Norra hisingen 17 juni

  • Published on
    14-Dec-2014

  • View
    80

  • Download
    6

Embed Size (px)

DESCRIPTION

presentation kring Genomfrande av undervisning utifrn Allmnna rd och forkningsversikt

Transcript

  • 1. Norra Hisingen17 juniDet handlar inte bara om att lra sig. HUR man lr sig bliravgrande fr VAD man lr sig. Och det r lraren sompverkar det dr hur:et.John Hattie
  • 2. OmstruktureringavarbetskraftinomfrskolanSkolverket film 3 min
  • 3. Dagens ml.. Elevernas knsla av meningsfulla lektioner, Strukturerad undervisning som leder mot ml, Elevernas frstelse av syftet med undervisningen Mta varje elev och ge kontinuerlig terkoppling och utmanaelevernas frestllningar. Kollegialt lrande.
  • 4. FramgngsfaktorerIndividualiserad undervisning innebr attundervisningen organiseras och genomfrs med elevensindividuella frutsttningar och behov i centrum.Detta r ngot som knnetecknar framgngsrika skolor.(Skolverket; Allmnna rd fr planering och genomfrande av undervisningen 2011)
  • 5. Det innebr inteenskilt arbete fr elevenisolerade uppgifter utan sammanhangenskilt arbetande lrarebocka av centralt innehll
  • 6. Det innebr istllet att...eleven och lraren knner igen olika lrstilarlrare arbetar i lag kring elevernafokus p frmgornaterkoppling som tar lrandet framtoch inte fr mnga speciallsningar utan;
  • 7. Inkludering gemenskap p olika niver ett enda system (till skillnad frn ett fr vanliga elever och ett frelever i behov av std) en demokratisk gemenskap delaktighet frn eleverna att olikhet ses som en tillgngDefinitionen gjord av specialpedagogikforskarnaprofessor Claes Nilholm och docent Kerstin Gransson puppdrag av Skolverket
  • 8. ElevnraElevernas knsla av meningsfulla lektioner,Delaktiga i planeringDemokratiska arbetsformerIgenknningDet berr - elevnraFrstr syftet och ser mletKnner till och igen lrandeVariation(Skolverket; Allmnna rd fr planering och genomfrande av undervisningen 2011)
  • 9. KlassrumsledarskapetStrukturerad undervisning som leder mot ml,Lrarens r tydlig och demokratisktIdentifierade kritiska aspekternaTydliga ml som eleven frstr och accepterarHandledningKontroll av frstelseProgression och terkopplingSummering och repetitionSjlvreglering(Jan Hkansson 2011)
  • 10. Elevernas frstelse av syftet med undervisningen.HelheterRd trdMeningsfullt - Whats in it for me?Successivt utvidgat ansvarDen hr lektionen var viktig fr mig drfr att eller Det jag tar med mig frn denna lektion r de 3 saker jag lrde mig idagvar Nsta gng jag trnar p attska jag. Idag r jag mest njd med att. Om jag skulle gra om ngot jag gjordeidag skulle jagLraren tror p sina eleverKontexten
  • 11. terkoppla och utmanaMta varje elev och ge kontinuerlig terkoppling ochutmana elevernas frestllningarKontinuitet - planera in fr det!Sg det inte bara - tydliggr med tankekartor, bilder,matriser, aligment etcgna alltid lektioner t det -va va va, stt pschema, in i undervisningen - skaffa frgebatteri
  • 12. Vara tydlig
  • 13. Formativa fraser i matematik:Om metoderVilken metod anvnder du nr du lser denna uppgift? (Istllet fr Hur tnkte du?)Visa mig hur du anvnder din metod. (Istllet fr Har du rttat med facit?)Knner du till ngon annan metod som du kan anvnda? (Istllet fr Har du gjort lxan?)Vet du hur man anvnder denna metoden? (Istllet fr Har du frsttt?)r din metod anvndbar i hela kapitlet? (Istllet fr: Har du gjort alla sidorna?)Vill du ha en ny/bttre metod? (Istllet fr: Repetera sidan 25.)Fr jag visa dig en bra metod?Vilka metoder anvnder dina kompisar?Varfr valde du just denna metod?Du behver stanna upp och trna p denna metoden innan du gr vidare.Om problemlsningVilken strategi har du fr att lsa problemet?Vilken strategi har du anvnt frut?Varfr valde du den strategin?Hur brukar du gra nr du ska lsa problem?Vet du vilka strategier man skulle kunna anvnda?Om begreppVet du vilka begrepp du kan anvnda hr?Behver du trna p fler begrepp?Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?Om resonemangHur vet du att din slutsats r sann, korrekt?Jag tror inte dig, kan du bevisa fr mig att det verkligen stmmer?Hur kan du bevisa fr mig att din slutsats stmmer?Har du gjort ngon berkning som bevisar din teori?Vet du hur du ska motivera din slutsats?(sammanstlld av Tommy Lucassi, Ma/NO- lrare p Rlambhov skola, Stockholm)
  • 14. Utvecklande och lrande frgorFrgor som fder frgorHur d?Varfr det?Frklara hur du tnker?Vad finns det fr likheter med....?Kan du utveckla det?Cirkulra frgorCirkulra frgor hjlper oss att utforska eleverna frstelse och tnkande. Vem? Vad? Nr? Hur? Var? Hurmycket? Med hjlp av dessa kan man "cirkulera runt" problemets krna och successivt skapa en gemensambild av problemets exakta natur.ppna frgorVad skulle kunna hnda om...?Vad gillar du bst och varfr...?Vilka skillnader r det mellan...?Vilka styrkor och svagheter har...?Inbjudande frgorInbjudande frgor r frgor som stlls fr att stimulera eleverna till att dela med sig av och utbyta erfarenheter:Bertta vad som hnde d...Bertta vad du sg och upplevde...Hur kndes det...?Vad tnkte du d...?
  • 15. Formativ bedmningForskning visar att formativ bedmning kar elevernas lrande.En formativ bedmningsprocess knnetecknas av:att mlet fr undervisningen tydliggrs,att information sks om var eleven befinner sig i frhllande tillmletVad kan de?Vad vet de?Hur gr de?Vad missfrstr de?Vad engagerar dem?att terkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidaremot mlet.
  • 16. 5 nyckelstrategier fr BFL
  • 17. Hur tydliggr du ml och kunskapskrav fr dinaelever idag?
  • 18. Tydliggra ml och kunskapskravPP/pedagogisk plan/planeringsprocess ge eleven den samlade bildenMl- undervisning- bedmning - aligmentElevexempel kopplade till kunskapskravSjalvskattningMalbild inleda -avslutaFastna inte i LPP ochmatristrasket!Det ar hur ni anvander era LPP:er/pedagogiska planeringaroch matriser som gor skillnad !
  • 19. Aktiviteter som synliggr lrandetMer basket an pingis, med fragor som vacker fragor No hands upFlygande bedmningAnvanda responssystemet SocrativeFr och emot frgorBlogg, googlesite, WikispacesForumsdiskussioner pa Todays meetSand live TV-med Bambusermentimeter med EPAwordle - sprkInvolvera, aktivera ochengagera eleverna i malen istallet for informera om dem.
  • 20. terkoppling som fr lrandet framtMinute by minute, day by day i klassrummetAterkoppling kring ml och kunskapskrav - kontinuerligt75 % in i temat/projektet 25 % till det som behver utvecklasFramtsyftande terkoppling bygger p fyra moment:Tydliggra mlet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skullemtasUtvrdera till vilken grad ml/kvaliteter mttsDiagnostisera skillnaden mellan ml och resultat, eller andras problem(felanalys)Ge en lmplig lsning, frslag p tgrdfeedback - feed forward
  • 21. Aktivera eleverna som lrresurser fr varandraKollaborera i wikispace eller blogg!Anvand samarbetsytor pa natet Google docs- dela dokument Skype in the classroomKamratresponsHow to filmer: ldre elev till yngre elevLat elever producera (digitalt) larmaterial at andra!(ex frn Matematikvardagen.se)Skapa mallar/frgebatterier Lt eleverna ven vara din lrresurs!
  • 22. Aktivera eleven som gare av sin egen lrprocessJmfra sjlv mot mlen i styrdokument/ppl/matrisLarloggChecklistor fr att rtta sig sjlvKommentera bara, utan pong/betygSe three before meLjudinspelning/mejl- reflektera var de befinner sig i frhllande till mlenSynliggor larandet ihop!
  • 23. http://www.bedomningforlarande.se/
  • 24. Kollegialt lrandeHans -ke Sherp - lrande samtalsamlrande - analyserar och utvrderar inte bara pratar omkringhgt i tak - ingen r dum p riktigtuppriktigt intresserad av kollegors tankar/ider t ex frstelsekartorHelen Timperleys rapport om lrares lrande: fortbildningen varar en lngre tidmedverkan av extern expertis ger bttre resultatfortbildningen har std av skolledning och det finns tillgng till expertis och tid fr att processa ny informationbetydelsen av att lrarna blir engagerade i lroprocessen s att deras inlrning blir djuplrarna blir utmanade i sina tidigare frestllningar om undervisninglrarna fr mjligheter att diskutera.
  • 25. Det r viktigt att veta var vi brjar!Hur kan vi f samma utgngspunkt?Hur kan man frtydliga vilken typ av mte man r p?A- administrativa mten, akutaS - sociala mten, viktiga men inte givande ur kunskapsfrdjupningK - kunskapsfrdjupande dr variationen berikar(Hans ke Sherp)Olika typer av mtet - Lrarfrbundet