Vi trivs, lär och växer - ?· Måluppfyllelse, exempel från förskolan: 7 Analys och åtgärder framåt:…

  • Published on
    15-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • Kvalitetsredovisning 2012

    Stodene skolomrde

    Vi trivs, lr och vxer

  • sid 2 (17)

    Innehllsfrteckning

    Kvalitetsredovisning 2011-2012 3

    Skre frskola 3

    Utveckling och lrande 5

    Kommunikation och Sprkutveckling 5

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning: 5

    Arbetsprocessen, exempel frn verksamheten 5

    Mluppfyllelse, exempel frn verksamheten: 6

    Analys och tgrder framt: 6

    Matematik 6

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning: 7

    Arbetsprocessen, exempel frn verksamheten: 7

    Mluppfyllelse, exempel frn frskolan: 7

    Analys och tgrder framt: 7

    Teknik och naturvetenskap 8

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning: 8

    Arbetsprocessen exempel frn verksamheten 8

    Mluppfyllelse, exempel frn frskolan: 9

    Analys och tgrder framt: 9

    Barns inflytande 10

    Arbetsprocessen, exempel frn verksamheten: 10

    Mluppfyllelse, exempel frn verksamheten: 10

    Analys och tgrder framt: 10

    Frskola och hem - Samverkan 11

    Arbetsprocessen: 11

    Mluppfyllelse: 11

    Analys och tgrder framt 12

    Uppfljning utvrdering och utveckling 13

    Arbetsprocessen: 13

    Mluppfyllelse: 13

    Analys och tgrder framt: 13

    Uppfljning av likabehandlingsplan 15

    Arbetsprocessen 15

    Analys och tgrder framt: 16

    Analys och bedmning av verksamheten som helhet 17

  • sid 3 (17)

    Kvalitetsredovisning 2011-2012

    Skre frskola

    Grundfakta

    Skre frskola ligger vid Skre centrum och tillhr frn hsten 2011 Stodene skolomrde efter att en

    omorganisation gjordes fr att frdela ledningsresurserna bttre mellan skolomrdena, tidigare

    tillhrde frskolan Skre skolomrde.

    Skre frskola leds av en frskolechef som ocks ansvarar fr Stodene frskola samt Rda villan.

    Skre frskola r en av kommunens strsta frskolor och bestr av sju avdelningar, en 1-3 rs

    avdelning, fem 1-5 rs avdelningar och en 3-5 rs avdelning.

    Barnantalet har varierat under ret, Under hsten fanns det lediga platser p Skre frskola men

    under vren har belggningen varit hg. Vi har under lsret haft i genomsnitt 6,0 barn per

    rsarbetare. Frskolan har vlutbildad personal, 19 frskollrare och 4 barnsktare eller 20,4

    rsarbetare. Tv ekonomibitrden, 1.31% tjnst arbetar med att stda lokalerna och ta emot

    matleveransen som kommer frn Skreskolan.

    Till Stodene skolomrde hr ocks Stodene frskola, Grindstugans frskola och Rda villan. I

    skolomrdet finns ocks en f-6 skola, Stodeneskolan med fem fritidshem samt ett familjedaghem.

    Skolomrdet leds av en verksamhetschef/rektor, en rektor/frskolechef och en frskolechef.

    Under lsret har ett prioriterat arbete varit att implementera den reviderade lroplanen fr frskolan

    och den nya skollagen. Kompetensutveckling fr detta arbete har lagts p lrmten, frelsningar och

    som ett kollegialt lrande p arbetsplatstrffar utifrn material frn skolverket. De fortbildningar vi

    satsat p under lsret har kunnat kopplas till intentionerna i vr reviderade lroplan, teknik och

    dokumentation har hr varit prioriterade mnena.

  • sid 4 (17)

    Underlag och rutiner fr att ta fram kvalitetsredovisningen

    Avdelningarnas utvrderingar av arbetsplaner med mluppfyllelse och analys

    Utvrderingar utifrn frskolans arbetsgrupper

    KBU

    Samtal med frldrar

    Barnsamtal/barnintervjuer

    Frldrasamrd

    tgrder utifrn kvalitetsredovisningen 2010-2011 och ml fr lsret 2011-2012

    Prioriterade

    utvecklingsomrden:

    Sprkutveckling

    Matematik,

    Naturvetenskap och

    Teknik

    Exempel p mlomrden kring sprk,

    naturvetenskap och teknik som ska framg i

    arbetsplanerna fr lsret:

    Barnens sprkutveckling ska fljas genom TRAS-kartlggningar frn 2 rs lder

    Barnens frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar samt frst andras perspektiv ska

    kartlggas

    Att barnen ska kunna bertta och terbertta, leka med ord och kommunicera med andra ska vara en viktig

    satsning

    Att de ska utveckla sin matematiska kunskap genom att underska, reflektera ver och prva olika lsningar,

    samt att anvnda matematiska begrepp

    Att de ska utveckla sin frmga att urskilja, utforska, dokumentera, stlla frgor om naturvetenskap

    Att de utvecklar sin frmga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

  • sid 5 (17)

    Utveckling och lrande

    Arbete i verksamheten och resultat fr verksamheten lsret 2011-2012

    Prioriterade utvecklingsomrden har varit sprk och kommunikation, matematik, teknik och

    naturvetenskap utifrn de nya indikationerna i Lpf 98/10. Alla utvecklingsomrden har ingtt i

    frskolans tematiska arbetsstt utifrn det gemensamma temat som under lsret varit Barbapappa.

    Vi har hr valt att redovisa srskilt utvalda delar av verksamheten.

    Kommunikation och Sprkutveckling

    Strvansml frn Lpf 98/10

    Frskolan skall strva att varje barn:

    Utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar och frsker frst andras perspektiv

    Utvecklar nyanserat talsprk, ordfrrd och begrepp samt sin frmga att leka med ord, bertta, uttrycka tankar, stlla frgor, argumentera och kommunicera med andra

    Utvecklar intresse fr skriftsprk samt frstelse fr symboler och kommunikativa funktioner

    Utvecklar intresse fr bilder, texter och olika medier samt sin frmga att anvnda sig av, tolka och samtala om dessa

    Barn som har ett annat modersml n svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin frmga att kommunicera svl p svenska som p sitt modersml

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning:

    Barnens sprkutveckling ska fljas genom TRAS-kartlggningar frn 2 rs lder

    Barnens frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar samt frst andras

    perspektiv ska kartlggas

    Att barnen ska kunna bertta och terbertta, leka med ord och kommunicera med andra ska vara en

    viktig satsning

    Arbetsprocessen, exempel frn verksamheten

    Sprket genomsyrar hela den pedagogiska planeringen fr verksamheten. Frskolan har arbetet med

    ett gemensamt tema Barbapappa dr temat har integrera mlen i lroplanen med varandra. I temat

    Barbapappa har de funnits nio olika Barbapappafigurer som symboliserar nio olika omrden

    exempelvis Barbabok ls och skriv, Barbapappa och Barbamamma - trygghet och

    omhndertagande, Barbaflink experiment osv.

    Sprk och dramatisering har p frskolan haft en given roll, likas har man arbetat medvetet med att

    lta barnen bertta om olika upplevelser, vad de tycker och knner. En utvecklingsprocess har hr

    ocks varit att visa att man lyssnar p varandra och knna att det jag sger r vrdefullt.

    Rim, ramsor och sprklekar anvnds dagligen p frskolan. Allt frn bilderbcker som passar de

    minsta och kapitelbcker fr de ldre barnen har anvnds fr att stimulera sprkutvecklingen. Nr

    man valt bcker s har man frskt gra det ur ett genusperspektiv.

    Arbetsmaterialet Sprklust av Carin Rydja har anvnds som redskap fr sprkutveckling.

    Kartlggningsmaterialet TRAS Tidig registreringar sprkutvecklingen, har anvnds p alla barn

    ver 2 r dr man har kartlagt individens och gruppens sprkutveckling.

  • sid 6 (17)

    Mluppfyllelse, exempel frn verksamheten:

    Hur ser vi att den sprkliga verksamheten kar barns sprkliga utveckling.

    Barnen har blivit mer kommunikativa och har lttare att gra sig frstdda och frmedla sina sikter.

    Avdelningen som redovisat att de jobbat mycket med sagans uppbyggnad kan se att barnen lttare

    kan framfra egna gestaltningar och att de frsttt sagans uppbyggnad. Arbetet med berttandet har

    utvecklat sjlfrtroendet hos mnga barn som nu vgar bertta infr en strre grupp.

    Mnga barn har under ret utvecklat sitt intresse fr skriftsprket. De yngre barnens intresse fr

    lekskrivning har kat och mnga av de ldre barnen skriver sina och kompisarnas namn, i leken vill

    de grna skriva skyltar och inbjudningar av olika slag.

    Barnen rimmar och ramsar spontant ex. nr barnen ska starta upp ett spel s sjlvmant startar de upp

    med en ramsa fr vem som ska brja spela. Genom att kartlgga sprkutvecklingen hos alla barn frn

    tv rs lder genom kartlggningsmaterialet TRAS fljer man varje barnets sprkutveckling och fr

    en bra samlad bild ver vart gruppen befinner sig fr den fortsatta planeringen av verksamheten.

    Analys och tgrder framt:

    Att dela gruppen vid samlingar r en bra frutsttning fr berttandet och till att lyssna p varandra.

    Med de yngre barnen r det n viktigare att vi r nra barnen och stter ord p det som barnen

    upplever och uttrycker i leken och i vardagen.

    Att ha ett material som Sprklust dr man kan arbeta med sprket systematiskt r viktigt fr

    sprkutvecklingen. Det r viktigt att kartlgga och flja barnens sprkutveckling, genom

    kartlggningsmaterialet TRAS fljer vi varje barns sprkutveckling och fr p s stt en samlad bild

    ver vart gruppen befinner sig fr fortsatta planering av verksamheten.

    Ett medvetet arbete runt ett tema kan innehlla alla ml vi har arbeta mot i Lpf. Detta

    lekpedagogiska arbetsstt ska vi fortstta utveckla under nsta lsr.

    Vi r bra p att arbeta med barnens sprk och kommunikationsutveckling men vi behver bli bttre

    p att arbeta mer systematiskt med sprkutvecklingen och se ver materialet s att vi inte missar delar

    i helheten.

    Matematik

    Strvansml frn Lpf 98/10

    Frskolan skall strva att varje barn:

    Utvecklar sin frstelse fr rum, former, lge och riktning och grundlggande egenskaper hos mngd, antal, ordning och talbegrepp samt fr mtning, tid och frndring

    Utvecklar sin frmga att anvnda matematik fr att underska, reflektera ver och prva olika lsningar av egna och andras problemstllningar

    Utvecklar sin frmga att urskilja, uttrycka, underska och anvnda matematiska begrepp och samband mellan begreppen

    Utvecklar sin matematiska frmga att fra och flja resonemang

  • sid 7 (17)

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning:

    Att barnen ska utveckla sin matematiska kunskap genom att underska, reflektera ver och prva

    olika lsningar, samt att anvnda matematiska begrepp

    Arbetsprocessen, exempel frn verksamheten:

    I det gemensamma temat Barbapappa har vi ftt in matematiken i det vardagliga arbetet.

    Barbapappa och labyrinterna r en bok man bl.a. utgtt frn fr att f barnen att utveckla sin

    frmga att upptcka och anvnda matematiken i meningsfulla sammanhang, utveckla sin frstelse

    fr rum, form, lge och riktning.

    De matematiska begreppen trnas i alla vardagliga situationer ex. vid pkldning,

    matsituationer, samlingar och lek. Vid val av rim, ramsor, snger och lekar s gr pedagogerna

    medvetna val fr att f in antal och matematiska begrepp.

    Barnens platser har p ngon avdelning markerats med former i olika frger fr att p ett naturligt stt

    trna frger och de matematiska begreppen cirkel, triangel, rektangel och kvadrat. Alla avdelningar

    rknar antal barn som r nrvarande och frnvarande och har d ftt in bde begreppen addition och

    subtraktion. Konkretiserat antal med symboler och siffror, konkretiserat dagar och mnader med

    hjlp av olikfrgade kulor som rknas och fylls i olika burkar. Ngon avdelning bakar varje vecka fr

    att dr bl.a. f in mngd och antalsbegrepp.

    Lngdbegreppen har trnats genom att man bl.a. mter barnen och gr jmfrelser med varandra.

    Mnster har trnats genom prlor och prplattor, ritningar har fljts d man byggt med kapplastavar.

    Litteratur man anvnt sig av nr man varit i skogen r boken Leka och lra matematik ute i

    frskolan

    Mluppfyllelse, exempel frn frskolan:

    Hur ser vi att den matematiska verksamheten kar barns matematiska utveckling.

    Pedagogerna kan se att barnen och d ven de minsta efter sin frmga spontant i leken och i samtal

    visar prov p sin matematiska frmga, de anvnder de rtta matematiska begreppen, de rknar,

    frstr ordningsfljd och parbildning. Intresset fr geometriska former har visat sig d frldrar har

    berttat att jakten gtt vidare hemma. Genom att dagligen rkna antal barn som r nrvarande och

    vilka som r frnvarande s har mnga av de ldre barnen ocks ftt frstelse fr subtraktion.

    Analys och tgrder framt:

    Matematiken utvecklas inte bara i planerade aktiviteter och samlingar hos barnen utan finns verallt i

    vardagen. Det viktiga r att vi pedagoger medvetet anvnder matematiken och tar tillvara alla

    naturliga vardagliga stunder fr att utveckla matematik. Man ska kunna se i den pedagogiska miljn

    och hra i den vardagliga kommunikationen med barnen att man p frskolan jobbar medvetet med

    barns utvecklingsprocesser i matematik.

    Medvetna arbetsprocesser runt ett tema ska innehlla alla delar och ml utifrn Lpf, s ven de

    matematiska.

  • sid 8 (17)

    Teknik och naturvetenskap

    Strvansml frn Lpf 98/10

    Frskolan skall strva att varje barn:

    Utvecklar sin frstelse fr naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om vxter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

    Utvecklar sin frmga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

    Utvecklar sin frmga att bygga, skapa och konstruera med hjlp av olika tekniker, material och redskap

    Utvecklar intresse och frstelse fr naturens olika kretslopp och fr hur mnniskor, natur och samhlle pverkar varandra

    Utvecklar sin frmga att urskilja, utforska, dokumentera, stlla frgor om och samtala om naturvetenskap

    Ml utifrn fregende rs kvalitetsredovisning:

    Att verksamheten ska utveckla barnens frmga att urskilja, utforska, dokumentera, stlla frgor om

    naturvetenskap

    Att barnen ska utvecklar sin frmga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik

    fungerar

    Arbetsprocessen exempel frn verksamheten

    Frskolan har under ret deltagit i NTA naturvetenskap fr alla, ett projekt som ngra av

    kommunens frskolor haft mjlighet att delta i. Fyra pedagoger frn Skre frskola deltog och temat

    har under ret varit Vatten. Pedagogerna har jobba med alla barn fdda -06 i tv grupper kontinuerligt

    under ret utifrn temat vatten. Ett stort antal experiment har barnen ftt uppleva, de har ftt leka och

    upptcka olika fenomen. Barnen har ftt mjlighet att reflektera innan experimenten vad man tror

    kommer att hnda och eftert ftt bertta vad de sg och vad de tror fenomenet beror p? Ngra av

    experimenten har ven de yngre barnen p frskolan ftt uppleva. En avdelning har brjat jobbat

    utifrn boken Draken Berta som gr experiment via sagor dr barnen r delaktiga. Man har stt

    och planterat fr att flja processen frn fr till planta. P frskolan finns ett stort antal bygg och

    konstruktionsmaterial som flitigt arbetas med.

  • sid 9 (17)

    Exempel p experiment utifrn NTA projektet och temat vatten

    Mluppfyllelse, exempel frn frskolan:

    Hur ser vi att arbetet med teknik och naturvetenskap har kat barns frmgor.

    Barnen har visat intresse fr teknik och naturvetenskap, reflekterat och stllt frgor om de olika

    experimenten och naturvetenskapen. I arbetet med experiment ser pedagogerna inga skillnader p

    flickor och pojkars intresse fr teknik och naturvetenskap. Hr har pedagogerna lyckas mta bgge

    knen.

    Analys och tgrder framt:

    Nr det gller teknik och naturvetenskap gller det att ta tillvara p barnens funderingar och samtala

    om lsningar tillsammans. Som pedagog behver man inte ha det rtta svaret utan det viktiga r att

    man funderar tillsammans och lter barnen reflektera ver hur, vad, varfr. Att fnga barnens intresse

    och nyfikenhet fr teknik och naturvetenskap gr att barnen fr lust att lra mer. Att ta in en sandlda

    p avdelningen utvecklade leken i san...

Recommended

View more >