel kan vara ett strategiskt place-rat elskp eller postlda.uteserveringar ska placeras i en egen zon fr att inte inkrkta p gngstrket av granithllar. I frsta hand ska bde fasta och lsa hinder placeras i en tydlig mbleringszon.Uteserveringarskainteinkrktapgngytan,t.ex.pgngstrkavgranithllar,utanplacerasienegenzon.Dr det inte gr att undvika fasta hinder i gngytan ska dessa varningsmarkeras. De ska kunna upptckas med en teknikkpp (vit kpp) i markniv. Hinder ska ven kontrastera i ljushet mot omgivande ytor. Hinder kan ven markeras med avvikan-de, tydligt knnbar markbelggning, t.ex. kullersten. Cykelfllor, bommar och liknande hinder ska utformas s att det gr att passera och fr inte innebra en skaderisk. Behovet av cykelstll ska tillgodoses fr att undvika att cyklar parkeras fritt. Cykelstll ska placeras utanfr gngytan eller p annat stt tydligt avskiljas fr att inte utgra hinder eller fara.Detta kan gras med exempelvis staket, rcke eller mur. Om cykelstll mste placeras p gngbanan r det bttre att placera stllet vid kantstenen n vid fasaden, eftersom mnga synska-41dade orienterar efter denna. Fri bredd ska uppns ven d det str cyklar i stllen. Cykelstll ska placeras p ett sdant stt att parkerade cyklar inte inkrktar p infllda slta gngstrk.Nivskillnader som innebr fallrisk ska markeras med kontras-terande ljushet.LedstrkP ppna ytor ska srskilda ledstrk finnas. Exempel p ppna ytor r torg och parkeringsplatser. Se kap. 4.8 Ledstrk.Cykelbana och krbanaGngytan ska vara vl tskild frn cykelbana och krbana. Se kap. 4.4 Cykelbanor.BelysningDet ska finnas god belysning p gngytorna. Se kap. 4.2 Belys-ning.SittplatserDet ska finnas sittplatser i anslutning till gngytor. Se kap. 4.11 Sittplatser.avvikelser frn Boverkets freskrifter och allmnna rdVid ombyggnad i befintlig milj accepteras en fri hjd p 2,10 m p utstickande byggnadsdelar, d denna regel gllt tidigare.4.7 InForMaTIonSSKyLTarInformationsskyltar ska kunna anvndas av alla. Tydlig skylt-ning har stor betydelse fr bland annat personer med nedsatt syn och hrsel och personer med utvecklingsstrning, lssvrig-heter eller andra orienteringssvrigheter. Kortvxta och perso-ner som anvnder rullstol behver rtt placerade informations-skyltar. 42informationsskyltar ska vara anvndbara fr alla. skylten p bilden har alltfr liten text fr att kunna lsas av en person med nedsatt syn. placeringen r bra d skylten r placerad vid sidan av gngstrket och med en hjd som medger att den kan lsas frn rullstol. foto: camilla andersonFreskrift Det skall finnas ndvndiga informationsskyltar uppsatta s att personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga lttare kan anvnda platsen eller omrdet. Sdana informationsskyltar skall kunna uppfattas och frsts av personer med nedsatt orienterings-frmga. (13 ALM1enligt allmnna rden avses informationsskyltarsutformningochplacering(13 ALM1)Krav och riktlinjer fr MalmKraven avser permanenta informationsskyltar p allmn plats, t.ex. parker, strnder och torg. Vgmrken eller vgmarkeringar som regleras i vgmrkesfrordningen ingr inte. Inte heller omfattas kollektivtrafik eller skyltning p byggnader av rikt-linjerna, d ansvaret fr detta vilar p Sknetrafiken respektive fastighetsgaren. 43Skyltar ska finnas dr man frvntar sig att de ska finnas och vara placerade s att man kan komma ttt intill. Skyltar ska vara placerade p lmplig hjd s att de kan anvndas av svl personer i rullstol som stende personer med nedsatt syn. Skyltar fr inte placeras s att de utgr hinder. De ska kunna upptckas med teknikkpp, vilket kan stadkommas genom en tvrsl placerad i markniv.exempel p skylt med taktil information frn en lekplats i stockholm. foto: berit MrtensonSkyltar ska vara lttbegripliga, och lttlsta samt ha ljushets-kontrast. Ytan ska inte reflektera eller blnda. Textstorleken ska vara utformad efter lsavstndet. Symboler ska vara tydliga, lttfrsteliga och vlknda. Skyltar br kompletteras med bok-stver i relief och/eller punktskrift samt i vissa fall med talad information.Ls mer om skyltning i programmet Informationsskyltar i Malm. Programmet finns i Teknisk Handbok.444.8 LedSTrKLedstrk hjlper synsvaga och blinda personer att orientera sig. Freskrift P ppna ytor skall srskilda ledstrk finnas. (7 ALM1)Viktiga/.../gngytor/.../ska vara ltta att upptcka. (11 ALM1)enligt allmnna rden avses ppnaytorsomtorgochparkeringsplatser(7 ALM1) kontrastmarkering(avvikandestrukturochljushet)(11 ALM1).definitionerEtt ledstrk r en kontinuerlig fljd av naturliga och konst-gjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan start- och ml-punkter uan andra avbrott n cykelbanor och krbanor.En ledyta kan vara naturlig, t.ex. en vgg, en kant, ett rcke, en mur eller en plantering invid asfalt eller plattor. Ledytan kan ocks vara artificiell och best t.ex. av betongplattor med sinus-struktur.En valyta r en slt yta som markerar att ett val mste gras.En varningsyta varnar fr fara och kan t.ex. vara en kupolyta som avviker tillrckligt i taktil struktur frn ledytan8. Viktigast r dock att ytan avviker taktilt mot omgivande belggning.Krav och riktlinjer fr MalmP ppna ytor ska srskilda ledstrk finnas. Det r svrt att ge exakta anvisningar fr hur ett ledstrk ska utformas. Naturliga ledytor fungerar bst och r lttast att flja. Taktila material br anvndas som ett komplement.Detaljutformning, mtt och lmpliga material framgr av Tek-nisk handbok och typritning.Naturliga ledstrkI frsta hand ska platser utformas p ett sdant stt att det r mjligt att orientera med hjlp av naturliga ledytor. Exempel p naturliga ledytor r husfasader, kantstenar och tydliga ma-terialskillnader, som mellan grs och asfalt. Skillnader mellan olika hrda material, till exempel betongplattor och asfalt eller betongplattor och smgatsten, kan inte identifieras med teknik-kpp (vit kpp).8 Sknetrafiken. Hllplatshandboken 2006.45exempel p naturligt ledstrk. det r ltt att orientera med vit kpp lngs grskanten dr materialskillnaden r stor mot grusytan intill. Artificiella ledstrkDr naturliga ledytor saknas eller inte kan stadkommas ska ar-tificiella ledytor anlggas istllet. Det gller till exempel ppna ytor som torg och parkeringsplatser. Det r viktigt att tnka p att det i allmnhet krvs betydligt strre anstrngning att flja artificiella ledytor n naturliga fr personer som anvnder teknikkpp.Ledstrk mste vara konsekventa och sammanhngande. Det fr inte finnas ngra felande lnkar. Ledstrket kan grna delas upp i kortare etapper med tydliga orienteringspunkter lngs vgen. Artificiella ledytor utfrs vanligen genom att material med avvikande ytstruktur och ljushet flls in i markbelggningen. I Malm ska i frsta hand lmpliga taktila betongplattor anvn-das i kombination med slta plattor. I strre ytor av ojmna material som smgatsten fungerar istllet slta material som ledstrk. Taktila material fr inte utgra en snubbelrisk. 46artificiella ledstrk skapas genom att flla in material med avvikande struktur. i Malm anvnds vanligtvis sinusplattan som ledyta och kupolplattan som varningsyta.Fr utformning av ledstrk vid gngpassager och busshllplat-ser, se kapitel 4.5 Gngpassager respektive 4.3 Busshllplatser.vriga orienteringspunkterI komplexa miljer kan andra orienteringspunkter fungera som komplement till ledstrken. Orienteringspunkter kan exempel-vis vara ett staket som markerar vergngsstllets lge men ven ett elskp eller en postlda vid en viss plats, eller en strategiskt placerad fontn. Det r dock viktigt att dessa inte utgr hinder.ett rcke kan fungera som en extra orienteringspunkt i en komplex milj.474.9 LeKPLaTSerLek r viktigt fr barns utveckling och lekplatser ska kunna anvndas p ett varierat stt av alla, oavsett funktionshinder. Lagstiftningen stller inte krav p att varje enskilt lekredskap p en lekplats ska anpassas s att funktionshindrade barn kan anvnda dem. Dremot ska funktionshindrade barn kunna anvnda vissa delar av dem.Med gummibelggning under gungan kan ven ett rullstolsburet barn ta del av lekplatsens utbud. foto: anders ekstrmFreskrift Lekplatser skall kunna anvndas av bde barn och vuxna med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga (6 ALM1)Allmnna rd saknas.Krav och riktlinjer fr MalmS lngt som mjligt ska lekplatser utformas p ett sdant stt att de kan anvndas p ett naturligt stt av alla, oavsett funk-tionshinderMinimikrav r att det p alla lekplatser ska finnas ngon del av lekplatsen som r mjlig att anvnda ven av barn och vuxna med rrelsehinder. Ngra lekredskap ska vara utformade sr-skilt fr rrelsehindrade barn, exempelvis kltterstllning, upp-hjd sandlda och gunga. Utver minimikravet ska en lekplats i varje stadsdel ha ett rikare innehll anpassat fr funktionshin-drade barn.Markmaterial ska vara fasta och jmna s att det r ltt fr rrelsehindrade att frflytta sig inom lekplatsen och fram till lekredskapen. Platsgjuten gummibelggning och fallskyddsplat-48tor r exempel p godknda fallunderlag som ocks r fasta. Rrelsehindrade barn ska kunna vara nra sina kompisar ven om de inte sjlva kan anvnda lekredskapen. Frldrar med rrelsehinder ska kunna komma nra lekredskapen t.ex. fr att gunga sitt barn.Lekredskapen ska tla tyngden av ett barn och en vuxen. Tnk p att det ven finns vuxna personer med kognitiva hinder, t.ex. utvecklingsstrning, som ska kunna anvnda lekredska-pen.Lekplatsen ska ha en tydlig organisation fr att hjlpa synsvaga att orientera sig p platsen. Det ska finnas bde sol, skugga och vindskydd p lekplatsen. Sittplatser ska utformas s att ven personer med rullstol kan sitta med, se kap 4.11 Sittplatser.Anslutningsvgar Gngvgarna till lekplatsen ska vara tillgngliga. Se kap. 4.6 Gngytor.Ls mer om utformning av lekplatser i Lekplatsprogram fr Malm. Programmet finns i Teknisk Handbok.4.10 ParKerIngSPLaTSer Fr rreLSehIndrade Med SrSKILT TILLSTnd SaMT angrIngMnga personer med rrelsehinder har svrt att frflytta sig an-nat n mycket korta strckor. Fordon fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd, frdtjnst och taxi mste drfr kunna angra och parkera nra entrn till viktiga mlpunkter. Parkeringsplats kan ven anordnas vid bostad eller arbetsplats efter srskild anskan.parkeringsplatser fr rrelsehindrade ska ha en snkt kantsten fr att man snabbt ska kunna ta sig upp p trottoaren utan att behva ge sig ut i trafiken.49Freskrift Parkeringsplatser fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd skall utformas s att de blir anvndbara fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga. Markbelggningen p sdana parkeringsplatser skall vara fast, jmn och halkfriDr parkeringsplatser fr rrelsehindrade med srskilt tillstnd finns skall minst en plats utformas s att den medger att rullstolen, med ramp eller lift tas in frn sidan av ett fordon. (16 ALM1)enligt allmnna rden avses viktigamlpunktersomtexparkerochfritidsomrden(16 ALM1). parkeringsplatsensmttochlutningar(16 ALM1).Krav och riktlinjer fr MalmParkeringsplatser fr rrelsehindrade ska finnas i anslutning till viktiga allmnna platser som torg, stads- och stadsdelsparker, natur- och rekreationsomrden och badplatser. Vid affrscen-trum, idrottsanlggningar, friluftsbad (bassngbad utomhus) och liknande som inte r allmn plats ska parkering i frsta hand anordnas p kvartersmark. Parkeringsplats fr rrelse-hindrade vid bostad eller arbetsplats sks hos Gatukontoret. Anslutningsvgen till entrn eller mlpunkten ska vara tillgng-lig, se kap. 4.6 Gngytor.Dr parkeringsplats fr rrelsehindrade finns ska minst en plats utformas s att den medger att rullstolen, med ramp eller lift tas in frn sidan av fordonet. Parkeringsplatser fr rrelsehindrade ska utformas enligt typrit-ning.Typritning utformningA3- TYP 007 Tillgnglighet fr funktionshindrade. Ned-snkning av kantstd vid handikapparkering. Typritningen finns i Gatukontorets Teknisk handbok. 4.11 SITTPLaTSerMjligheten att kunna stanna och vila r fr mnga helt avg-rande fr att kunna g ut p promenad eller utrtta renden. Rtt utformade bnkar placerade med jmna mellanrum un-derlttar fr den som har svrt att g eller fort blir trtt.50Freskrift Sittplatser som kan anvndas av personer med nedsatt rrelsefr-mga skall finnas i anslutning till gngytor och viktiga mlpunk-ter. (15 ALM1)enligt allmnna rden avses platsersomtorg,hllplatserochtrapporsamtgngvgaroch parker utformningavsittplatser(sitthjd,ryggstd,armstd).Mjligheten att kunna stanna och vila r fr mnga helt avgrande fr att kunna g ut p promenad eller utrtta renden. foto: anders ekstrmKrav och riktlinjer fr MalmNr nya sittplatser placeras ut eller nr gamla bnkar byts ska bnkar anvndbara fr personer med rrelsehinder anvndas i huvudsak. P platser dr andra typer av sittplatser anvnds ska det finnas godknda bnkar som komplement.PlaceringSittplatser som r anvndbara av personer med rrelsehinder ska placeras i de strk dr mnga rr sig till fots, bde i och ut-anfr centrum, p torg, i parker och rekreationsomrden samt p busshllplatser och lekplatser.Bnkar ska finnas med jmna avstnd. Generellt gller fljande avstnd mellan bnkar. ggator,innerstadsomrdenochlokalacentrumdrdetrrsig mycket folk .......................................................... 25 m inombostdernasnromrden,iviktigagatustrksamthuvudstrk i stadsparker och stadsdelsparker.....50 - 100 m huvudstrkifriluftsomrden .................................... 250 m 51Vid busshllplatser, som saknar vderskydd med bnk, ska en bnk med ryggstd och armstd placeras.Det ska finnas en fri yta intill bnken med plats fr rullstol el-ler rollator. Sittplatsen br ocks vara indragen frn gngbanan fr att inte utgra ett hinder fr synskadade personer alterna-tivtplacerasienmbleringszon.Fr val av soffor gller Malms utembler, Malm stadsmiljpro-gram. Programmet finns i Teknisk Handbok.4.12 ToaLeTTer Freskrift Dr toalett fr allmnheten finns skall minst en toalett kunna anvndas av personer med rullstol fr begrnsad utomhusanvnd-ning. (6 ALM1)enligt allmnna rden avses toalettensochdrrensmttdr det finns offentliga toaletter ska det finnas minst en handikapptoalett.Krav och riktlinjer fr MalmVid all nybyggnad av offentliga toaletter och alla ombyggnader av befintliga toaletter ska minst en toalett utformas och pla-ceras s att den r tillgnglig och anvndbar fr personer med rullstol fr begrnsad utomhusanvndning.52Handikapptoalett ska utformas enligt Gatukontorets Teknisk handbok.I anslutning till toaletten ska det finnas en plan yta utan nivskillnad till toalettens entr. Ytan ska ocks fungera som vndzon.Omrdet kring toaletten ska vara vl belyst. Se kap. 4.2 Belys-ning.Gngvgarna till toaletten ska vara tillgngliga. Se kap. 4.6 Gngytor.Ls mer om Malms offentliga toaletter i tgrdsprogram fr offentliga toaletter 2005-2010. handikapptoalett ska utformas s att den r anvndbar fr personer med rullstol fr begrnsad utomhusanvndning. det ska till exempel finnas tillrckligt med utrymme p mse sidor om toalettstolen.4.13 TraPPor och raMPer Freskrift Om det inte r mjligt att undvika att anordna en trappa skall denna kompletteras med en ramp eller en alternativ vg som perso-ner med nedsatt rrelsefrmga kan anvnda. Trappor och ramper skall utformas s att ven personer med nedsatt rrelsefrmga- el-ler orienteringsfrmga kan frflytta sig skert.Trappor och ramper skall p bda sidorna ha ledstnger som r mjliga att greppa om. (9 ALM1)53Trappor skall frses med kontrastmarkeringar s att synsvaga och personer med andra orienteringssvrigheter kan uppfatta skillna-den. (11 ALM1)enligt allmnna rden avses utformningavrampermedavseendeplutning,breddochavkningsskydd (9 ALM1) utformningavtrappormedavseendeplutning,lngdochfrhllandet mellan trappstegens hjd och djup (9 ALM1) utformningavochhjdpledstnger(9 ALM1) kontrastmarkeringar(avvikandeljushet)(11 ALM1).trappor ska kontrastmarkeras p versta och nedersta steget i varje trapplopp samt frses med rtt utformade handledare p bda sidor. foto: berit MrtensonKrav och riktlinjer fr MalmOm det inte gr att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med en ramp eller en alternativ vg som personer med nedsatt rrelsefrmga kan anvnda. Trappor och ramper ska kontrastmarkeras. Lmpligt utformade ledstnger ska finnas p bda sidorna eftersom de ska fungera oavsett om man har nedsatt styrka eller rrlighet p vnster eller hger sida.54Nivskillnad mellan entr och gata ska i frsta hand verbryg-gas inne i byggnaden. Vid en strre ombyggnad av en gata ska hjdsttningen, om det r mjligt, anpassas till golvniv i intil-liggande lokaler. Om det finns plats och r lmpligt ur stads-miljsynpunkt kan ramp anordnas p allmn plats. Trappor, ramper och ledstnger ska utformas enligt Teknisk handbok.4.14 vxTLIgheTVxter och grna miljer r oerhrt viktiga i staden p mnga stt. Mnniskors hlsa och vlbefinnande pverkas positivt av grnska, parker och natur. Grna miljer behvs fr lek och rekreation och r en frutsttning fr biologisk mngfald i sta-den. Dessutom tillfr trd och annan vegetation fuktighet och syre samt fngar upp stoff och damm. Grnska r ven positiv fr trafikskerheten.Samtidigt lider mnga mnniskor av allergi eller allergiska besvr av vxter, till exempel pollenallergi, verknslighet mot starka dofter och hudbesvr vid nrkontakt. Andra aspekter p vxtlighet handlar om framkomlighet, fri hjd och bredd samt belysning.vindpollinerade vxter, ssom grs, bjrk, al och hassel, hr till de mest allergiframkallande och br drfr undvikas i nrheten av lekplatser, dagis och skolor.Freskrift Regleras inte i lagstiftningen.55Krav och riktlinjer fr MalmAllergiAllergiaspekten ska beaktas vid val av vxter. Mest allergifram-kallande r vindpollinerade vxter. Till dessa hr al, bjrk, slg och hassel men ven grs och grbo. Strst problem ger grs, bjrk och grbo. Det r ocks vanligt med allergiska reaktioner av starkt doftande vxter som syren, ginst, schersmin, spirea och hgg samt korgblommiga vxter som prstkrage.Allergiframkallande vxter ska inte placeras direkt vid luftintag. Man ska ocks undvika att placera sdana vxter intill lek-platser, dagis eller skolgrdar, liksom direkt vid sittplatser och busshllplatser. ngar och frivxande grsytor ska undvikas i direkt nrhet av lekplatser, dagis och skolor. Vxter som kan framkalla hudbesvr vid kontakt ska inte plan-teras vid lekplatser eller intill dagis och skolor.Fri bredd och fri hjd Trd ska placeras tydligt tskilda frn trottoarer och gngvgar fr att inte utgra hinder. Buskar placeras p ett sdant avstnd att de som fullvuxna inte vxer ut ver gngytorna. Fr placering av trd och buskar se Teknisk handbok. Fr mtt p fri bredd och fri hjd, se kap. 4.6 Gngytor och Teknisk handbok.56575 referenser5.1 KLLorAlmn M och Sthl, A 2004. Hur orienterar sig helt blinda personer i en cirkulationsplats? Utkast till rapport.Boverkets frfattningssamling. BFS 2004:15 ALM1. Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillgnglighet och anvndbar-het fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga p allmnna platser och inom omrden fr andra anlggningar n byggnader. Boverkets frfattningssamling. BFS 2003:19 HIN1. Boverkets freskrifter och allmnna rd om undanrjande av enkelt av-hjlpta hinder till och i lokaler dit allmnheten har fretrde och p allmnna platser.Frn patient till medborgare en nationell handlingsplan fr han-dikappolitiken. Proposition 1999/2000:79Malm stad, Gatukontoret. Teknisk handbok. www.projekte-ring.nuMalm stad, Gatukontoret 1998. Handikapplan. tgrdspro-gram i stadens offentliga rum.Malm stad, Gatukontoret 1999. Att anvnda Malms offent-liga rum. Principer fr uppltelse av offentlig plats i Malm stad. Malm Stad, Gatukontoret 2005. FoU- projekt om tillgnglighet fr ldre och funktionshindrade. Inventeringsdelen. 2005-02-15.Malm Stad, Gatukontoret 2005. Malms utembler. Malm stadsmiljprogram.Malm Gatukontor 2005. tgrdsprogram fr offentliga toaletter 2005-2010.Malm Stad, Gatukontoret 2006. Lekplatsprogram fr Malm. tgrdsprogram fr stadens lekplatser.Malm Stadsbyggnadskontor, Gatukontoret Malm. 1998. Malm Stadsmiljprogram. Bil- och cykelparkering i centrala Malm.Malm Stad, Stadskontoret 2002. Plan fr funktionshindrade.Regeringskansliet, Socialdepartementet 2000. FN:s standard-regler om delaktighet och jmlikhet fr mnniskor med funktions-nedsttning. Faktablad nr 5 december 2000. Ett tillgngligare Sverige.58Sknetrafiken. Hllplatshandboken. Sknetrafikens hemsida.Svenska Kommunfrbundet 2003. Tillgnglig Stad. En idskrift om ml, strategier, och arbetsstt nr kommuner upprttar en tillgnglighetsplan fr trafiknt.Vgverket 2004. Redovisning ledstrksprojekt.5.2 handBcKerBoverket 2005. Enklare utan hinder.Svensk Byggtjnst 2001. Bygg ikapp handikapp.5960 MaLM STad205 80 Malm. telefon 04034 10 00epost: info@malmo.sewww.malmo.se

Recommended

View more >