Översiktsplan 2040 del 1

  • Published on
    15-Apr-2017

  • View
    39

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • Stad, skrgrd och landsbygd

    versiktsplan fr sterkers kommun 2040

    UTKAST

  • versiktsplan 2040

    InnehllInledning 4

    Vad r en versiktsplan? 4

    Beslut om att en ny versiktsplan ska tas fram 4

    Process 4

    Lsanvisning 5

    Frklaring av ord och begrepp 6

    Hllbarhet och avvgningar 8

    Del 1 Framtidsbild 2040

    Framtidsbild 2040 11

    Vision 2020 11

    sterker 2040 11

    sterkers identitet 2040 12

    Utvecklingsstrategi 14

    Planeringsstrategier 15

    En del av Stockholmsregionen 16

    Vision Stockholm Nordost 20102040 16

    Regional utvecklingsplan fr Stockholmsregionen 16

    Nulgesbeskrivning av sterker 18

    Befolknings- och bostadsutveckling 20

    Stockholmsregionen 20

    sterkers kommun 20

    Bostadsfrsrjning 22

    Riktlinjer fr kommunens bostadsfrsrjning 22

    Frdjupade versiktsplaner och planprogram 23

    Visioner och strukturskisser 23

    Frdjupade versiktsplaner 23

    versiktliga planprogram 23

    Del 2 Bebyggelseutveckling

    Bebyggelseutveckling 26

    Utvecklingsomrden 33

    Nringsliv 45

    Transport 49

    Rekreation, kultur-, natur- och vattenmilj 55

    Rekreation 58

    Kulturmilj 60

    Natur- och vattenmilj 62

    Offentliga rum 66

    Skolor och frskolor 68

    Kultur och fritid 70

    Teknisk frsrjning 72

    Vatten, spillvatten och dagvatten 72

    Annan teknisk frsrjning 76

    Risk, hlsa och srbarhet 79

    Klimatanpassning 82

    Riksintressen 85

    Del 3 Utblick 2060

    Utblick 2060 92

    Genomfrandestrategi 94

    Hllbarhetsbedmning 97

    Bilaga 1 Hllbarhetsbedmnig

    Bilaga 2 Sammanstllning av planeringsunderlag

  • 3

    Inledning

    Frord

  • 4

    versiktsplan 2040

    Inledning

    Vad r en versiktsplan?versiktsplanen r en strategisk plan som beskriver kommunens avsikter i frga om mark- och vatten-anvndning, bebyggelseutveckling, riksintressen och allmnna intressen i vrigt.

    Beslut om att en ny versiktsplan ska tas framEfter att gllande versiktsplan antogs 2006 har det skett frndringar i lagar och regler, riksintressen och allmnna intressen m.m. Beslut togs 2014 om att en ny versiktsplan ska tas fram.

    Upprttandet av en ny versiktsplan r en del i arbe-tet med att bedriva en lngsiktigt strategisk planering

    av mark- och vattenanvndning i sterkers kom-mun. Planeringen ska bidra till en hllbar utveckling i kommunen samt frmja en ndamlsenlig planering utifrn kommunens vision.

    versiktsplanen fr sterkers kommun ska:vara vl frankrad politiskt och ett resultat av en bred medborgardialoginnehlla tydliga ml, riktlinjer och tgrder avse-ende mark- och vattenanvndning och utgra ett std i den lngsiktiga strategiska planeringen utifrn kommunens visionbidra till en lngsiktigt hllbar utveckling i kommunen.

    Processversiktsplanen strcker sig till r 2040, med utblick 2060. Minst en gng per mandatperiod tas stllning till planens aktualitet genom att en aktualitetsprv-ning grs. Processen med att ta fram en versiktsplan r reglerad i plan- och bygglagen och anger bland annat hur dialog ska ske vid framtagandet av planen samt krav p innehll i planen. Aktuellt planerings-underlag ska sammanstllas och bred dialog med olika aktrer och allmnhet ska fras, drefter grs avvgningar mellan olika intressen och en ny ver-siktsplan tar form.

    Samhllsbyggnadsfrvaltningen r ansvarig fr den versiktliga planeringen och Kommunstyrelsen r ansvarig nmnd. Organisationen kring versikts-planen har besttt av en projektgrupp, ett flertal delprojektgrupper, referensgrupper samt styrgrupper bestende av tjnstemn och politiker.

    vergripande inriktning: Beslut har tagits om en ver-gripande inriktning fr versiktsplanen. Den utgr frn kommunens vergripande vision (Vision 2020), en tidig medborgardialog samt en nulgesbeskrivning av kommunen.

    Samrd: Vintern 2017 presenteras ett frsta frslag till versiktsplan och sikter inhmtas.

    Utstllning: Efter samrdet revideras planfrslaget utifrn de inkomna synpunkterna och det stlls ut fr granskning r 2017. Under utstllningen inhmtas sikter om frslaget p nytt.

    Figur 1. Planering p olika niver - Figuren visar planeringens olika nivr frn nationell planering till enskilda fastigheter.

  • 5

    Inledning

    Antagande: Efter utstllningen beslutar kommun-fullmktige om att anta versiktsplanen, preliminr tidplan r att beslut kan tas vid rsskiftet 2017/2018.

    Laga kraft: versiktsplanen brjar glla nr beslutet vunnit laga kraft, sannolikt 2018.

    Lsanvisning Frslaget till versiktsplan bestr av tre delar:

    Del 1 beskriver framtidsbild 2040 med utvecklings strategier fr sterkers kommun som en del av regionen samt prognoser fr befolkning och bostadsbyggande.Del 2 innehller frslag p hur sterker ska utvecklas. Fr varje avsnitt beskrivs kort frut-sttningar, utmaningar, riktlinjer och tgrder

    att arbeta vidare med. tgrderna i kapitlet har ingen prioriteringsordning, detta redovisas i genomfrandestrategin.Del 3 bestr av en utblick till 2060. Hr samman fattas mjliga konskevenser av planfr-slaget ur ett hllbarhetsperspektiv och beskriver ett genomfrande av versiktsplanen.Bilaga 1 bestr av versiktsplanens hllbarhetsbe-dmning och MKB.Bilaga 2 bestr av en sammanstllning av det planeringsunderlag som legat till grund fr versiktsplanen.

    Parallellt med att ta fram ett frslag till versiktsplan har frslaget analyserats nr det gller hur planen kan bidra till en hllbar utveckling av samhllet. En versiktsplan ska miljbedmas om den bedms

    Plan- och bygglagen

    Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska versiktsplanen ange inriktningen fr den lng-siktiga utvecklingen av den fysiska miljn. Av planen ska det framg:

    1. Grunddragen gllande anvndning av mark- och vattenomrden

    2. Kommunens syn p hur den byggda miljn ska anvndas, utvecklas och bevaras

    3. Hur kommunen avser tillgodose riksintres-sen och flja miljkvalitetsnormer.

    4. Hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hnsyn till och samordna ver-siktsplanen med relevanta nationella och regionala ml, planer och program av bety-delse fr hllbar utveckling inom kommunen

    5. Hur kommunen avser att tillgodose det lngsiktiga behovet av bostder

    6. Sdana omrden fr landsbygdsutveckling i strandnra lgen som avses i 7 kap. 18 frsta stycket miljbalken. Gller ej i ster-kers kommun

    7. Planens konskevenser och innebrd ska tydligt framg av planen.

    Figur 2. Planprocessenlanprocessen samrd grundbl.ai

  • 6

    versiktsplan 2040

    innebra betydande miljpverkan. Detta frslag till versiktsplan bedms innebra betydande miljp-verkan och en hllbarhetsbedmning upprttas som inkluderar en miljkonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen och miljbalken.

    Frklaring av ord och begrepp100-rsregn - Ett extemt regn med terkomsttid p 100 r.

    100-rs havsvattenstnd - Ett extemt havsvattenstnd med terkomsttid p 100 r.

    Allmn plats Allmn plats r ett omrde som i detaljplan avses fr gemensamt behov, till exempel gata, torg eller park.

    Attraktivitet - Det talas ofta om attraktivitet, till exempel nr det gller bostder, arbetsplatser, ser-viceutbud, offentliga platser och transportsystem. Men vad menas med attraktivitet? Ngra exempel p synonymer r tilltalande och lockande. I versikts-planen kan attraktivitet sgas utg frn kommunens vision 2020: sterker ska vara lnets mest att-raktiva skrgrdskommun, som flest vljer att flytta till, bo och verka i, starta fretag i samt beska en skrgrdskommun i vrldsklass. sterker ska prglas av framtidstro, mngfald och ppenhet.

    4-stegsprincipen - Trafikverketsmodel fr utveckling av transporter och infrastruktur. Principen steg bestar av:

    1. Tnk om - tgrder som kan pverka behovet av transporter och resor samt valet av transportstt.

    2. Optimera - tgrder som medfr ett mer effek-tivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

    3. Bygg om - Vid behov genomfrs begrnsade ombyggnationer.

    4. Bygg nytt - Genomfrs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller strre ombyggnadstgrder.

    Frnyelseomrde ven kallat omvandlingsomrde. Det avser omrden som till en brjan enbart bestod av fritidshus men som med tiden har omvandlats till att utgras av allt fler permanentbostder (retruntbostder).

    Grna entrer r entrer fr att komma ut i natu-ren och kommunens grnstruktur. Entrerna r ltta att ta sig till med kollektivtrafik och gng och cykel. Vid entrerna finns informationsskyltar och kartor ver stigar och leder i omrdet.

    Huvudstrk Ett huvudstrk r ett strk som ska utvecklas och frtydligas. Det leder till en, eller flera, mlpunkter och kopplar kersberga stad till andra mlpunkter. Lngs med strket r det ltt att

    orientera sig och det finns frutsttningar fr ett service utbud. Det r enkelt att rra sig och det finns ett flde av mnniskor i strken.

    Krn En krn r en i skrgrden som saknar vgfrbindelse (bro, tunnel eller statlig frja) och bedms ha frutsttningar fr ett utbud av samhlls-service och infrastruktur vilket ger frutsttningar fr en lngsiktig och robust samhllsstruktur som skrar grundlggande villkor fr fastboende och nrings-livsutveckling. Krnarna fungerar dessutom som servicepunkter fr befolkningen p omgivande ar samt fr turismen och friluftslivet.

    Kort fakta om sterker

    Avstnd till Stockholm: ca 3 mil

    Centralort: kersberga

    Yta: Kommunen omfattar 558 km2, varav ca hlften r vatten

    ar: 1 100

    Befolkning: ca. 43 000 personer (2016). Under sommartid frdubblas denna siffra genom fritidsboende och beskare

    Strsta arbetsgivare: sterkers kommun med ca. 2 000 anstllda.

  • 7

    Inledning

    Lokal knutpunkt En lokal knutpunkt finns i ett bra kollektivtrafiklge och har frutsttningar fr ett serviceutbud. I en lokal knutpunkt br ttheten vara hgre jmfrt med andra delar av omrdet och knutpunkten ska utgra en mtesplats i omrdet.

    Planlggning Med planlggning avses nr en frdju-pad versiktsplan, ett planprogram eller detaljplan tas fram enligt plan- och bygglagen.

    Replipunkt Replipunkterna r strategiska bytes-punkter fr resor mellan krnar, kommuncentrum och Stockholms innerstad. De utgr regionalt viktiga lnkar fr person- och godstransporter till och frn krnarna.

    Sverigefrhandlingen Sverigefrhandlingen r ett uppdrag frn regeringen som syftar till att infra-struktursatsningar runt om i Sverige ska mjliggra byggandet av cirka 100 000 nya bostder till 2035. I sterkerker r med och frhandlar om en fr-lngning av Roslangsbanan till Stockholm city och Arllanda

    Ttort I sterkers kommun finns det flera ttorter och kersberga r den strsta. Ttort brukar beskriva en ort med ver 200 invnare med husen placerade inte mer n 200 meter frn varandra.

    VA Vatten och avlopp. Det finns enskilt och allmnt VA. Mer korrekt s rr det sig om dricksvat-ten och spillvatten samt dagvatten. Med enskilt avses

    privata lsningar fr VA och med allmnt avses att Roslagsvatten/sterkersvatten ansvarar fr VA inom ett beslutat verksamhetsomrde.

    kersberga kersberga r sterkers kommuns centralort och utgrs i versiktsplanen av utveckling-omrdena A och B, se sida 33.

    kersberga stad Omrdet avser de centrala delarna av ttorten kersberga, frmst kring kersberga sta-tion. I kersberga stad r bebyggelsen tt och utgrs av flerbostadshus. Hr finns handel och annan service samt kersberga station och busstation.

    Tidig dialog

    Arbetet med en ny versiktsplan inleddes med dialog med medborgare, organisationer, freningar, politiker och tjnstemn samt regionala aktrer om hur ster-ker ska utvecklas till 2040.

    I dialogen kom det fram att tillgnglighet, levande sm-stad och trygghet ska ligga i fokus nr kommunen ska vxa hllbart, bli lnets mest attraktiva skrgrdskom-mun och utveckla kersberga till en modern smstad.

    Tillgnglighet Tillgnglighet har varit ett terkom--

    vgnt med tillgnglighet till mlpunkter. Tillgng-

    lighet r ocks nrheten till naturen, skrgrden, service och affrer.

    Levande smstad sterkersborna nskar att kersberga blir en mer levande smstad med en

    bostder, service och arbetsplatser liksom mtes-platser som torg, parker, kafer och restauranger.

    Trygghet Mnga efterfrgade fysiska platser med aktiviteter som skapar en knsla av gemenskap och trygghet. Medborgarna nskade ocks kad trygghet i samhllsservice som skola och vrd och omsorg samt frbttrad belysning.

    Vinnarbilden i tvlingen #Mittbstasterkernnare Mittbs-tasterker.jpg

  • 8

    versiktsplan 2040

    Hllbarhet och avvgningarGenom arbetet med versiktsplanen vill ska ges frutsttningar fr mnniskor att leva ett gott liv i sterkers kommun.

    Ett gott liv i sterkerDet ska vara lockande att bo i sterker. Hr kan mnniskor mtas, knna sig hemma och knna sig trygga. kersberga ska vara kommunens stadskrna, med ett attraktivt stadsliv dr det finns ett brett utbud av service med handel, skolor, vrd, arbetsplat-ser m.m. Det ska g att leva ett bra vardagsliv, med nra till det mesta som behvs, och med fungerande rende-kedjor mellan hemmet, frskola, arbetsplats, butik och s vidare. P fritiden finns det mnga aktiviteter att gna sig t: idrotts-, kultur- och natur-aktiviteter. Det ska vara bekvmt att pendla, men i kommunen finns ocks ett aktivt nringsliv med mnga lokala arbetsplatser. Boende- och arbetsmiljn r hlsosam och sker. P landsbygden och skrgr-den r utbudet av service och kollektivtrafik mindre, men med mjligheter fr de flesta att n vardagens service enkelt och utan bil.

    En hllbar struktur fr bebyggelsenFr att stadkomma det goda livet, ger versikts-planen mjligheter att utveckla en hllbar struktur fr bebyggelse, transporter och grnstruktur. Fokus ligger p att utveckla lokala knutpunkter i

    centralorten kersberga samt runt om i kommunen. versiktsplanen ska bidra till en tt och sammanhl-len bebyggelse i kersberga, med ett aktivt stadsliv och stark utveckling av service, skolor, arbetsplatser och bra kollektivtrafik. Planens riktlinjer ska styra utvecklingen mot en levande stadsmilj med kvarter med en blandning av bostder och verksamheter. Nya bostder ska ge plats fr olika typer av mnniskor i olika skeden i livet, frmst genom att ge plats fr en stor variation av bostadsstorlekar, uppltelseformer och boendeformer. Gatuntet ska vara finmaskigt och anpassat fr alla trafikslag. Staden blir alltmer promenadvnlig och trygg att rra sig i och allt lttare att hitta i. Den blir sammantaget mer till-gnglig, ocks fr mnniskor utan bil, vilket gr att stadens service och mjligheter blir mer tkomlig fr alla. P landsbygden och i skrgrden planeras fr en lngsiktigt hllbar utveckling med hnsyn till befint-liga natur- och kulturvrden. Hr finns ett fokus lngs strk med kollektivtrafik, samt till utpekade lokala knutpunkter. Genom att satsa p kommunens replipunkt sttra och skapa frutsttningar fr ny bebyggelse i skrgrden intill redan sammanhllen bebyggelse, kan frutsttningar skapas fr en strkt kollektivtrafik och lokal service.

    Hllbar nringslivsutvecklingDen sammanhllna struktur som gynnar sociala kva-liteter kommer ocks att kunna gynna en utveckling av det lokala nringslivet. Kommunens identitet blir

    tydligare, stadslivet i kersberga mer attraktivt och skrgrden blir en tydligare del av kommunen, vilket kan locka till fler etableringar i kommunen. Det blir fler och mer attraktiva lgen fr kontor och butiker, inte minst i de stationsnra lgen som r intressanta fr sdana verksamheter. Fler mnniskor som rr sig p gatorna gynnar handeln. Befintliga verksamhets-omrden i kersberga kan p sikt omvandlas till att rymma en mer blandad bebyggelse med bde bost-der och verksamheter, men fr industri och storskalig handel planeras nya verksamhetsomrden u...