Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

  • Published on
    10-Apr-2015

  • View
    1.116

  • Download
    5

DESCRIPTION

Sverige blev rikt tack vare liberalismen. Den svenska landsbygden var denna fredliga liberala revolutions vagga. Det r de bda ider som lggs fram i denna korta skrift.Det kanske framstr som lite osannolikt fr den som vxt upp med bilden av det socialdemokratiska folkhemmet som grunden fr allt i det moderna Sverige. Men det hr r en kort inblick i det som verhuvudtaget gjorde folkhemmet mjligt, hur det svenska bondestndets ledare med ett stort mtt av idealism drev igenom de liberala, demokratiska och sociala reformer som skapade det svenska ekonomiska undret.Denna landsbygdsliberala tradition har sedan pverkat den moderna svenska politiken, framfrallt Centerpartiet, betydligt mer n vad vi vanligtvis tror.Martin dahl r chef fr tankesmedjan FORES, Forum fr Reformer och Entreprenrskap, och tidigare chefredaktr fr och grundare av nyhetsmagasinet Fokus samt ekonom p Riksbanken

Transcript

Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse.Sverige blev rikt tack vare liberalismen. Den svenska landsbygden var denna fredliga liberala revolutions vagga. Det r de bda ider som lggs fram i denna korta skrift. Det kanske framstr som lite osannolikt fr den som vxt upp med bilden av det socialdemokratiska folkhemmet som grunden fr allt i det moderna Sverige. Men det hr r en kort inblick i det som verhuvudtaget gjorde folkhemmet mjligt, hur det svenska bondestndets ledare med ett stort mtt av idealism drev igenom de liberala, demokratiska och sociala reformer som skapade det svenska ekonomiska undret. Denna landsbygdsliberala tradition har sedan pverkat den moderna svenska politiken, framfrallt Centerpartiet, mer n vad vi vanligtvis tror. Martin dahl r chef fr tankesmedjan FORES, Forum fr Reformer och Entreprenrskap, och tidigare chefredaktr fr och grundare av nyhetsmagasinet Fokus samt ekonom p Riksbanken.av Martin dahl.En skrift om liberalismens rtter p landsbygden i Sverige och betydelsen av detta fr det moderna Sverige och dess politiska arv.Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseav Martin dahl 1:a upplagan, 1:a tryckningen (maj 2009) Form & ombrytning: Kalle Magnusson & Martin J. Thrnkvist, studio1982.com Tryck: Linderoths tryckeri, 2009 Typsnitt: Eureka Sans (rubriker), Granjon (brdtext) Papper: Cyclus 100% returpapper Ansvarig utgivare: Martin dahlfritt tillgngligt med vissa rttigheter frbehllna. Martin dahl nskar strsta mjliga spridning av publikationen. Hanteringen av upphovsrtt utgr frn Creative Commons ErknnandeIckekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (ls mer p www.creativecommons. se). Det innebr i korthet att det r tilltet att dela, det vill sga att kopiera, distribuera och snda verket, p villkor att Martin dahl anges, ndamlet r icke kommersiellt och verket inte frndras, bearbetas eller byggs vidare p.iiInnehll.01 Frord Landsbygdsliberalismen 11 19 35 Kapitel 1 Sjlvgande bnder Kapitel 2 Folket bakom liberalismen Kapitel 3 Den moderna politikens landsbygdsliberala rtter45 Efterord Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 52 LitteraturlistaiiiFrord.Landsbygdsliberalismen.denna korta skrifts tes r att Sverige blev rikt tack vare liberalismen och att det var den svenska landsbygden mer specifikt bnderna som drev igenom denna liberalisering. Fr mnga i 2000-talets Sverige r det kanske ett helt osannolikt pstende. F skulle spontant svara liberalismen p frgan vad gjorde Sverige rikt?. Mnga har genom historieundervisning och den allmnna debatten inprntats med bilden att det var den industriella revolutionen och drefter det socialdemokratiska folkhemmet som byggde Sveriges vlstnd. nnu frre skulle spontant hvda att det var landsbygden som var liberalismens verkliga vagga i Sverige. Frdomen om landsbygden r att den r inskrnkt och konservativ, medan det r stderna som str fr upplysning, ideologi och frihet. Bnder i synnerhet kopplas grna ihop med bidrag, regleringar och snvt srintresse. Drfr framstr exempelvis Centerpartiets moderna omsvngning, fr vissa, som en mrklig kuriositet. Ett parti frankrat p den konservativa baktstrvande landsbygden, lyder frdomen, borde inte vara liberalt och fritnkande. Eftersom Centerpartiet lnge frnekade att man tillhrde ngon av de klassiska idstrmningarna, ej heller liberalismen, har det sl-Landsbygdsliberalismen01lan diskuterats ur vilken tradition partiet egentligen fddes. Det har frutsatts att ursprunget bara var ett srintresse, som sedan fr att verleva, nr landsbygdsbefolkningen krympte, blev mer och mer idbaserat. Men det rcker att grva aldrig s lite i Sveriges historia fr att se hur sjlvklart det r att landsbygden, och bnderna, byggde den svenska liberalismen, och att vr rikedom kommer frn denna frihetliga omvlvning. Ser man p tillvxten i Sverige, inte ver rtionden utan ver rhundraden, syns direkt att ngot hnder i mitten p 1800-talet som har f motstycken i vrldshistorien. Ett av vrldens fattigaste lnder blir ett av vrldens rikaste p bara hundra r. Nr Socialdemokraterna kommer till makten 1932 r Sverige redan ett ekonomiskt mirakel, som sedan fortstter tills en ny ekonomisk inriktning gradvis bromsar utvecklingen fyrtio r senare. Det var inte teknologin eller naturresurserna som gjorde att Sverige skiljde sig frn andra lnder under 1800talet, det fanns andra fattiga lnder i vrlden som hade tillgng till bda men vars ekonomi inte lyfte som Sveriges. Det unika med Sverige var revolutionen i institutionerna. Ett land som i slutet av 1700-talet var protektionistiskt, reglerat och fullt med privilegier och titlar var i brjan av 1900talet bland de frmsta inom fri handel, fri nringsverksamhet, lika rttigheter och jmlikhet infr lagen. Den berttelsen om det svenska undret har, trots allt, skrivits av mnga historiker och ekonomer. Men det som skrivits mycket sllan r vilka som egentligen stod bakom denna fredliga revolution. Vid 1800-talets brjan bodde cirka 80 procent av Sveriges befolkning p landet, 70 procent var bnder. Mnga stder var02 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsebondestndet fr vrigt inte s mycket annorlunda n landsbygden, med tamdjur springandes p gatorna och odlingar in p husknutarna. Sverige var ett bondeland. Nr revolutionen rullade ver Europa, nr folken strtade sina furstar och krvde medborgerliga rttigheter, s var det i den svenska riksdagen bondestndet som stod fr folkflertalet. det intressanta och relativt oknda i dagens Sverige r att Bondestndet d inte bara stdde, utan ledde de liberala reformerna. Precis som i mnga andra lnder p 1800-talet fanns briljanta storstadsintellektuella liberaler. Men det som gjorde att liberalismen, till skillnad frn mnga andra lnder, inte nedkmpades utan blev lngvarigt segrande i Sverige, var tveklst ledarrollen frn dem som representerade folkmajoriteten p landsbygden.Landsbygdsliberalismen 03Citat.Berttelsen om det svenska undret har, trots allt, skrivits av mnga historiker och ekonomer. Men det som skrivits mycket sllan r vilka som egentligen stod bakom denna fredliga revolution.04 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseUr frihetsreformerna p 1800-talet skulle med tiden skapas det svenska ekonomiska undret med dess trvaruindustrier, bruksorter, snilleindustrier, finanssektor och s vidare. Men frst av allt kom bondeliberalismen. Den hade i sin tur en frklaring i den nnu ldre historien. Sverige blev aldrig feodaliserat p medeltiden, bnderna aldrig livegna. Istllet var svenskarna, sedan urminnes tider, sjlvgande bnder. Visserligen hade statsmakten ofta lagt en frkrossande tyngd av skatter och krav p bnderna, som gng efter annan revolterat. Men bnderna hade aldrig ltit sig kuvas. Trots alla sjlvsvldiga hrskare frn Gustav Vasa och framt frblev Sverige drfr en nation av smfretagare i bysamverkan. Fr dem var motstndet mot skrvsende, byrkrati och plagor lika naturligt som fr smfretagare p 2000talet. nd var inte valet av liberalismen sjlvklart. I mnga andra lnder kom bondemajoriteten att st fr konservativa och baktstrvande vrden. Inom bondestndet fanns bde liberala och konservativa strmmar som tvlade med varandra, en kamp om landsbygdens politiska tnkande som fortsatt till denna dag. Att den svenska landsbygdsliberalismen kom att dominera 1800-talet var drfr lika mycket resultatet av en intensiv debatt dr modiga och framsynta ledare vgade tala om ideal och principer. De liberala bondeledarna var ofta sjlvlrda personer som ftt kmpa mot svra odds fr sin utbildning och frsrjning, men som lste sin tids klassiska filosofer och ekonomer och frde folkets talan med skarpa argument, socialt patos och kraftfull retorik.Landsbygdsliberalismen 05De r den svenska historiens osjungna hjltar, som dyker upp i f bcker och inga skolmanualer, men det var faktiskt deras kamp som gav oss vr frihet och vr rikedom. Eftersom vi glmt detta s framstr ocks 1900-talets landsbygdsliberala strmningar som mer svrbegripliga. Exempelvis att de Frisinnade/Liberalerna delvis var en ren landsbygdsrrelse, att Bondefrbundet tidiga ledare hade valts in i riksdagen som liberaler eller att Centerpartiets valde en frihetlig frivillighetslinje i 1960-talets stora ideologiska debatt om pensionssystemet. Men vid det laget hade 1800-talets liberala tradition sedan lnge splittrats i flera partier, dr ordet liberal starkt frknippades med, och anammades av, endast Folkpartiet. Hr kommer jag kort frska pminna om dessa Sveriges landsbygdsliberala rtter, fr att litegrann balansera den traditionella bilden av det moderna Sveriges framvxt. Ordet landsbygdsliberal har jag sjlv konstruerat fr att frtydliga pongen. Sjlva gick de under 1800-talet under mnga olika beteckningar som liberalerna, nyliberalerna (inte i samma mening som idag), centern, statsekonomerna, Lantmannapartiet, de frisinnade, med mera. Det hr r varken ett frsk till en historia om Sveriges bnder, eller en historia om den svenska liberalismen. Det har jag varken haft plats fr, eller kunskaper nog, att genomfra. Istllet r det ett litet frsk att gra kopplingen mellan dessa bda historier, som jag hoppas mnga fler kommer gra framver. Inget av det jag skriver r heller frukten av ngra egna utforskningar utan det r helt och hllet en ess grundad p andras pionjrinsatser. Jag hoppas att jag drigenom bidrar till att dessa verk ska f ytterligare av den uppmrksamhet de frtjnar. I synnerhet har jag frlitat mig p tre verk, som med06 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsenils larsson i tullushelt olika utgngspunkt (och utan att dela alla mina slutsatser) tecknar bilden av landsbygdens frihetshjltar; Hkan Larssons biografi av Nils Larsson Tullus som ocks r en spnnande 1800-talshistoria i miniatyr, Sven Swensons Bonderiksdagsmn i frihetskamp frn 1946 och Johan Norbergs kanske bsta bok Den svenska liberalismens historia. Den som vill lra knna mnet bttre kan med frdel lsa dessa tre. P sista sidorna har jag ocks lagt till en kort litteraturfrteckning med ytterligare standardverk som knyter ihop trdarna bakt i tiden och till modern politik, till 1900-talets debatt. ett srskilt stort tack till Gabriel Bergin, som sttt fr stora delar av researchen, och till kollegor p tankesmedjan FORES, som ltit mig ta lite tid fr denna sidoverksamhet som inte har ngon direkt koppling till FORES forskning. Tack ocks till Gustav Andersson, som delat med sig av vrdefulla synpunkter och som kanske en dag kan skriva en fulldigare version. Tack ven till Centerpartiet och Anders Flanking som bad mig skriva ned dessa tankar, utan att veta vart det skulle bra.08 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseKapitel 1.Frihet r det bsta ting, som skas kan all vrlden kring. Fr den som frihet kan bra. Vill du vara dig sjlver huld, s lska frihet mer n guld. Ty med frihet fljer ra. s lyder de bermda stroferna ur Biskop Tomas Frihetsvisa om Engelbrektsupproret 1433. Enligt legenden ledde Engelbrekt Engelbrektsson en bondehr i protest mot kungen, Erik av Pommern, och hans skatter. Historiker har sedan tvistat om Engelbrektsupproret var ngot helt annat, en intern maktstrid inom adeln, eller en konflikt med Hansan. Vad som dock r skert r att Sverige r 1433 var, och hade varit i flera hundra r, en nation av sjlvgande bnder som inte var rdda att hvda sin rtt mot kungamakten. I Sverige fick feodalismen aldrig fotfste som i andra europeiska lnder, hr fanns inga livegna. Sjlvgande bnder har i Sverige varit i majoritet under nstan hela vr knda historia. Norr om Stockholm dominerade de sjlvgande bnderna totalt.Sjlvgande bnder11Det finns ingen anledning att romantisera detta bondeliv. Bygemenskapen och de sm jordtegarna gjorde att utrymmet till egna initiativ var kringskuret. Men det fanns en tradition av att klara sig sjlv och att klara sig sjlva. Tidigt hade bnderna organiserat sig i politiska rrelser mot skatter och mot adelns och mbetsmnnens frtryck. Engelbrektsupproret var en av flera bonderevolter under 1400- och 1500-talen. Under Engelbrekt kallades det till Sveriges frsta riksdag, riksmtet i Arboga, dr det hvdas att bnderna var representerade. Under Gustav Vasa blev bnderna riksdagens fjrde stnd, vid sidan av adel, prster och borgare. Det var unikt. Ingen annan stans utom i Schweiz, och ngra mindre tyska stater, hade bnderna s tidigt plats i parlamentet. Under Gustav Vasas hrdhnta regim brjade den dragkamp som skulle prgla frhllandet mellan staten och bnderna i rhundraden. Sverige var ett bondeland men Gustav Vasa ville ha stder med hantverkare och handelsmn. Stderna stod fr utveckling och gav skatte- och tullintkter. Allts tvingades bnderna handla i stapelstder och staten gjorde sitt yttersta fr att stoppa den fria handeln p landet. landsbnderna motarbetades till exempel energiskt av Gustav Vasa och Karl IX fr att de envisades att skeppa sin bermda landssten direkt till utlandet istllet fr via den officiella handelsstaden Kalmar. Skattebrdan lg nstan helt p de sjlvgande bnderna, som ocks kallades just skattebnder. Merkantilismen var den dominerande ekonomiska doktrinen i Europa, frestllningen om att staten berikades av att exportera utvecklade varor och f bra betalt, men samtidigt importera lite. Nr upplysningens ider om vetenskaplighet, rationalitet12 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseoch frihet spreds under 1700-talet var det naturligt att de frsta frihetliga ekonomiska tnkarna ville bort frn statsmaktens fokus p konstlad utveckling av stderna och tillverkning av avancerade, ofta lyxbetonade, produkter. De franska fysiokraterna menade att jordbruket var modernringen frutsttningen fr alla andra nringar, och drfr borde slippa brdor och regleringar. De var en viktig inspirationsklla fr tulltjnstemannen Adam Smith nr han 1776 frfattade sitt verk Nationernas Vlstnd som skulle gra honom till bde liberalismen och nationalekonomins anfader. Men samma tankar skulle faktiskt formuleras tio r tidigare av en enkel prstson frn landet, i vad som d var Sveriges finlndska landsnda sterbotten. anders chydenius vxte upp p prstgrden i lilla orten Nedvertil, i en del av svenska Finland dr det nstan inte fanns ngon jordgande adel och verlag jmfrelsevis sm inkomstskillnader. Chydenius kunde studera vid bo akademi och visade en nstan ostoppbar nyfikenhet p tekniska lsningar och nymodigheter. Nr han sedermera blev prst i Nedvertil satte han omedelbart igng att applicera nya rn fr att utveckla prstgrdens jordbruk. Pentti Virrankoski berttar i sin biografi: Sommaren 1756 dikade Chydenius ett krr s effektivt, att man dr kunde skrda rg hsten 1757 och sommaren 1761 vxte det redan vitkl, klrot, morot, palsternacka, persilja, selleri och rdlk. Chydenius frskte ocks sprida nya rn inom lkekonsten, som vaccination, och deltog i en tvling fr att konstruera en mer effektiv hstkrra.Sjlvgande bnder13Citat.Detta blir ett hugg i idoghetens blte. Hr r snret, som binder arbetarens hnder bakom dess rygg, och den dryck, som gr dliga och smnsjuka medborgare.anders chydenius14 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseChydenius kombinerade ett liv i daglig kontakt med den allra fattigaste allmogen och deras vardagsproblem, med ivrigt lsning av upplysningsskrifter. Ur det sprang en en id om vad som var fel i Sverige, varfr landet frblev s fattigt. Sedan Karl XII:s dd 1718 rdde i Sverige Frihetstiden d landet styrdes frn riksdagen. Den har ofta utmlats som ett mellanspel i vr rorika historia dr de korrupta adelspartierna hattarna och mssorna avlste varandra. Men det var slutet p nsta sjuttiofem r av stormaktskrig som utarmat nationen. Det var ocks brjan p den fria debatt som bddade fr senare seklers utveckling. Chydenius deltog i en pristvling om varfr s mnga emigrerade frn Sverige. Svaret var att de inte hade ett val med alla de begrnsningar som rdde i Sverige. Hans skildringar av svenskar som gr till sjss eller sker jobb i dtidens friare ekonomier, England och Holland, pminner inte s lite om dagens invandring till vstvrlden. Som frkmpe fr sterbottens rtt till frihandel valdes Chydenius in i prsterstndet till riksdagen 176566. Det tv korta ren i riksdagen blev det stora genombrottet fr liberalismen i Sverige och fr Chydenius. Han hann organisera en skattestrejk bland bnderna som ledde till en reform av statsbudgeten. Han omvnde ledamterna till att slopa censuren med Tryckfrihetsfrordningen 1766, som gjorde Sverige till internationellt fregngsland. Sist men inte minst skrev han tv bcker varav den andra Den Nationnale Winsten var mrklig eftersom den tio r fre Adam Smiths vrldsbermda bok hade nstan exakt samma titel och dessutom fregrep mnga av Smiths resonemang om marknaden och dess frmga att spontant skapa vl-Sjlvgande bnder15stnd (ven om inget tyder p att Smith knde till Chydenius). S hr modernt ekonomiskt kunde det lta: Varor tillverkas aldrig, utan att de behvs och efterfrgas: behoven rjer sig sjlvt: de r mngfaldiga, och bringa sledes sjlvmant nringar och tillverkningar bane, som sedan komma att sljas till behvande, hindras den som tarvar, att f kpa en vara, stannar den i tillverkarens hand, ligger honom till last och fr en svart stmpel p sig, varuti lses orden: Frspilld svett och mda. Detta blir ett hugg i idoghetens blte. Hr r snret, som binder arbetarens hnder bakom dess rygg, och den dryck, som gr dliga och smnsjuka medborgare. Som tack fr alla dessa insatser uteslts Chydenius under skandalartade former frn riksdagen 1766 av den konservativa majoriteten i prsterstndet. Sklet var att han, med rtta, varnat fr vad vi idag skulle kalla deflation, trots att det inte var prsternas officiella linje. nd fortsatte Chydenius sin kamp fr frihet och rttvisa. Han var en av de frsta som krvde avskaffande av det s kallade tjnstetvnget, dr fattiga tjnstehjon bands till sina husbnder med sm mjligheter att byta frsrjning. frihetstiden tog slut 1772 nr kung Gustav III i en statskupp skaffade sig envldig makt. Han sg sig som en upplyst despot och ppnade bland annat mjligheten fr bnder att kpa frlsejord, adlig mark. Stdernas monopol p spannmlshandel avskaffades. Samtidigt pgick skiftesreformen i Sverige, dr sm traditionella tegar slogs ihop i sammanhngande jordbruk som kunde brukas och utvecklas individuellt. Karl XI hade lst skatterna p jord och nr jordbrukspriserna steg under 1700talet kade bndernas verskott och investeringsmjligheter.16 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseDrmed hade makten ver den svenska ekonomin lngsamt brjat flyttas frn adelsfamiljer till bondentreprenrer. Men det stora genombrottet fr friheten skulle drja till nsta rhundrade.Befolkning: stad kontra land och jordbruk kontra industri 17601950.80 7060Andel procent sysselsatta i jordbruk med binringar Andel procent sysselsatta i industri och hantverk Andel procent boendes i stder504030201001760187019001950Klla: Statistiska centralbyrn. Historisk statistik fr Sverige Del 1. Befolkning 17201967. Heckscher, Eli F. Svenskt arbete och liv: Frn medeltiden till nutiden.Sjlvgande bnder17Kapitel 2.Folket bakom liberalismen.trots plderingarna frn Anders Chydenius och mnga av hans samtida var Sverige i brjan av 1800-talet ett fattigt, underutvecklat och inskrnkt land. Den svenska ekonomin och det svenska folket var fortfarande helt insnrjda i kungamaktens och adelns regleringar. Bnder fick fortfarande inte slja sina produkter annat n i srskilt anvisade stder. De fick inte starta en fabrik eller ens gna sig t de flesta former av kommersiellt hantverk, eftersom de inte tillhrde ett skr. Ingen fick importera varor frn utlandet annat n via stapelstder och fartyg som anlnde till Sverige fick bara bra varor frn det land som de kom frn. Mer n tre hundra varor var helt frbjudna att importera, exempelvis klde. Dessutom utvade mbetsmn och adel ett dagligt vardagsfrtryck av folkflertalet. Ta bara den s kallade skjutsplikt som lades svenska bnder. Bnder kunde beordras att med kort varsel skjutsa ngon mbetsman eller adlig person som ville besiktiga sina gods mot minimal ersttning. Bnderna var ocks ofta tvungna att betala skatt i form av jordbruksprodukter som skulle levereras till lokala myndighetspersoners port. I utbyte mot plagorna gavs i princip ingen skola eller socialFolket bakom liberalismen19verksamhet, istllet finansierade skatterna krig som drabbade allmogen hrt. Folk tilltalades olika beroende p klass. Adel och prster var hglovliga och hgvrdiga. Borgare var vllovliga. Bnder var hedervrda . Men nu hade en process inletts som fre seklets slut skulle gra Sverige till ett av samtidens ekonomiska mirakel, skra yttrandefriheten och leda till de frsta steget mot demokrati. Brjan till det hela var en revolution mot envldet i Sverige 1809, dr en grupp liberala adelsmn avsatte Gustav IV efter frlusten av Finland i kriget mot Ryssland. Grundlagen skrevs om och makten delades mellan kungen och stndsriksdagen. Bnderna drev p fr att Sverige skulle f en folkvald riksdag, dr andra kammaren utsgs i allmnna val. S blev det inte, den nye kungen och adeln krvde uppslutning i krigstider och till slut gav bondestndet med sig. Istllet blev Napoleons general Jean Baptiste Bernadotte svensk kronprins under kuppartade former. av de fyra stnden var det bnderna som representerade folket. Bondestndet bestod av lite drygt hundra personer som utsgs av elektorer som valdes i var socken av mn med fast egendom. Elektorerna mttes sedan i varje hrad och valde sin riksdagsman. Bondestndet utsgs allts bland, och av, jordgande bnder, ungefr en tredjedel av befolkningen. Men i jmfrelse utgjorde adel och prster bara ngra promille, borgarna ett par procent av befolkningen. Bnderna drev kampanj i bygden lite som politiska ledare idag. Ur detta fddes en generation av ledare som skulle ge rst t en fredlig revolution som skulle frndra Sverige i grunden. Under stora delar av 1800-talet kallades de kort och gott20 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseOppositionen. De var i opposition mot kungamakten, adel, prster, och ofta mot borgare och deras skrvsende. De krvde nringsfrihet, frihandel, lga skatter, men ocks yttrandefrihet, demokrati och folkskola. De titulerade varandra du och deras devis var Rttvisa och Billighet . Samma fri- och rttigheter fr alla. Billighet genom ekonomisk effektivitet och lga skatter. De var uttalade idealister, som grna frde obekvma principiella resonemang. Till skillnad frn mnga ledare i prsterna och borgarna tvekade de inte att g emot sina egna srintressen. De blandade tro p frihet, rttvisa och Gud p ett stt som vi idag frknippar med amerikansk politik. I botten fanns den gamla sjlvgande traditionen med en positiv syn p fretagsamhet och en grundmurad skepsis mot verheten. P 1800-talet ppnades dessutom nya mjligheter. Den industriella revolutionen skulle snart skapa internationell efterfrgan p svenska jordbruksvaror. Bnderna kunde samla kapital och investera. Om bara statsmakten gav dem mjlighet. Typiskt nog var det en bonde frn en del av Sverige dr bnderna hade lite strre frihet att handla, i trakterna kring Bors, som blev den frste folkledaren. Anders Danielsson frn Bondarp i Gingri socken hade som ung ftt flja med en hradshvding som renskrivare, och tidigt lrt sig politikens regler och ett skert och frtroendeingivande stt. Dessutom ansgs han se mycket bra ut. Blott 25 r gammal valdes han till riksdagen 1809, dr han omedelbart fick en rad tunga uppdrag. Danielsson tycktes ocks drivas av ett srskilt behov av att utmana och verbalt besegra alla de stndspersoner som frskte stta sig p honom, intellektuellt och politiskt, och ta bnderna ur det omyndighetstillstnd varuti kanhnda nnuFolket bakom liberalismen21anders danielsson22 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsemngen enfaldig och kortsynt man tror att vi befinna oss, som han uttryckte det. Under de riksdagar som fljde blev Danielsson den obestridde oppositionsledaren. Hans frmsta krav var nringsfrihet och handelsfrihet. Konkurrensen skulle gra varorna billigare och leda till ett livskraftigare nringsliv. Nr Danielsson stod p toppen av sin karrir representerade han inte mindre n 27 hrader i lvsborgs, Skaraborgs och Bohus ln. Det kanske lter oklokt d han fortfarande bara hade en enda rst, men med arvodena frn alla 27 uppdragsgivarna byggde Danielsson upp ett kansli som blev den mktigaste policyverkstan och plantskolan i Sverige varifrn frslag p frslag pumpades ut. Det behvdes d kungamakten och den konservativa regeringen manipulerade val och mutade mer konservativa bonderepresentanter med allt frn rikligt spritfrsedda lyxmiddagar till silverkannor och reda pengar. Danielssons linje dominerade bondestndet men mycket lite gick trots detta igenom. Den gamle franske revolutionren Bernadotte hade blivit en rkekonservativ kung Karl XIV Johan och tillsammans med de andra stnden blockerade hans regering reformfrslagen. Istllet ledde Danielssons storstilade stt att bedriva politik och privatliv honom i frdrvet. Hans vldiga utgifter, politiskt och privat, pressade honom till ruinens brant. En rikstckande insamling fr den populre folkledaren rddade hans inkomst precis till den niv som krvdes fr att komma tillbaka till riksdagen, men ret drefter insjuknande han hastigt och dog. Istllet blev det den dalslndske bonden Hans Jansson som fick ran att driva igenom en lng rad av Danielssons frslag,Folket bakom liberalismen23nr den mer liberale Oskar I blev kung och revolutionen svepte ver Europa igen. Hans Jansson skrev sjlv i sin biografi vad min moder lrde mig vid spinnrocken, var den enda bildning jag i ungdomen erhll. Men han var ngot av ett universalgeni med stort intresse fr vetenskap som hann vara klockare, derltare, vaccinatr, mbelsnickare och byggmstare. Han byggde sitt eget hus och herrgrden Balderns i Dalsland. Hans dotter blev en knd frfattarinna. Dessutom var han kyligare och mer rationellt berknande n hans store mentor Danielsson. Jansson sammanfattade sjlv sin livsgrning med ordet Framt. Under hans tid blev oppositionen nstan ett disciplinerat regeringsparti och Hans Jansson blev talman fr bondestndet. Bakom sig bildade han en grupp som p grund av sin sparsamhetsiver, ekonomiska nytnkande och intellektuella styrka kom att kallas statsekonomerna. Nu utkades nringsfriheten och skrvsendet brjade nedmonteras, trots motstnd frn borgerskapets majoritet som ville frsvara sina privilegier. 1846 blev det till slut fritt att idka hantverk och starta fabriker utanfr stderna. Lanthandeln slpptes fri, dock inte nrmare n tre mil bort frn nrmaste stad, vilket ledde till en massiv statlig razzia mot illegala lanthandlare i det mer ttbebyggda Skne 1856 (med tiden fll tremilsgrnsen ocks). Statliga skogar och allmnningar kunde sljas vilket ppnade fr det svenska trvaruundret. Tvnget fr inkomstlsa att tjna hos en husbonde avskaffades. Det hr gav ett dramatisk lyft i den svenska tillvxten, bde av befolkningen och av deras inkomster. Ekonomen Angus Maddison som anses vrldsledande p att sammanstlla his-24 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsehans jansson i brcketorpDen folkliga liberala revolutionen25Citat.Tvrtemot intrycket man kan f av Amerikautvandringen och skildringar i litteraturen var slutet av 1800-talet verlag en period av snabbt frbttrad levnadsstandard fr de smst stllda. Befolkningen kade samtidigt frn 1805 till 1870 frn 2,4 till 4,2 miljoner.26 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsetoriska tillvxtsiffror frn olika lnder har gjort s ven frn svenska data. I tre rhundraden fram till 1820 hade tillvxten varit cirka en halv procent. Det r en s lngsam takt att utvecklingen knappt mrks fr den vanliga medborgaren. Det tar 115 r innan BNP frdubblas. 18201870, innan industrialiseringen p allvar tagit fart, var tillvxten redan dramatisk hgre, 1,7 procent (nstan dr den ligger idag). D frdubblas BNP p cirka 40 r. Sedan fortsatte tillvxten att accelerera till ver 2 procent i slutet av 1800-talet. Det hr var en snabbare utveckling n i nstan ngot annat europeiskt land ett ekonomiskt under. Tvrtemot intrycket man kan f av Amerikautvandringen och skildringar i litteraturen var slutet av 1800talet verlag en period av snabbt frbttrad levnadsstandard fr de smst stllda. Befolkningen kade samtidigt frn 1805 till 1870 frn 2,4 till 4,2 miljoner. Bde Anders Danielsson och Hans Jansson lierade sig med ledande intellektuella, som kunde placera eller utarbeta frslag och debattinlgg. Den kanske frmsta av dem var Lars Johan Hierta, en av 1800-talets frmsta politiska tnkare, riksdagsman, frfattare och entreprenr som startade allt frn stearinljusfabriker till bokutgivning. Det var han som gav ut liberala frgrundsgestalterna Fredrika Bremer och Carl Jonas Love Almqvist, som i sina bcker startade debatten om kvinnors lika rttigheter. Men framfrallt gjorde Lars Johan Hierta ngot som fr alltid kom att frndra spelreglerna fr svensk politik. 1830 grundade Hierta tidningen Aftonbladet, den frsta moderna tidningen i Sverige, som fick en fr tiden vldig upplaga och lstes av stora delar av medelklassen. Aftonbladet var d, till skillnad frn dagens tidning dr LO beslutar ver ledarskribenterna, en av Sveriges mest liberala tidningar dr all formFolket bakom liberalismen27av frihet frfktades energiskt. Genom Aftonbladet blev Hans Jansson och Anders Danielsson kndisar och deras kamp en riksangelgenhet. Efter framgngar i riksdagen kunde de firas under stora politiska banketter i stad efter stad. Men den tryckfrihetsfrordning som Chydenius ftt fram 1766 hade under Gustav III:s tid saboterats med den s kallade indragningsmakten, rtten att konfiskera misshagliga publikationer. Denna makt fanns nu hos hovkanslern, som anvnde den flitigt. Aftonbladet drogs in fjorton gnger och startades om under namn som Nya Aftonbladet, Andra Aftonbladet och s vidare. I Bondestndet kom en person srskilt att frknippas med hur indragningsmakten till slut kmpades ned. Det var den sknske bonden Nils Mnsson i Skumparp. Skumparparn som han kallades var, till skillnad frn sin nre vn och politiske parhst Anders Danielsson, en samfrstndsinriktad och fryntlig person, med mycket god ekonomi och lgmld framtoning. Men ibland kunde han blixtra till, som nr bondestndet under 182830 rs riksdag debatterade tryckfriheten. Nils Mnsson hll d ett exalterat tal, dr upplysning och tryckfrihet fick en religis, nrmast helig innebrd. hrarna rrdes till trar och i Stockholm kallades han ljusets bonde. nd rstades inte indragningsmakten bort, men den slutade i praktiken att anvndas tills den helt avskaffades 1845. Landsbygsliberalerna var inte bara statsekonomer. Dr fanns ocks ett djupt socialt patos. Anders Danielsson var vad idag kunnat kalla kulturellt liberal, mot inskrnkt syn p folks privatliv och familjefrhllanden. Nr en ny arvsrtt skulle instiftas hll han ett argt inlgg dr han upprrdes att lagen fortfarande pekade ut oktingar.28 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsenils mnssonFolket bakom liberalismen29Viktigast i det sociala engagemanget var kanske den kamp som drevs av Per Sahlstrm frn Sdertrn fr den svenska folkskolan. Det svenska folket hade jmfrelsevis hg ls- och skrivkunnighet, men undervisningen, som av hvd bedrevs av klockaren i byn, var ofta av lg kvalitet, vrdels enligt mnga bonderiksdagsmn som utsatts fr den. Nstan alla bondeledarna var i praktiken sjlvlrda. Sahlstrm, som skaffat sig akademiska meriter, var ocks en av de f bondeliberalerna som gav ut en egen stridsskrift, Om folkundervisningen. Den plderade fr en allmn folkskola, lika fr alla, finansierad med statsanslag. Trots motstnd bde i de egna leden, och frn de andra stnden, inte minst prsterna, fick han 1842 igenom folkskolestadga med minst en skola i varje pastorat dr barnen skulle f lra sig lsa, rkna, skriva, kyrkosng och kristendom. Till hans stora sorg lades inte husbnder att st fr undervisning t statarbarnen, de allra fattigaste. Nsta kamp fr Sahlstrm blev inrttande av sockenbibliotek. Om bondeliberalernas syn p bildning citerar Swen Swensson frfattaren Viktor Rydberg, som 187072 satt i riksdagen fr Lantmannapartiet. Jag har som riksdagsman under mitt umgnge med Sveriges bnder ptrffat en s hgstmd andlig folknatur, en s avgjord bengenhet att vga och avgra allt med moraliska vikter, en s fin blick fr det tomma i vissa bildningsformer och s mycket vrdnad fr den verkliga bildningen samt drtill s mycket hngivenhet fr fosterlandet, att jag alltid kommer att betrakta detta som huvudvinsten av mitt offentliga liv. den strsta striden under 1800-talet var dock kampen fr de-30 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsemokratin, det som med dtidens sprkbruk kallades representationsreformen. Redan 1809 hade bnderna ju varit nra att tilltvinga sig en form av allmn rstrtt, som stoppats i sista stund av adel och kungamakt. Hans Jansson lyckades sedan 184041 komma fram till ett vilande frslag om rstrttsreform. Men s 1848 kom det stora revolutionsret, franske kungen Louis Philippe strtades och republik infrdes. Revolutionen spred sig ver hela Europa, frn Ungern till Danmark. De som sttt bakom representationsreformen splittrades nu i konservativa, som var rdda fr oroligheter utomlands och p hemmaplan, och liberaler som krvde mer demokrati. Runt om i Sverige hade reformsllskap bildats som mynnade ut i mten i rebro som krvde lika rstrtt fr alla mn ver 21, utan de sprrar fr inkomst som fanns i kompromissfrslaget. Tyvrr ledde det bara till att de rdda ledamterna bland prsterna och adeln blockerade det vilande rstrttsfrslaget i tv riksdagar i rad. En av dem som gick p reformmtena fr rstrtt 1848 var en ung jmtlndsk bonde vid namn Nils Larsson i Tullus. Han var tredje generationen av handlade bnder. Farfar hade suttit som krigsfnge i Sankt Petersburg, fadern rest nda till Hamburg i affrer. Nils Larsson vxte upp med formell skolgng syftande till en mbetsmannakarrir, men valde vid 23 rs lder att ta ver familjejordbruket. Han behll dock slktens breda vyer och ambitioner. Med ren skulle han bli en framgngsrik affrsman sjlv. I Hkan Larssons biografi berttas hur han som ldrad hvding satt p Talmansgrden i Tullus och fick franska liberala filosofen Bastiat versatt fr sig. Han hade d varit en av Sveriges viktigaste politiska ledare.Folket bakom liberalismen31Nr Nils Larsson 1850 valdes till riksdagen dominerades den av en grupp konservativa, det s kallade kotteriet. Tillsammans med andra yngre bondeledamter frskte Tullus i opposition mot kotteriet f igng kampen fr frihetsreformer. 1858 hade en frsiktigt liberal statsminister, Louis de Geer, utsetts av kungen. Den nya energiska finansministern Johan August Gripenstedt skulle i samarbete med Nils Larsson Tullus som bndernas talman senare infra nringsfrihet, utka religionsfriheten och sttta stambanornas utbyggnad. Men hans livs strsta strid var den fr rstrtten. Den kampen startade terigen 1859 nr en viss A W Uhr frn Nrke tordes motionera i bondestndet fr allmn rstrtt. Nu mobiliserades den frsta rikstckande opinionskampanjen i Sverige. 150 mten hlls ver hela landet, protestlistor med 58 913 oberoende underskrifter verrcktes till statsminister Louis de Geer. Allt frn baptistsamfund till konstnrsgrupper skrev och petitionerade fr allmn rstrtt. Till slut lade de Geer fram ett kompromissfrslag med hga krav p egendom som innebar att bara drygt en femtedel av de vuxna mnnen fick rstrtt. Men det var den ppning man letat efter, och till skillnad frn frra gngen tnkte man driva igenom frslaget. Efter hrda ptryckningar rstade adeln knappt igenom frslaget och prsterstndet kunde flja med. Hkan Larsson berttar hur bondestndet den 4 december, alla ikldda hgtidsdrkt, reste sig upp och enhlligt bifll representationsreformen, som Nils Larsson i Tullus som talman klubbade igenom.32 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseSveriges BNP-tillvxt 15001998.4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 01500-18201820-18701870-19131913-19501950-19731973-1998Klla: Angus Maddison, The World Economy: a millenial perspective (2001).Folket bakom liberalismen33Kapitel 3.efter det frsta allmnna valet 1867 fick Sverige sina frsta riktiga politiska partier, varav alla hade sina rtter i bondestndets liberala politik. Frre bondetalmannen, Nils Larsson i Tullus, ville nu samla alla liberala krafter, oavsett bakgrund, bakom reformer och den liberala regeringen. Ur denna vilja sprang partiet fr de ministeriella som ocks faktiskt kom att kallas centern och de nyliberala (ingetdera dock med den innebrd de har idag). De skulle rsta fram mnga nya reformer, bland annat bildade Sverige en skandinavisk myntunion med Norge och Danmark och alla tre lnderna fick kronan som valuta. Men nr Nils Larsson skulle samla sitt parti p ett frsta stormte p Hotel de Sude 1867 saknades mnga av bondeliberalerna och vissa protester hrdes. P annat hll hade bnderna i sjlva verket organiserat den nya riksdagens verkliga maktfaktor, det mer konservativa oppositionspartiet Lantmannapartiet.Den moderna politikens landsbygdsliberala rtter35Lantmannapartiet har beskrivits som en vilja hos mnga bnder att st kvar i opposition mot en liberal regering som man fortfarande inte kunde kontrollera, och som trots allt representerade verheten. Men dr fanns ocks en vxande skepsis mot frihandel sedan svenska bnder p 1870-talet ftt hrd konkurrens frn amerikansk och rysk spannmlsexport. Resultatet var ett parti som ena sidan hade stark intern sammanhllning, andra sidan ett spretigt program. I brjan spelade grevar och storgodsgare en stor roll, men gradvis vergick Lantmannapartiet till den gamla liberala linjen under den frsiktige och tystltet disciplinerade hallandsbonden Carl Ifvarsson. 1879 drabbades Sverige av en internationell ekonomisk kris. Samtidigt kom starka konservativa strmningar frn Tyskland dr jrnkanslern Otto von Bismarck lade om politiken, frn liberalism till sociallagstiftning, tullar och ett mer auktoritrt styre. nu splittrades lantmannapartiet. En falang med aristokrati, mbetsmn, prostar, godsgare och bnder stod fr protektionism och kallade sig Nya Lantmannapartiet. Mot dem stod Gamla Lantmannapartiet med bnder fr frihandel, allmn rstrtt och minskat frsvar. Detta gav Sverige det frsta ngotsnr folkliga tvpartisystemet och ett nyval 1887 kring tullfrgan blev den frsta verkliga valkampanjen. Det var hrda debatter, skarpa ideologiska motsttningar och konkurrerande listor snarare n personval. Valdeltagandet nstan frdubblades till 48 procent. En av de klassiska striderna stod i Dalarna mellan tv Leksandsbnder. Liss Olof Larsson, frn Vstanor i Leksand, en36 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseav dtidens mest hnsynslsa konservativa och protektionistiska ledare, var en dominant person i andra kammaren. Mot honom stod den unge Daniel Persson frn Tllberg, som senare skulle bli en av de banbrytande liberalerna i brjan av 1900talet. Persson vann, men Liss Olof Larsson lyckades f hela 492 rster underknda i Leksand vilket med knapphet gav honom segern. ven i Sverige i stort vann Gamla Lantmannapartiets liberaler och frihandlare med hygglig marginal. Men ven p nationell niv intrffade en av svensk politiks mrkligaste valskandaler. En av kandidaterna p frihandlarnas segrande Stockholmslista, den sedermera knde ngkksfrestndaren Olof Larsson, ngkoks-Olle, hade glmt betala skatten p 11 kronor och 58 re. Hela listan underkndes och alla frihandelsvnnerna byttes ut mot protektionister. Sverige fick en konservativ regering under Gillis Bildt (farfars farfar till Carl Bildt) och tullmurar. 1890 rs val blev dock en jtterevansch fr gamla lantmannapartiet d bland andra Persson i Tllberg kunde svepa bort Liss Olof Larsson. S hr citeras en ledare i Dagens Nyheter i Sven Swenssons Bonderiksdagsmn i Frihetskamp: ...det som i allmnhetens gon utgjort det bestmda knnetecknet fr det Gamla Lantmannapartiet r, att de frt folkets talan mot byrkrati och reaktion. De har lnge varit och r nnu vsentligen det enda riksdagsparti, som smfolket bde i stderna och p landsbygden kunnat lita p ssom std fr vra nedrvda fri- och rttigheter... Men 1890 blev brjan till slutet p Lantmannapartiet. De reformer som Bondestndet drivit igenom tillsammans med de liberala regeringarna hade dragit med Sverige i samtidens hals-Den moderna politikens landsbygdsliberala rtter37Citat.Levnadsstandarden kade mycket snabbt, tvrtemot den bild som i efterhand tecknats. Jordbruken rationaliserades och effektiviserades, kapital ackumulerades, entreprenrer startade industrier och befolkningen vxte.38 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsebrytande ekonomiska utveckling. Levnadsstandarden kade mycket snabbt, tvrtemot den bild som i efterhand tecknats. Jordbruken rationaliserades och effektiviserades, kapital ackumulerades, entreprenrer startade industrier och befolkningen vxte. Allt detta samverkade fr att flytta befolkningen in i stderna medan en strre andel p landet blev lnearbetare. Nya rrelser tog d initiativet i svensk opinion, rrelser som fngande den samhllsomvandling som nu tagit fart. Frihandelsfrgan ersattes med nya frgor. Fr de liberala rstrttsfrgan och nykterhetsfrgan, fr de konservativa frsvarsfrgan. Samtidigt blev Lantmannapartiet alltmer konservativt och kom till slut 1912 att uppg i Hgerpartiet. Det parti dit de flesta lantmannapartister nu strmmade, och som skulle bli grunden fr 1900-talsliberalismen i Sverige, var de frisinnade. nykterhetsrrelsen blev den frsta moderna massrrelsen i Sverige med hundratusentals medlemmar redan i mitten av 1800-talet, och ofta i viss konflikt med det brnnvinsbrnnande bondestndet. Det var en reaktion p den verallt nrvarande alkoholismen som fljde nr strtfloden av brnnvinet, likt en ny syndaflod, versvmmar vrt land, som en bondeledamot uttryckte det. I brjan av 1900-talet hade s mnga som en tiondel av svenska folket, och en majoritet av landets politiker, varit aktiva i nykterhetsrrelsen. Nedkmpandet av superiet var ocks en frutsttning fr det moderna Sveriges genombrott. Parallellt med nykteristerna kom rstrttsrrelsen som krvde verklig demokrati med allmn och lika rstrtt utan inkomstsprrar fr alla mn, och snart ven fr alla kvinnor. EnDen moderna politikens landsbygdsliberala rtter39av inspiratrerna var kolumnisten och politikern Adolf Hedin som brjat sin politiska bana som en av Tullus anhngare. Ur denna rrelse fddes sedan nsta generations liberala massparti, den Frisinnade Landsfreningen, som i riksdagen kallades Liberala Samlingspartiet. P landsbygden var det ofta samma personer som var ledare fr nykteristerna, rstrttsrrelsen och de frisinnade, bland annat de som senare skulle bli Bondefrbundets frsta verkliga partiledare, Johan Andersson och Johan Johansson. Rstrttsfrbundet anordnade folkriksdagar dr allmnheten fick rsta med en person, en rst i fiktiva val. Pongen blev tydlig nr fler deltog i dessa ltstasval, hela 150 000 personer 1893, n i de riktiga valen. De Frisinnade blev p kort tid det helt dominerande partiet i riksdagen och till slut fick partiledaren Karl Staaf bilda regering i tv omgngar. De var p mnga stt mer socialt liberala, inspirerade av brittiske filosofen John Stuart Mills krav p social rttvisa. Lika mjligheter skulle skapas fr folkflertalet med hjlp av statligt finansierad skola och socialt skydd. Trots att Stockholmsadvokaten Karl Staaf var en utprglad storstadsledare fanns kopplingen mellan Liberala samlingspartiet och gamla Lantmannapartiet dr. Lantbrukare var det enskilt vanligaste yrket bland liberalerna som nu valdes in i andra kammaren, flera hade suttit fr lantmannapartiet. En av dessa, Daniel Persson i Tllberg, blev nu en av ledargestalterna, som innan han dog p sin post som liberal partiledare och talman r 1918, hann hitta den lsning i rstrttsfrgan, den s kallade Tllbergslinjen, som ledde till att Sverige till slut fick allmn rstrtt fr bde kvinnor och mn 1921. Under mellantiden hade arbetarrrelsen med Socialdemo-40 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsekraterna (1889) och Landsorganisationen LO (1898) blivit en maktfaktor i politiken. den ekonomiska utvecklingen gick nu s snabbt att landsbygdsbefolkningen hll p att bli en minoritet. Med ett upprop 1910 i tidningen Landsbygden med inledningsorden Brder, ltom oss enas... freslog drfr bonden Carl Berglund att det var dags att tillvarata de svenska bndernas intressen. Det anses vara startskottet fr en rrelse som ledde fram till bildandet av Bondefrbundet 1915. Berglunds upprop var extremt kritiskt mot truster och monopol. Det andades i vrigt inte direkt liberala tankar. Precis som mnga av de tongivande personerna bakom det nya partiet hade Carl Berglund skolats politiskt i de frisinnade, men mnga med honom reagerade mot den kade storstadsdominansen i partiet. I sjlva verket fanns en rad olika siktsriktningar bakom det nya Bondefrbundet. En rivaliserande organisation, som senare slogs ihop med Bondefrbundet, var Jordbrukarnas Riksfrbund. Den var inte liberal. Den hade tvrtom ett nra samband med Bondetget, en frsvarsvnlig konservativ massdemonstration 1914. Bondetget riktade sig mot den liberale statsministern Karl Staaf och besvarades entusiastiskt av Gustaf V med ett auktoritrt borggrdstal. Den brckliga svenska demokratin tycktes ett tag hotad. Rrelsen leddes av en grosshandlare Frykberg i Uppsala och man satte fr alltid bilden av bnder som militaristiska nationalromantiker. I sjlva verket fanns bland bnderna en vldig skepsis mot bde kungamakten och mot ett verdimensionerat frsvar.Den moderna politikens landsbygdsliberala rtter41S hr hade Nils Larsson redan 1867, i slutet av sin politiska karrir, formulerat bondekritiken mot kostnaderna fr frsvaret, som lg tungt p bnderna: M man tminstone av klokhet, om icke av knsla fr det rtta, se till, att man icke genom ett hrt och orttvist behandlingsstt fraxel pehrsson-bramstorp krver hans (bondens) krlek till fosterlandet och bringar honom drhn, att det till slut fr honom kan knnas likgiltigt, om hans fdernesland benmnes konungarike eller storfurstendme P detta kommenterade kungen till riksdagsmannen Sven Rosenberg att jag tror att fan har farit i Tullus. med frsta vrldskrigets utbrott framstod dock upprustning som oundviklig, Bondetget fick p stt och vis rtt, men frsvarsfrgan frsvann samtidigt som politisk vattendelare. Bakom sjlva Bondefrbundet stod en rad smbrukare, som brjat sin bana i liberala samlingspartiet men nu hoppade av till Bondefrbundet. Bondefrbundets frste riktige partiledare Johan Andersson i Raklsen hade fljt med p den liberala frammarschen inom nykterhetsrrelsen och valdes in som liberal 1912, men gick 1917 ver till Bondefrbundet. Samma gllde fr eftertrdaren Johan Johansson i Klkebo, ven han tidigt liberal riksdagsman under Karl Staafs tid. Bondefr-42 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelsebundets kanske mest knde ledare Axel PehrssonBramstorp, som blev den som till slut samarbetade lngvarigt med Socialdemokraterna, valdes in i riksdagen fr liberalerna s sent som 191821 d Nils Edn var statsminister och Daniel Persson partiledare. Typiskt fr dessa frsta ledare var inte ngon revolutionr liberalism eller antikapitalism utan sparsamhet, antibyrkrati och jordnra sakpolitik. Dels oroade man sig fr hur krigshushllningen kringskurit jordbruket och dels fr att landsbygden riskerade att frlora i alla de nya sociala system som liberaler och socialdemokraterna nu byggde ut med hjlp av nationens snabbt vxande vlstnd.Den moderna politikens landsbygdsliberala rtter 43Efterord.Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen?frgan r vad som p 1900-talet blev kvar av den svenska landsbygdsliberalismen? S hr stod det i broschyren Frihet Rttvisa Vlstnd frn Bondefrbundet 1948: I gngna tider fick bnderna fra en lngvarig och blodig kamp fr den yttre och den inre friheten. Folkstyret skrades genom bondebefolkningens insatser mot kungamakt och adelsvlde och p denna folkstyrelse vilar vrt lands moderna demokrati. Det parti som nrmast fretrder den svenska bonde- och landsbygsbefolkningen r i dag berett att fra arvet frn sina fregngare vidare. Bnderna upptrdde inte bara till frihetens frsvar utan i samma mtt till vrn fr rtt och rttvisa. Den svenske bonden har alltid krvt rtt och rttvisa fr sig sjlv lik vl som fr andra. Trots dessa hgtidsord hade i praktiken landsbygdsliberalernas politiska eftertrdare under 1920- och 1930-talet distanserat frn det liberala idarvet. Det var en tid av reformer syftande till att utjmna chanserna mellan fattiga och rika, stads- och landsbygdsbor. Bde Folkpartiet med socialliberalismenVad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 45och Bondefrbundet med tredje vgens politik hade nrmat sig Socialdemokraternas mitten-vnsterpolitik, ven om man principiellt hll fast vid smfretagsamhet, sparsamhet och anti-byrkrati. Vnsterorienteringen ska dock sttas i sitt sammanhang. Statsutgifterna kade och staten utvidgade sitt ansvar fr skola och vrd, men Sveriges skattetryck lg strax efter kriget bara knappt hgre n i USA. Det var fortfarande mycket lngt till marginalskatter p 55 procent, infrande av LAS och 90-procentig arbetslshetsfrskring. Den gamla landsbygdsliberala traditionen kan dock mycket vl ha pverkat ngra viktiga politiska skeenden efter kriget, som hr bara ska nmnas kort. Det frsta var den stora planhushllningsdebatten som brt ut under ren efter andra vrldskriget. Socialdemokraterna hade 1944 freslagit planhushllning fr att utjmna inkomstskillnader, i ett lge d svensk ekonomi under kriget redan var hrt reglerad. socialdemokraternas frmste ekonomisk tnkare Gunnar Myrdal hll ett uppmrksammat tal om skrdetid. Men de gamla liberala traditionerna satte nu en grns fr planekonomin. Folkpartiets Bertil Ohlin gick till kraftigt motangrepp tillsammans med nringslivsfretrdare inom det som Per Albin Hansson ironiskt kallade PHM, Planhushllningmotstndet. Men inte heller Bondefrbundet, som agerat koalitionspartner t Socialdemokraterna under 1930-talet, var med p noterna. ven inom sjlva Socialdemokraterna fanns en vnsterliberal tradition som avvisade planekonomi. Motstndet mot planhushllning och statligt gda fretag var fortfarande brett frankrat i Sverige.46 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseEtt annat skeende r den historiska omsvngning som skedde d Bondefrbundet 1957 omvandlades till Centerpartiet och sedan kom att driva en frihetlig frivillighetslinje i efterkrigstidens andra stora ideologiska debatt, den om Allmn Tillggspension, ATP. Efter flera motgngsval hade en debatt brutit ut inom Bondefrbundet om att slppa det snva srintresset fr jordbruk och landsbygd och bli ett mer allmnpolitiskt parti. En omrstning i ungdomfrbundet SLU visade att bara 4 procent ville behlla namnet Bondefrbundet. Partiledaren Gunnar Hedlund varnade fr att partiet utan frndringar riskerade att d ut. Nr omsvngningen kom blev den dramatisk. Under 1957 diskuterades namnfrgan och i juni freslogs att partiet skulle byta namn till Centerpartiet. I mars samma r hamnade Bondefrbundet under Hedlund p kollisionskurs med Socialdemokraterna. Statsminister Tage Erlander (S) ville infra statlig ATP, Folkpartiet och Hgern ville ha fonder frvaltade av arbetsmarknadens parter. Bondefrbundet kom att st fr den mest liberala linjen, hjd grundpension men frivilliga frskringar drutver. Det blev centerpartiets linje 2 i den folkomrstning som fljde i oktober 1957 och fick ovntat hga 15 procent. Sedan Socialdemokraterna nd drev igenom sin linje lmnade Centerpartiet regeringen. P bara ett r hade Centerpartiet gtt frn att vara Socialdemokraternas koalitionspartner med Hedlund som inrikesminister till att ur principiell rttvise- och frihetssynpunkt med personlig frihet som argument g emot Socialdemokraterna och vriga borgerliga frn ett i praktiken liberalt hll, i den tidens viktigaste frga.Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 47Citat.Ingetdera av Folkpartiet eller Centerpartiet var srskilt bra p att frvalta den politiska berttelsen om Anders Danielsson och hans efterfljare.48 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseEfter 1957 kade det nya Centerpartiet i varje val fram till regeringsmakten ervrades 1976 fr ett borgerligt och icke-socialistiskt program. D hade sedan 1966 en mittensamverkan inletts med Folkpartiet. S hr i efterhand har statsvetare haft svrt att frklara vad som hnde. En teori har varit att det var en lng fljd av slumpmssiga hndelser under 195657. Centerns representant i utredningen Gunnar Ericsson i Ns gick emot det socialdemokratiska frslaget och drmed var en orsakskedja utlst som inte gick att stoppa. Andra har sett hela omsvngningen som ett resultat av ndvndig anpassning till krympande vljarunderlag p landsbygden, som Hedlund uttryckligen varnade fr. En tredje mjlig orsak r dock helt enkelt att det latent fanns en ganska stark bondeliberal tradition kvar i det som nu var Centerpartiet som kom upp till ytan. Begreppet grundtrygghet hade till exempel diskuterats i Bondefrbundet i flera r fre ATP-striden. Tanken var att det skulle finnas en statligt tryggad grundlggande trygghet lika fr alla som skulle rcka fr att undvika fattigdom, men att medborgarna drutver fritt skulle f gra sina val och st fr dem. Det blev sedan Centerpartiets linje i socialfrskringsfrgor fram till nutid. Ngonstans fanns en trots allt linje, frn 1800-talets bondeledare och gamla Lantmannapartiet till den moderna tidens partier. Men ingetdera av Folkpartiet eller Centerpartiet var srskilt bra p att frvalta den politiska berttelsen om Anders Danielsson och hans efterfljare. Lite frenklat kan man sga att de som kallade sig liberaler p 1900-talet hade svrt att knna samhrighet med de ganska jordnra liberala bondeledarna p 1800-talet. De som istllet ofta lyftes fram var de uttalat intellektuella, som den nydanan-Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 49de finansministern Johan August Gripenstedt, och naturligtvis Aftonbladets Lars Johan Hierta. I gengld ville de som hyllade bndernas historiska roll, som i den ovan citerade broschyren frn Bondefrbundet inte grna ta just ordet liberal i sin mun, trots att de tidiga bondeledarna s uppenbart kallade sig fr just liberaler, eftersom de just lmnat Liberala Samlingspartiet fr det sakpolitiska Bondefrbundet. Sedan fll deras berttelse i glmska. De flesta svenskar har hrt talas om Per Albin Hansson och Tage Erlander, kanske till och med Hjalmar Branting och makarna Myrdal. Knappt ngon vet vem Hans Jansson var. De liberala folkledare som skapade grunden fr vrt vlstnd vntar drfr fortfarande p att adopteras av nya liksinnade, som kan fre deras berttelse, och arv, vidare.50 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelseReferenser.Litteraturlista.Furuhagen, Birgitta (1993) ventyret Sverige: En ekonomisk och social historia, Utbildningsradion, Stockholm. Hansson, Kristina (1996) Anders Hanns i H, C-uppsats vid Ekonomisk-historiska institutionen, Gteborgs Universitet. Heckscher, Eli F. (1985) Svenskt arbete och liv: Frn medeltiden till nutiden, Bonniers, Stockholm. Jonnergrd, Gustaf (1985) S blev det Centerpartiet: Bondefrbunds- och centeriderna frn fyrtiotalet fram till 1960, LT, Stockholm. Larsson, Hans Albin (1980) Partireformen frn bondefrbund till centerparti, Liber Lromedel, Lund. Larsson, Hkan (2006) Frihetskmpen frn Tullus En jmtlndsk bonde i storpolitiken, Jengel, stersund. Lewin, Leif (1970) Planhushllningsdebatten, Almqvist & Wiksell, Stockholm. Norberg, Johan (1999) Den svenska liberalismens historia, Timbro, Stockholm. Spnnar, Ola (1996) Frihet som smakar jord, Timbro, Stockholm. Swensson, Sven (1946) Bonderiksdagsmn i frihetskamp, Kooperativa frbundet, Stockholm. Virrankoski, Pentti (1995) Anders Chydenius: demokratisk i upplysningens tid, Timbro, Stockholm.52 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse