Urinvägsinfektioner och äldre

  • Published on
    01-Feb-2016

  • View
    48

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Urinvgsinfektioner och ldre. Ove Andersson Informationslkare Strama Uppsala ln. Urinvgsinfektioner. .....eller inte. Agda Andersson f -23. Boende p Granstubben - eller hemma CVL 2007 + 2009 diabetes urininkontinent. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Urinvgsinfektioner och ldreOve AnderssonInformationslkareStrama Uppsala ln

  • Urinvgsinfektioner.....eller inte

  • Agda Andersson f -23

    Boende p Granstubben - eller hemmaCVL 2007 + 2009diabetesurininkontinent

  • 22-23/4 Trtt, vill inte ta eller dricka. Ligger bara i sin sng .Svarar enstavigt och kanske adekvat. Ser kanske lite blek ut men i vrigt inga andra symtom. Inte varm. Urinen doftar starkare.

    Temp 37,2. Lugn regelbunden puls. Normalt blodtryck. Normal andning.

  • Vad gr vi???????..........t trttheten

  • Trtthet hos ldre (140 frslag, enl Google)hypotyreospolymyalgia reumaticadepressionlkemedelpsykosocial stressmyelomreumatoid artritB12 och folatbristlymfomhypertoni arytmiangina pectorisanemiborrelia med mera mm ........och urinvgsinfektion!

  • Trtthet och frvirring r ospecifikasymtom som uppstr vid all form av kroppslig stress p multisjukldre patient

  • Nr r det urinvgsinfektion d?

  • Cystit hos ldre

    Symtom: feber, sveda och tta trngningar

    Illaluktande urin r inget infektionssymtom

  • RiskpatientAnnan sjukdom i urinvgarnaMedicinskt nedsatt immunfrsvar

  • ldre br bakterier i urinen i hg grad och de skyddar mot infektioner

    ABU = asymtomatisk bakteriuri

  • Frekomst av ABUFlickor 1-2%Kvinnor, 20-50 r 2-5%Gravida 2-3%Kvinnor, 50-70 r 5-15%Kvinnor, >70 r 15-20%Sjukhemsboende 25-50%Yngre mn 60 r kande mot 5-10%

  • Frekomst av ABUFlickor 1-2%Kvinnor, 20-50 r 2-5%Gravida 2-3%Kvinnor, 50-70 r 5-15%Kvinnor, >70 r 15-20%Sjukhemsboende 25-50%Yngre mn 60 r kande mot 5-10%

  • ABUKriterier fr ABU efter avslutad antibiotikabehandling av symtomgivande UVI saknasABU-stam utgr skydd mot mer virulenta bakteriestammarEj kad morbiditet eller mortalitetBehandling kar risken frsymtomgivande UVIbiverkningarresistenta bakterier

    Klla: Svenska infektionslkarfreningen

  • Diagnostik........skall vara odling och inte urinsticka

  • UrinstickaU-LPK samt nitrittest

    Av alla ldre p srskilda boenden harupp till 50% positiv nitritupp till 90% positiv U-LPK

  • Urinsticka Urinsticka tas bort i hela Uppsala ln

  • 2 (1)

    2009-05-18

    Chefslkare

    Barbro Nordstrm

    018-6117669, 070-6906428

    Verksamhetschefer i primrvrd

    Lkare i primrvrd

    Medicinskt ansvariga sjukskterskor

    Sjukskterskor i kommunal hlso- och sjukvrd

    Urinstickor frsvinner frn och med 2009-06-01 frn kommunal hlso- och sjukvrd

    Bland ldre och multisjuka patienter finns stort antal symtomfria brare av bakterier i urinen (asymtomatisk bakteriuri, ABU). Av denna anledning kan inte positiv niturtest eller leukocyter i urinen utgra grund fr behandling av urinvgsinfektion. I syfte att minska risken att akuta ospecifika symtom hos ldre och multisjuka felaktigt diagnosticeras som urinvgsinfektioner, kommer urinstickor att frsvinna frn kommunal hlso- och sjukvrd. Beslutet har fattats i samrd med representanter fr den kommunala hemsjukvrden i lnet.

    Vid misstanke om urinvgsinfektion grs en klinisk bedmning och urinodling. Behandling inleds nr den kliniska bilden talar fr en infektion och/eller efter odlingssvar. Se Strama-UPPs rekommendationer gllande Handlggning av urinvgsinfektioner hos ldre, maj 2007.

    Nr analys av urinstickor ska gras fr det ske p vrdcentralen efter ordination av ansvarig lkare.

    Detta gller frn och med 2009-06-01.

    Barbro Nordstrm

    Ove Andersson

    Chefslkare primrvrden

    Allmnlkare Strama Uppsala ln

    Primrvrden

    Ullerkersvgen 27 750 17 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 76 11 pg 7365-0 org nr 232100-0024

    www.lul.se

    Akademiska sjukhuset Primrvrden Folktandvrden Lasarettet i Enkping Habilitering och Hjlpmedel

    Landstingsservice Kultur i lnet Varufrsrjningen Landstingsdirektrens stab Hlso- och sjukvrdsstaben

  • Hur fljer vi patienten?TempTryck och pulsAndningsfrekvensNya symtom?Frndring av allmnsymtom

  • Varfr mste vi vara s frsiktiga med antibiotika?

  • Resistens E.coli, Sverige 1994-2009

  • Riskfaktorer multiresistensNyligen sjukhusvrdHg lderAntibiotika senaste 3 mn (kinolon, cefalosporin)KADDiabetes mellitusVrdhemsboende, hjlp med ADL

  • KADAlla KAD-brare har bakterier i blsan 10 dagar efter insttning

    Om mjligt, ta bort KAD

  • Frebyggande tgrderEffekten av Hiprex saknar tillfredsstllande vetenskaplig dokumentation och rekommenderas drfr inte

    Tranbrsjuice har i ngra studier av sexuellt aktiva kvinnor med recidiverande cystit visat en mttlig effekt. Studierna r svra att bedma

  • Hjlpreda

  • Allting som r snurrigt och luktar illa r inte urinvgsinfektion...

Recommended

View more >