Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

  • View
    218

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Den hr rapporten beskriver de frhllanden som unga djur mter nr de kommer till vrlden. De djur som fds upp av mnniskor hlls fr olika syften, vilket ger dem helt olika frutsttningar. Mnga gnger r verkligheten grym. Kalvar till mjlkkor tas frn sin mamma direkt efter fdseln, tuppkycklingar ddas nr de r knappt ett dygn gamla och griskultingar fr sina testiklar bortskurna helt utan bedvning. Livsvillkoren fr unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, p djurparker och fr vissa sllskaps- och tvlingsdjur beskrivs. Avslutningsvis fresls en barnkonvention som gller djurens ungar och Djurens Rtts krav p lagndringar presenteras.

Transcript

  • Den hr rapporten beskriver de frhllanden som unga djur mter nr de kommer till vrlden. De djur som fds upp av mnniskor hlls fr olika syften, vilket ger dem helt olika frutsttningar. Mnga gnger r verkligheten grym. Kalvar till mjlkkor tas frn sin mamma direkt efter fdseln, tuppkycklingar mals ner i en kttkvarn nr de r ett dygn gamla och griskultingar fr sina testiklar bortskurna helt utan bedvning.

    Livsvillkoren fr unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, p djurparker och fr vissa sllskaps- och tvlingsdjur beskrivs. Avslut-ningsvis fresls en barnkonvention som gller djurens ungar och Djurens Rtts krav p lagndringar presenteras.

    Vlkommen till vrlden

    ISBN 978-91-88786-74-6

    VLKOM

    MEN TILL VRLDEN

    Djurens Rtt

    Djurens RttBox 2005125 02 lvsjwww.djurensratt.seinfo@djurensratt.se08 - 555 914 00

    Vlkommen till vrldenEn beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

  • Vlkommen till vrlden

    En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

    av Lena Lindstrm och Sara Asteborg

  • Djurens RttBox 2005125 02 lvsjwww.djurensratt.seinfo@djurensratt.se08 - 555 914 00

    Copyright Djurens Rtt 2008

    Tryck: Federativ Tryckeri AB, Stockholm, 2008

    ISBN 978-91-88786-74-6

    Omslagsfoto Hendrik Zeitler

  • InnehllSammanfattning 5

    Avsnitt ett: Alla r vi barn i brjan 7 Barnsliga behov vad alla ungar behver 7 En riktig familj om separationen av mammor och ungar 8 Barnmat om dggdjursungar som inte fr dia 10 Att lra fr livet om utebliven socialisering 12 Barnlekar leken som naturligt behov 14 Barndomsvnner djur har ocks bstisar 16 Ett barn blir till om avel, genmanipulering och andra metoder fr att gra fler djur 18

    Avsnitt tv: Barnsagor 21 Jag nskar mig en flicka om handjurens frbannelse 21 Nr jag blir stor om alla djurungar som aldrig blir stora 23 Kalven som fick eget rum om hanteringen av mjlkkalvar 25 Den lnga ludna svansen om att fdas p en plsfarm 28 Mamma kom hem om barnen till jakttroferna 30

    Kycklingen som fick vara uppe hela natten om ljusprogrammen i kycklingstallarna 31 Spring fr livet om tvlingshstarnas barndom 34 Kattungen som ingen ville ha om alla de onskade kattungarna 35

    Avsnitt tre: Barnkonventionen 38 Rttigheter ven fr djurens ungar 38 Djurens Rtts krav 39

    Kllor 41 Djurens Rtt 47

  • Foto: Animalpix

  • 5Djurens Rtt

    SammanfattningGenom att fda upp djur har vi mnniskor tagit makten ver deras fdsel, liv och dd. Men vi frvaltar inte den makten p ngot srskilt bra stt. Den vrld som vi lter djuren komma till r alltfr ofta hrd och kall, krleksls och ovlkomnande. Mnga ungar vxer upp utan kontakt med sina frldrar, utan mjlighet att leka naturligt eller utforska vrlden p det stt de r starkt motiverade att gra. Forskning visar att uppvxten, leken och de erfarenheter djur och mnniskor gr som sm r otroligt viktiga fr resten av livet. Men sdana barnsliga behov tas sllan p allvar nr det gller djur.

    Majoriteten av de djur som slaktas i Sverige r fortfarande barn. De 75 miljoner kycklingarna r bara drygt en mnad gamla och har ntt och jmnt ftt fjdrar nr de transporteras till slakteriet. Varje r r det 150 000 av dem som inte ens verlever resan dit. De 30 000 kalvar som slaktas r yngre n sex mnader och i sitt naturliga tillstnd skulle de fortfarande ha diat sin mamma.

    Mnga djur fds onskade och ovlkomna, och har ingen framtid. Det stora antalet hemlsa katter i vrt land r ett exempel p det. ggindustrin har ingen nytta av tuppkyck-lingar, s dessa kastas rakt ner i en kttkvarn nr de klcks. De djurungar som inte ddas s tidigt stter snabbt p andra svrigheter, till exempel nyfdda grisar som kastreras helt utan bedvning. Genom ensidigt avelsarbete har extrema djur avlats fram, som mnga gnger inte kan klara sig p egen hand p grund av sina medfdda handikapp. Att medvetet frska avla bort vissa djurs modersegenskaper anvnds som en metod fr att lttare kunna utnyttja dem fr vra syften.

    Den hr rapporten vill lyfta fram hur de unga djuren drab-bas specifikt av djurutnyttjandet. Vi avslutar med att fresl en utkad barnkonvention, med rttigheter som gller alla djurungar, inte bara vra egna.

  • Foto: Herv de Brandenbere

  • 7Djurens Rtt

    Avsnitt ett: Alla r vi barn i brjan

    Barnsliga behovVi som fds eller klcks till den hr planeten har vldigt mycket gemensamt. Samtidigt r det mycket som skiljer oss t. Vilken art vi tillhr har betydelse fr vilka behov vi har, men det r ocks avgrande fr vilka frutsttningar vi fr i det mnskliga samhllet. Den nyfdda kalven vet kanske inte om s mycket annat n att han vill ha mjlk, och det gr knappast det nyfdda spdbarnet heller. Men den ena har erknda rttigheter, omfattas av FN:s barnkonvention och konventionen om de mnskliga rttigheterna, medan den andra ska tas ifrn sin mamma inom ngra timmar och skickas till slakt efter ngra mnader. Han har inte ens rtt till sitt liv.

    Vi r lngt frn en vrld dr alla fds till bra och jm-lika frhllanden. Men det som stter djuruppfdningen i en srstllning r att det r helt och hllet p grund av oss mnniskor som djuren fds och det r ocks vi som skapar miljn dr de lever. Vi har tagit makten ver deras liv och dd, och vi frvaltar den inte p ngot srskilt bra stt. Den vrld som vi lter djuren komma till r alltfr ofta hrd och kall, krleksls och ovlkomnande.

    Det finns vissa saker som alla, eller nstan alla, ungar behver. Man brukar prata om att alla djur frtjnar fem friheter.1 Dessa r:

    1. Frihet frn hunger, trst och undernring2. Frihet frn obehag 3. Frihet frn smrta, skada och sjukdom 4. Frihet att utfra naturligt beteende 5. Frihet frn rdsla och oro

    Det hr r vldigt grundlggande behov, men det r mnga djur i mnniskans vld som inte ens fr dem uppfyllda. Fr att f en bra livskvalitet rcker det inte med att man slipper rdsla, smrta och frustration, utan det krvs ocks positiva

  • 8 Vlkommen till vrlden En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

    inslag i livet. Det kan vara att leka, att lra sig, att utforska sin omgivning. En annan sak r krlek. Att vara nra ngon man tycker om ger snkt hjrtfrekvens och en fristtning av olika mnen i kroppen som gr att man mr bra.2 Det gller bde mnniskor och andra djur. Krlek och omvrdnad r bara tv av vra gemensamma behov.

    En riktig familjAtt separera ungar frn deras frldrar r en klassisk teknik fr att framkalla psykisk sjukdom hos djur.2 P 50-, 60- och 70-talen blev den amerikanske forskaren Harry Harlow knd fr sina grymma frsk p apungar. Dr lt han bland annat rhesusapor vxa upp helt isolerade i sterila gallerburar, och testade teorier om krlek och om hur mnniskor och andra djurs hlsa och beteende pverkas av frhllanden under uppvxten. Vissa av ungarna fick surrogatmammor av tyg eller stltrd, och det visade sig att ungarna hellre klngde sig fast vid den varma och mjuka tygmamman trots att det var stltrdsmamman som hade maten.3 Frsken visade ocks att de apor som vuxit upp utan mamma fungerade dligt i sociala sammanhang nr de vid 6 eller 12 mnaders lder fick trffa andra apor fr frsta gngen.4 De flesta av dem kunde inte heller ta hand om sina ungar nr de sjlva blev mdrar.5

    Varje dag utstts tusentals djur fr just detta de i den svenska livsmedelsproduktionen. Kalvar till mjlkkor tas frn sina mammor direkt efter fdseln och hlls sedan isolerade i sm burliknande boxar, i upp till tta veckor. Kycklingar som ska fdas upp fr ktt- eller ggproduktion tas frn hnan redan som gg. De flesta andra fgelarter klcks helt hjlplsa och r beroende av frldrar som matar dem. Hnskycklingar dremot kan hitta mat sjlva redan nr de r ett dygn gamla. Det r enbart drfr det gr att klcka dem i maskiner och lta dem vxa upp helt utan kontakt med sina frldrar. I naturen skulle en liten kyckling nd ha mycket svrt att klara sig sjlv bland alla faror som lurar, och dr tas de ocks ordentligt omhand av sin mamma i tminstone tta veckor.6 Frutom att hnsmamman visar sina kycklingar vad de kan ta, ger hon dem ocks en social uppfostran som rustar dem fr tillvaron. Kycklingar som vuxit upp utan mamma visar tidigt i livet mer aggressivitet n de som haft en mamma.7 Studier har visat att de r omkring fyra gnger mer bengna att hacka andra hns

  • 9Djurens Rtt

    som vuxna, r mindre socialt kompetenta och mer otrygga n andra hns.6 De har ocks hgre ddlighet som vuxna, p grund av hackning och kannibalism.8

    Griskultingar fr i Sverige vara kvar hos sin mamma i ungefr en mnad, vilket r mycket kortare n naturligt. Inte sllan tas ocks sllskapsdjur som katter, hundar och gnagare frn sin mamma mycket tidigare n vad som r bra fr dem. Att frlora sin mamma r plgsamt p grund av de knslomssiga banden mellan individerna, och inte bara fr att mamman r en viktig trygghet och resurs fr ungen.2 Man har sett liknande reaktioner i hjrnan p marsvinsungar och mammor som separerats och hos mnniskor i sorg.2 Mss som tas tidigt frn sin mamma blir mer aggressiva och nervsa som vuxna.9 Minkar p plsfarmer som tagits frn modern extra tidigt utvecklar mer onormala beteenden, som stereotypier och sjlvstympning.10 Grisar som tas tidigt frn sin mamma blir ocks mer aggressiva och mindre socialt kompetenta.11, 12 P laboratorier och andra stllen dr djur regelmssigt tas fr tidigt frn sina mammor, fr det en frstrkt effekt ver generationerna. De ungar som tagits fr tidigt blir sjlva smre mammor och sociala frebilder, vilket gr nsta generation nnu smre rustad.9 Hos rttor har man bland annat sett mycket mer lekbeteende hos dem som haft en duktig och engagerad mamma n hos ungar som separerats tidigt.9

    Foto: Nina Leen / Getty Images

    Harry Harlow med en av sina rhesusungar i ett grymt experiment.

  • 10 Vlkommen till vrlden En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

    Foto: Animalpix

    BarnmatAlla dggdjursungar lever den frsta tiden p mjlk frn sin mamma. Det r livsvi