Utställningskatalog för "Tantvarning"

  • Published on
    16-Apr-2015

  • View
    73

  • Download
    2

DESCRIPTION

Utstllningskatalogen (webb/skrmversion) fr utstllningen "Tantvarning" som visas p rebro lns museum 19/1 - 17/3 2013

Transcript

tantvarnen utstllning om tanten nu och d visas p rebro lns museum

bor det ka nske en ta nt i oss al la?

ing!

19 januari - 17 mars 2013

VEM r tanten?I utstllningen Tantvarning sker vi efter den riktiga tanten och stller oss frgan: Finns hon egentligen? Bilderna i utstllningen kommer frn rebrokurirens bildsamling och r alla tagna ren 1965 och 1966. P fotografierna portrtteras kvinnor i olika ldrar och i olika situationer. Vi ser kvinnor med handvskor, hattar, hundar, praktiska skor och stela underklder. De liknar helt enkelt tanter. Med en praktisk vska, en kappa utan krusiduller och bekvma skor. Typiska tanter. Men r de tanter? Tanten blir allt mer intressant och allt mer svrfngad ju mer man letar Nr vi brjade sammanstlla utstllningen mrkte vi att vi ville veta mer om 1960-talet s vi kallade samman en referenspanel. Denna kom att best av sju kvinnor som blev vuxna under 1960-talet, alla fdda mellan 1935 och 1945. Tillsammans med dem tittade vi p fotografierna och fremlen. Dessa vckte minnen och berttelser till liv om hur det var d . Vi som arbetar p museet fick en delvis annan syn p vad det r att vara tant och en helare och mer nyanserad bild av 1960-talet. Referenspanelens rster och sikter finns med i utstllningen genom bildtexterna i denna katalog och de pverkade ven urvalet av bilder och freml. Efter dessa mten ifrgasatte vi n mer om tanten egentligen finns? Mer n som en schablon och en frestllning. Bakom de klyschiga attributen hatt handvska och stadiga skor finns en spnnande kvinnohistoria att bertta.

1960-talet r ett intressant rtionde i tant-historien. Kanske var 1960-talet den riktiga tantens sista rtionde? 1960-talet var en expansiv period i rebro och resten av Sverige. Inflyttningen och tillvxten var hg. Generationsskillnader gentemot ldre kvinnor var tydliga det moderna samhllet som i snabb takt vxte fram stod i stark kontrast till det gamla jordbrukssamhllet och Fattigsverige. I slutet av 1960-talet fll den artiga tituleringen tant bort ur sprkbruket. Det moderna samhllet brjade samtidigt stta bort tanten. Fler kvinnor tog sig ut i arbetslivet, kvinnoidealen frndrades och kropp och utseende skulle ha en ungdomlig och naturligare framtoning. Denna moderna stil slog igenom ganska snabbt och den gamla kndes snabbt vldigt gammal. Tanten degraderades och tant blev som ett skllsord och stod lnge fr ngot mossigt och baktstrvande. Det var nog s att de (kanske ngot ldre?) kvinnor som hll kvar vid det gamla sttet att kl sig och vara blev hopplst ute och klassades som just tanter. Under senare r verkar det som om tanten har tagit revansch. Tant har blivit en trend, det finns tantbloggar och tantbcker med recept, praktiska hushllstips och virkmnster. I denna trend spras en kampanj fr tantens upprttelse och hon beskrivs i positiva ordalag som representant fr det praktiska och jordnra. Hon resurshushller, sger ifrn d det behvs och tar de svagas parti. Samtidigt har tantbegreppet blivit vidare och tant kan ocks st fr flera olika saker. Vi tror att tant i dag varken r frga om lder eller kn utan kanske mer ett stt att vara? Ibland kan det verka som om tanten r det modernas motsats, en symbol fr ngot vi vill frndra i grunden i det moderna samhllet en strvan efter mer trygghet, stabilitet och hllbarhet. Kanske ervrar hon ocks nya omrden och utmanar bilden av sig sjlv.

Tanter kan kra bil

Sjlvklart kr tanten bil, d som nu, och lika skickligt som jntor, karlar och andra. Under 1960-talet tydligen grna en FolkvagnNu fr det vara slut med gliringar om vglus, sndagskare och rvda krkort nr det gller kvinnor vid ratten. Dagens ratterska fr enligt statistiken sitt krkort lika ltt som mnnen. Av 16ooo svenskar som varje r fr krkort r hlften kvinnor. Kvinnor r statistiskt sett skrare bilfrare n mnnen. (ur rebrokuriren 7 juli 1965).

Pausvila hos tvttomaten

Ett typiskt tant-drag kanske r att veta att ta tillvara stunden av vila nr den erbjuds och njuta av den. 1960-talets tvttomat var en vlkommen nyhet.Tvttomaten r den bsta lsningen p tvttproblemet: billigt, lttarbetat och tidsbesparande. Sonja Karlsson r en av mnga tvttomatfrlsta yrkesarbetande husmdrar. Som stamkund p Soltvtten har hon ytterligare fyra tvttbarer att vlja p nr den, som nu, r stngd. (ur rebrokuriren 13 juli 1965)

r tant? vad gVnner p syjuntanEn tant hade oftast ngot fr hnder, ett handarbete eller ngot som nd skulle gras, medan man kunde vila ftterna en stund. Att trffas med syjuntan var ett stt att frena nytta med nje.

I vntan p kaffet

Kaffe passade bra p en tantbjudning. Sjalen p den hgra damens axlar var bde vacker och praktisk; den skyddade kappan frn fett och hrstrn frn frisyren. Hatten r en riktig tanthatt, den sitter ordentligt fast p huvudet.

Handarbete i hammocken

ven en solig semesterdag kunde man utfra praktiskt hushllsarbete i hammockens skugga. Att ha ett prydligt och vlsktt linneskp levde kvar i husmorsidentiteten in p 1960-talet. Hr r det dvarande landshvdingens fru Tyra man som passar p att laga linne p lantstllet.

Tant med blombukett och korvar

Tre nejlikor och lite grnt skulle det vara nr man gick bort. Men kvinnan p bilden har ftt blomsterkvasten som belning.Pengarna eller boxen hette en pristvling arrangerad av slakterifrbundet. Anja Wik i rebro var en av de fem som vann en 260-liters frysbox full med matvaror frn AB A Gustafsson i Ormesta. Hennes slogan ld. Djupfryst kttvara r frsk och fin-S r garantin. (ur rebrokuriren 18 februari 1966)

P visit

P 1960-talet var det inte brukligt att man kramades nr man hlsade p varandra, man tog i hand. Att g in i strumplsten var otnkbart, man hade inneskor med sig i en pse nr man gick bort.

P storkpet

Nytt fr tiden var storkpen som i snabb takt vxte fram i och kring stderna. De mindre specialiserade matvaruaffrerna frsvann efter hand. Konsumtionsvanorna frndrades. Bland annat lanserades halvfabrikat och storpack, nu nr fler kvinnor yrkesarbetade och inte hann med att laga lika mycket mat. Kylskpen blev strre, frysboxar blev vanligare, vilket gjorde att man kunde handla frskvaror mer sllan. Tanten var (r?) en klok, skeptisk och sparsam konsument. Man kpte inte pappers- eller plastpsar i affren, utan hade med sig shoppingkassar.Ett team frn KF:s utredningsavdelning har gjort en kundunderskning p Domus stormarknad i Vsters. Bl a framkom att ovana kunder ltt frleds att handla fr mycket. Man faller fr specialvaror. (ur rebrokuriren 24 februari 1966)

ldre kvinna med virkning

Kaffekokerska

Tantkunskaper behvs p alla niver! Utan denna dams kaffekokning kunde kommunalpolitiken i Hallsberg ha stannat.Motstndarna till kommunal kaffekokning har hvdat att kommunaltjnstemnnen kan koka sitt kaffe sjlva eller att de liksom arbetarna kan ta med sig kaffe i termos. Jag tror att vi kommer att spara in en hel del arbetstid p det hr systemet med kaffekokerska. Hon ska ju ven skta om diskningen av kopparna. (ur rebrokuriren 11 januari 1966)

vad gr tant?

Ett handarbete i knt hrde till tantvanorna. Man hade frklde fr att skydda klderna frn damm och bs nr man handarbetade.

Tant p bingo

Denna ldre dam frdriver tiden med att g p bingo. Medborgarhuset dr Club 700 ligger invigdes till jubileumsret 1965 d rebro firade 700-rsjubileum som stad.P Club 700 har speldjvulen torsdagskvllarnas bingobeskare i sitt grepp. Kvllens topp r rvarbingon med sina fina priser. ( ur rebrokuriren 10 november 1965)

Tant som ptar

Landshvdingeparet vistas p sitt lantstlle Drevviken utanfr Stockholm. Nu r de sysselsatta med att grva upp sten till en stengrdsgrd. Fru man tycker om att pta i jorden och att laga linnet d de befinner sig p sommarstllet.

Strmming i fiskaffren

Under 1960-talet fanns fortfarande gott om specialbutiker ssom fiskaffrer och kttaffrer. D liksom nu var ett typiskt kvinnoyrke att st bakom disken.Ulla Carlsson i fiskbutiken hller upp en kta strmming. I en kungrelse frn 1948 fr endast sill frn stersjn och Bottniska viken kallas strmming. Domen i det s.k. sillmlet mot en kpman som sljer sill som Vingastrmming kommer att bli fllande. (ur rebrokuriren 2 april 1965).

Hos damfrisrskan

Ofta gick man till frisren fr att f hret tvttat och lagt, en gng i veckan var inte ovanligt. 1960-talets frisyrer krvde mycket sktsel. Man anvnde torrschampo mellan varven om det behvdes.

P arbetet med bystproteser

Antalet hemmafruar sjnk stadigt under 1960-talet och allt fler kvinnor skte sig ut i arbetslivet. Detta var en konsekvens av bde jmstlldhetsstrvanden och efterfrgan p arbetskraft. Mjligheterna var strre n fr tidigare generationers kvinnor bde inom yrkeslivet och p utbildningssidan. I rebro skapades mnga nya arbetstillfllen under 1960-talet ven inom den offentliga sektorn. Nya skolor, distriktslkarmottagningar och sjukhus ppnade.Landstinget erbjuder alla brstopererade kvinnor en ny typ av bystprotes, True Life, frn USA. Den bestr av vtskefylld skumgummimassa. Vtskans innehll r en fretagshemlighet. Protesen inger en naturlig och kta knsla. De byts ut varje r och kvinnorna uppmanas vara frsiktiga med nlar och broscher. (ur rebrokuriren 23 februari 1966)

vad jobba r tant me d?Tanter rullar kttbullarNr industrierna och befolkningen i rebro vxte behvde fler arbetare ta lunchFru Lisa Lantz, kokerskan Astrid Nilsson och Kent Elvinsson p Jrntorgsbaren lagar mat som levereras till 500 anstllda vid stora rebroindustrier. Igr rullade de kttbullar till dagens lunch. (ur rebrokuriren 9 mars 1966)

Hgre matematik

1960-talet var en expansiv tid i rebro, bland annat ppnades en filial till universitetet i Uppsala, vilket skulle visa sig betydelsefullt fr stadens framtida utveckling. Med tiden skulle den vxa och bli Hgskolan i rebro och senare utvecklas till rebro universitet.Fil lic Ingrid Assarsson leder ettbetygskursen i matematik som r ett samarbete mellan skolstyrelsen i rebro och Uppsala universitet. Eleverna r ingenjrer, lrare och studenter. P bilden med Urban Allard och Barbro Gustafsson. (ur rebrokuriren 3 september 1965)

Industriarbeterskor med fina frisyrer

Nya och vxande industrier och fretag skapade mnga arbetstillfllen, ven fr unga kvinnor i rebro med omnejd. Bilden visar att ven p jobbet gick det att vara elegant. Kvinnor hade ytterst sllan lngbyxor p arbetet, det var ovanligt nda in p 1970-talet p mnga arbetsplatser.Margareta Stark p bilden monterar radiokomponenter. Svenska radioaktiebolaget i Kumla nyanstller personal fr storordern frn civilfrsvaret. Arbetet r mycket rationaliserat och det behvs ingen utbildning och lite instruktioner fr att utfras. (ur rebrokuriren 21 augusti 1965).

Vrens mode hos Atelj Laila

Bilden r frmodligen tagen 1965 d det anordnades mycket festligheter kring 700-rsjubileet, bland annat modevisningar. Mnga kvinnor kpte en ny drkt varje vr. Till den skulle handskar, skor, hatt och handvska matcha. Man kldde sig fin till helgen oavsett vad man skulle gra

Mannekng med underklder som betong

Underklderna kndes enligt uppgift som betong nr man tog p dom, s styva och hrda var de. BHn hade inte byglar men fyllde sin funktion i alla fall!.Hagenfeldts syfabrik i rebro hller modejippo fr de 200 anstllda med partner eller bstis p Frimurarelogen. Professionella manneknger visar upp rets produkter frn dam-och herrmode. (ur rebrokuriren 26 april 1965)

Revy-primadonnan

Frisyrerna p 1960-talet bde tanternas och de unga flickornas - var ofta avancerade och komplicerade. Det var vanligt att man beskte frisren en gng i veckan fr att f hret tvttat och lagt. Var man riktigt fin i hret hnde det att man fick sitta upp och sova. Man rakade sig inte under armarna, inte ens om man bar rmlst, men s smningom brjade man raka benen.Lena r teatersminkad fr sin revyroll. Succ fr Tjadden-revyn och fr Lena Dahlman. (ur rebrokuriren 29 juli 1965)

r tant ut? hur seMed armarna i korsFre dagis och halvfabrikat var mnga kvinnors arbetsplats hemmet. En riktig tant hade frklde d hon donade hemma, men det kte av nr det kom frmmande.

Lttkldd och pkldd i rulltrappan

Man gick snabbare in i vuxenlivet n idag, med arbetsliv och familjebildning. Medelldern fr frstfderskor var vsentligt lgre n idag. Nr man gick frn att ha livstycke till att ha hfthllare innebar det ett stort steg frn barn till vuxen. Bilden r frn en modevisning i ett varuhus, dr mannekngerna skulle skrida ner fr en trappa men fick ta rulltrappan upp frst.

Kr vid 90 r

En gammal kvinna med tjocka strumpor och praktiska skor. Och frklde fr att skydda kjolen, ven om hon vid tillfllet inte hushllsarbetade. Klderna hll lngre n nu, man vrdade dem noggrant och hade inte srskilt stor garderob. Fattigsverige lg bara en generation bort.Kr vid 90 r, 79-rige Ernst Hjalmar r kr i Ester, 80. -Det var en magnetisk kraft, sger Ernst som ibland tar fram dragspelet fr att spela. Ester tycker om att sjunga. (ur rebrokuriren 13 mars 1965).

Tant med flicka vid centrifugen

Tanter fick vara breda om baken och ha stabbiga ben! Vikten var inte ngot man pratade s mycket om p 1960-talet. Det ansgs oartigt att tacka nej till godsaker och kaffebrd.

Besk p arbetsplats ev Atlas Copco

En riktig tant hade p sig hatt inomhus. Tanter p 1960-talet sgs ocks ofta med trekvarts-rm. Den praktiska handvskan med det stadiga handtaget rymde det ndvndigaste och lite till.

Grn gubbe vid stora hotellet

Dessa kvinnor korsar Drottninggatan utanfr Stora Hotellet. De r barhuvade vilket fr anses lite ovanligt fr tiden, d hatt fortfarande var ett vanligt plagg.Kommunikationsdepartementet vill infra frbud mot att g mot rtt ljus med hnsyn till att den kommande hgertrafikomlggningen kommer att medfra svrigheter fr gngtrafikanterna vid vergngstllena. Man befarar att vanan att se t vnster istllet fr t hger blir svr att bryta. (ur rebrokuriren 14 juli 1965).

Julhandel i halka

Alla tanter hade en handvska, en praktisk sdan. I detta fall har damen p Drottninggatan en shoppingvska av en modell vldigt typisk fr tiden.I julhandeln denna snrika vinter r handlarna frtvivlade ver den bedrvliga snrjningen. Vrst r fastighetsgarna och byggnadskontoret. Pensionrerna, som vntat till den 15 med att julhandla, lever farligt. Regionsjukhuset fr ta emot mnga mnniskor som fallit handlst p de halkiga och gropiga trottoarerna.

var r ta nt?

I Rosta p hundpromenad

Omrdet Rosta brjade byggas redan 1947, denna dam rastar sin hund vid Rosta centrum. 1950- och 60-talen var en mycket expansiv period i rebros historia. Det moderna samhllet krvde nya bostradsomrden, med plats fr flera och med hgre standard. Befolkningen vxte snabbt och bilismen frndrade sttet att planera staden. 1965 inleddes det s kallade miljonprogrammet under tio r skulle en miljon bostder byggas i Sverige.

Tant med hund

Denna vinterrustade tant med matchande plskrage och mssa har tagit p sig sina bottiner och tagit med sin hund p promenad. Platsen r korsningen Hagagatan Ringgatan med Vasatorget i fonden.

Lyckliga familjen

Under 1960-talet var tant en artighetstitel. Man kallade alla tant, srskilt yngre mnniskor titulerade kvinnor i bekantskapskretsen som tant Andersson, eller som tant Rut, om man stod lite nrmare och knde varandra bttre. I och med du-reformen i slutet av 1960-talet brjade bruket av titlar frndras.Solveig Fredriksson och ke Stenby gifte sig 1945 d de flyttade in i en sommarstuga dr de bodde i fyra r samtidigt som de renoverade den, drog in el och vatten och isolerade. Lyckliga r, sger de. (ur rebrokuriren 9 mars, 1966)

Fhelt bortglmda!

r tio r sedan lades rebro Kuriren ner, en av lnets morgontidningar hade gtt i graven efter hundra r i allmnhetens tjnst. Ngra r senare levde alla

reportagebilder, klipparkiv och tidningslgg en dyster tillvaro i kartong och undanstoppade. Men inte Det som fanns kvar av rebro Kurirens utgivning, 80 000 negativsidor, 50 hyllmeter klipparkiv och tidningslgg frn 1902-2005, hamnade till slut i lnsmuseets frvar och frvaltning. Sedan vren 2012 hller lnsmuseet och rebro Stadsarkiv fr fullt p med att digitalisera bildsamlingar och dokument som finns i arkiven och gmmorna. Ett femtontal personer ingr i ett projekt kallat Digitalis dr rebro Kurirens negativ skannas och registreras fr att bli skbara och lttare anvndbara fr lnsmuseet och allmnheten. Bilderna kommer, s lngt det r mjligt, att publiceras p webben. Till vr hjlp har ett flertal fotografer frn rebro Kuriren stllt sin kunskap och tid till museets frfogande fr att gra samlingen tillgnglig p bsta mjliga stt.

Recommended

View more >