Världen i Miniatyr

  • View
    215

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En inblick i hur vrlden skulle kunna se ut om vi gjorde en miniatyrversion av den.

Transcript

  • Linus Mellstrm, 29 November 2015

    V R L D E NI

    M I N I A T Y R

  • 1 2

    Gatubelysning omfattar ett system av lysanordningar, s kallade lykt-stolpar eller gatlampor, som anvnds fr att lysa upp gatorna i en stad eller ttort under dygnets mrka timmar, dels fr att trafikanter skall se bttre, men ven fr att gra orten tryggare frn brottslingar.

    Gatlamporna str oftast nra en vg eller en trottoar. Hgst upp p lyktstolparna finns en lampa, oftast i en glaskupa. Stolpen r oftast ett rr eller ett gallerverk av metall. Lampan tnds numera i regel au-tomatiskt i skymningen, fr att ter slckas vid gryningen. Fram till brjan av 1900-talet anvndes p mnga hll gaslyktor, som tndes manuellt. Dessa kom dock att ersttas av elektrisk gatubelysning p 1930-talet. Idag r de flesta gatlyktor i Sverige hgtrycksnatriumlam-por, men det finns ven de som anvnder kvicksilverlampor. Natri-umlampor r mer energieffektiva, men har smre frgtergivning.

    G E N V G

  • 3 4

    I Stockholm gjordes i slutet av 1870-talet privata frsk med gatube-lysning med hjlp av elektriska bglampor och sedan Thomas Edison uppfann och marknadsfrde gldlampan, ven med dessa. Mngder av privatfinansierade experiment fljde och allt lngre gatuavsnitt belystes elektriskt. Lamporna i gatubelysningen lngs Villagatan och Karlavgen i Stockholm fick sin strm frn ngmaskiner som drev dynamomaskiner.

    L J U S

  • 5 6

    En tunnel r en underjordisk transportvg eller distributionsled. N-gon exakt definition p vad som kan definieras som en tunnel finns ej. I Vgverkets tekniska beskrivning fr vgtunnlar frutstts att konstruktionen r en passage som omges av berg eller i andra fall har en lngd av minst 100 meter. En tunnel mste dessutom ha en mins-ta diameter, annars r det ett rr eller borrhl.

    T U N N E L

  • 7 8

    Busshllplats r de platser lngs en busslinje dr bussen stannar fr att lasta p och av passagerare. Den brukar vara frsedd med en skylt som visar detta, samt eventuellt vindskydd. En busstation, ven bussterminal, kan sgas vara en strre busshllplats, dr flera linjer stannar, vanligen p var sin bestmda plats.

    B U S S H L L P L A T S

  • 9 10

    Busshllplats r de platser lngs en busslinje dr bussen stannar fr att lasta p och av passagerare. Den brukar vara frsedd med en skylt som visar detta, samt eventuellt vindskydd. En busstation, ven bussterminal, kan sgas vara en strre busshllplats, dr flera linjer stannar, vanligen p var sin bestmda plats.

    H E M

  • 1211

    Sn r nederbrd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller frn ett moln, men kan ven referera till sn som ligger p marken. Snfall betecknar specifikt nederbrden och sntcke betecknar sn p marken. Sn som virvlar upp frn marken av till-rckligt kraftig och byig vind kallas sndrev. Sn r vanligast p vin-tern, men kan frekomma andra rstider om temperaturen medger detta, till exempel i subarktiska omrden eller omrden p hg hjd. De nedfallande iskristallerna kallas snstjrnor och i de fall de klum-pas ihop blir det snflingor. Dessa r ett granulrt material och har drmed en mjuk struktur, men snmassor blir mer kompakta om de pressas samman.

    F O T S P R

  • 141314 15

    En vg r en plan landyta fr transport mellan tv platser. Vgar kan anpassas fr fordon, djur eller fotgngare. Numera r de ofta belag-da, och vanligaste vgbelggningen r av asfalt. Oljegrus, betong, grus och makadam r andra sorters vgbelggningar.

    Vgen byggs upp av olika lager som bland annat ska hantera drne-ring och frdelning av trycket frn fordonstrafiken. Vgbelggningen r det versta lagret.

    U T F A R T

  • En inblick i en miniatyrversion av min omgivning.- Linus Mellstrm