Översiktsplan 2040 del 3

  • Published on
    17-Jan-2017

  • View
    11

  • Download
    1

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>91</p><p>Del 3 Utblick 2060</p><p>Del 3 Utblick 2060I detta avsnitt gr vi en utblick till r 2060, beskriver hur versiktsplanen avses att genomfras samt sammanfattar mjliga konsekvenser ur ett hllbarhetsperspektiv. </p></li><li><p>92</p><p>versiktsplan 2040</p><p>Utblick 2060Hur ser sterkers kommun ut r 2060? I detta avsnitt grs en utblick till 2060. Vid kommande uppdateringar av versiktsplanen kommer dock utblicken sannolikt att frndras. Medan vissa ider om kommunens framtida utveckling kan komma att bli inaktuella kan andra ider komma att utvecklas vidare och en dag bli en del av kartan ver kommunen. </p><p>sterker har 2060 en stark roll i Stockholmsregionen. Det finns en stark lokal arbets-marknad. I kollektivtrafiknra lgen finns kontors-lokaler och i verksamhetsomrden av olika karaktr finns arbetsplatser inom smindustrin, sllankps-handel m.m. </p><p>Mjligheten till en aktiv fritid r god genom tt-ortsnra natur, det rika skogslandskapet med bland annat Trnanomrdet i norr samt en tillgnglig och attraktiv skrgrd. Vattenkontakten i kersberga r god genom kers kanal samt Kanalstaden och tillgngen till btplatser samt vernattningsmj-ligheter i kommunen r god. Det finns ett levande kulturellt liv i kersberga och i vriga knutpunkter. Besksnringen har kommit att bli en allt viktigare del av kommunens identitet och genom kommunens rika utbud av natur och kultur p fastlandet och i skrgrden lockas beskare hit. </p><p>sterker har genomgtt en omstllning till ett mer hllbart samhlle med kad andel hllbara resor samt generellt minskad klimatpverkan och kad klimatanpassning. Klimatsmarta byggnader r vanligt frekommande och kommunen jobbar aktivt med lokala miljml och hllbarhetsfrgor i den fysiska planeringen. De sociala frgorna har stor tyngd i bebyggelseutvecklingen liksom de samhllsekono-miska aspekterna. </p><p>kersberga karaktriseras av en stadsmssighet som tilltalar nya och befintliga invnare samt beskare. Genom att befolkningstillvxten har varit hg lnge s finns det underlag fr service i kersberga och i lokala knutpunkter. I kersberga finns det brett utbud av grundskolor och frskolor. kersberga sta-tion r kommunens knutpunkt och lnkar sterker </p><p>till regionkrnan Tby centrum-Arninge och till Stockholms central. </p><p>Kring kersberga har ett antal tydliga och attrak-tiva huvudstrk kommit att bildas och i de lokala knutpunkterna finns en tt bebyggelse och ett serviceutbud. I frnyelseomrdena har det genom planlggning och utbyggnad av VA skapats kade frutsttningar fr permanent boende. Utbudet 2060 av boendemiljer i sterker r brett och det finns bostder fr alla grupper i samhllet. Det finns allt frn enbostadshus i lantliga miljer till enbostadshus i ttortsnra omrden samt flerbostadshus i de mest kollektivtrafik- och servicenra lgena. sttra repli-punkt har utvecklats till en mindre ort med service. Kopplingarna mellan fastlandets kustorter, mellan Roslags-Kulla och kersberga, hller p att strkas och utredning om en ny replipunkt i kommunen pgr.</p><p>Transportsystemen r utvecklade bde regionalt och inom kommunen och det r smidigt att resa till bland annat Tby centrum-Arninge, Stockholm och Arlanda. Vid behov har en ny koppling mellan vg 276 och vsterut mot Vallentuna byggts.</p><p>Behoven av snabba transporter med hg komfort och skerhet kommer att finnas kvar. sterker har utvecklats och r delvis ttt befolkat. Framtidens hllbara samhlle kommer stlla krav p innovativa transporter som nyttjar befintlig infrastruktur p </p></li><li><p>93</p><p>Del 3 Utblick 2060</p><p>ett mer effektivt stt. Transportsystemet r inte lngre uppbyggt kring personbilen. Kanske nyttjas vgarna fr sjlvkrande fordon som kan anvndas av alla? Den nya tidens kollektivtrafik handlar om fordonspooler med olika fordon fr olika behov. De bilar som finns har energieffektiva drivmedel. </p><p>Bde regionalt och lokalt stlls kade krav p samord-ning nr det gller tekniska system s som VA, el, vrme och avfall. Godshantering r en allt viktigare frga och till 2060 har lngsiktiga strategier tagits fram.</p><p>Till 2060 har freslagen utveckling av sterker genom denna versiktsplan blivit verklighet. Tillvxten i kommunen r fortsatt stark och utveck-lingen hllbar. Det finns svl bostder, arbetsplatser samt rekreationsmjligheter som passar alla. </p></li><li><p>94</p><p>versiktsplan 2040</p><p>Genomfrandestrategi I detta avsnitt sammanfattas hur versiktsplanen avses genomfras fram till r 2040. </p><p>Utbyggnadsordning</p><p>Utbyggnadsordningen beskriver vilka omrden i kommunen som r srskilt prioriterade enligt fresla-gen period att utveckla genom bland annat planlgg-ning och satsningar p bland annat infrastruktur. Ordningen utgr frn nuvarande frutsttningar och bedmning och kan komma att ndras om srskilda omstndigheter finns. Se ven avsnittet om vatten och avlopp dr en utbyggnadsplan presenteras. </p><p>Kort siktP kort sikt r de centrala delarna av kersberga och omrdena kring Roslagsbanans stationer Tlj och kers Run som r prioriterade fr planlggning och utbyggnad. Detaljplaneprogram med efterfljande detaljplaner fresls upprttas. Planeringen av Vstra Kanalstaden fortstter. Idag r VA-kapaciteten, ledningsntet, i kersbergas vstra delar begrnsad. Planprojekt behver drfr avvakta i vntan p mjlighet till VA-anslutning. Planlggning av ett </p><p>nytt huvudstrk fr VA i detaljplanen fr Vstra Kanalstaden pgr. Fortsatt planlggning och utbygg-nad fresls ske i Rosenklla.</p><p>Srskilt priotiterade omrden under perioden:kersberga stadTlj Gottsundakers RunRosenkllaSby och Norrstan, Roslags-Kulla och Wira</p><p>Medellng siktP medellng sikt prioriteras ett antal av kom-munens frnyelseomrden samt nyexploateringar med bostder eller verksamheter. Vad som behver prioriteras inom denna period kommer att behva utredas vidare och ny bedmning gras i samband med exempelvis kommande aktualitetsprvning av versiktsplanen och uppdatering av VA-planen. </p><p>Fr frnyelseomrdena kan frdjupad versikts-planer komma att tas fram som sedan fljs upp av detaljplanleggning.</p><p>Srskilt priotiterade omrden under perioden: Brevik, Lervik och Flaxenvik inklusive Hrsbacka Stava syd och Stava Solberga, Sing, Blekungen och Grindmossen Laggarsvik/LinansRydbo.</p><p>Lng siktYtterligare omrden som s smningom avses planlg-gas och dr utbyggnad av VA kan komma att ske r omrden lngs med kuststrckan p fastlandet samt delar av Ljuster. Fortsatt bostadsutveckling mellan Tlj och Svinninge fresls utredas. Bedmning om behov av planlggning, allmnt VA och lmplig tidsplan fr genomfrande behver utredas vidare fr respektive omrde.</p><p>Srskilt priotiterade omrden under perioden:Sder om Tlj (exploatering mellan Tlj och Svinninge s som Onsbro)Mellansj och sttraArn/Marum Fastlandets kustomrde - Bammarboda och Dyvik m.m. </p></li><li><p>95</p><p>Del 3 Utblick 2060</p><p>Aktiviteter - Att arbeta vidare med</p><p>Kort sikt</p><p>Frslag p aktiviteterUpprtta planprogram och detaljplaner fr kersberga centrum.</p><p>Fortsatt planlggning av Kanalstaden.</p><p>Upprtta planprogram och detaljplaner fr Hacksta/Bergaomrdet.</p><p>Upprtta planprogram och detaljplaner fr Hacksta verksamhetsomrde.</p><p>Utred delen av vg 276 som gr genom kersberga med fokus p helhetslsning, stadsmssighet och dag-vatten. </p><p>Utred ytor fr dagvatten i kersberga.</p><p>Ta fram ett tematiskt tillgg till versiktsplanen fr kust och skrgrd.</p><p>Utveckla bebyggelsen lngs med kers kanal och utveckla vidare kers stadspark.</p><p>Upprtta planprogram och detaljplan fr en lokal knutpunkt i kerstorp.</p><p>Upprtta planprogram fr Tlj och Gottsunda. </p><p>Ta fram strategi fr olika typer av kulturlokaler. </p><p>Utred dagvattenfrgor avrinningsomrdesvis och reser-vera ytor fr dagvattenhantering.</p><p>Upprtta planprogram fr kers-Run. Utred lmpligt lge fr station i kers Run.Utred Heliportens framtid och mjligheten till bostadsbebyggelse i nromrdet. </p><p>Utred lmplig utveckling av Rosenklla och Rosenklla syd.</p><p>Upprtta frdjupad versiktsplan med efterfljande detaljplaner fr Sby Norr. </p><p>Ta fram en nringslivsstrategi med handlingsplan.</p><p>Ta fram en handelspolicy. </p><p>Ta fram en klimatanpassningsplan.</p><p>Ta fram en strategi och riktlinjer fr idrottsytor i planeringen.</p><p>Uppdatera kommunens kulturmiljprogram.</p><p>Ta fram ett tgrdsprogram fr grnstruktur.</p><p>Ta fram ett tgrdsprogram fr blstruktur.</p><p>Genomfr utredningar, och utveckla, transporter av </p><p>Vidta tgrder fr att strka Ljuster sttra som replipunkt.</p><p>Ta fram ett parkprogram.</p><p>Ta fram en strkstrategi fr utveckling av attraktiva och promenadvnliga miljer i kersberga stad.</p><p>Ta fram en fornvrdsplan.</p><p>Ta fram en utvecklingsplan fr ekosystemtjnster.</p><p>Ta fram en friluftsplan med tgrder och frslag fr friluftslivet i kommunen.</p><p>Ta fram ett stadsmiljprogram.</p><p>Arbeta med genomfrande av transporttgrder som -</p><p>plan och parkeringsstrategi.</p><p>Ta fram en hllbarhetsredovisning fr kommunen som uppfljning av miljmlen. </p></li><li><p>96</p><p>versiktsplan 2040</p><p>Medellng sikt Lngre sikt Lpande eller terkommande aktiviteter </p><p>Frslag p aktiviteterUpprtta planprogram och detaljplaner fr Run grds-omrdet.</p><p>Upprtta frdjupad versiktsplan med efterfljande detaljplaner fr Brevik, Lervik och Flaxenvik.</p><p>Upprtta frdjupad versiktsplan med efterfljande detaljplaner fr Stava.</p><p>Utred lmplig utveckling av Stava syd.</p><p>Upprtta frdjupad versiktsplan med efterfljande detaljplaner fr Solberga, Sing, Blekungen och Grindmossen.</p><p>Upprtta planprogram med efterfljande detaljplaner fr Laggarsvik/Linans.</p><p>Utred lmplig utveckling fr Rydbo.</p><p>Utred transportkoppling till Arlanda.</p><p>utgngspunkt i replipunkten, samt mjlighet till frjelinje mellan fastlandet och Ljuster.</p><p>Utred behovet av en ny tervinningscentral i kommunens sydvstra delar.</p><p>Frslag p aktiviteterUpprtta detaljplaner fr bland annat bostadsbebyggelse i Smedby.</p><p>Upprtta detaljplan fr bland aannat bostadsbebyggelse och viss service kring Tuna station.</p><p>Upprtta detaljplaner etappvis i sterskr.</p><p>Upprtta detaljplan fr bostder och service p Ing-mars.</p><p>Frslag p aktiviteterArbeta med genomfrande av gllande planprogram och frdjupade versiktsplaner.</p><p>Arbeta aktivt med planering och utbyggnad av nya frskolor och skolor.</p><p>Arbeta med tgrdsprogram fr de olika transportslagen och hllbara resvanor.</p></li><li><p>97</p><p>Del 3 Utblick 2060</p><p>Hllbarhetsbedmning Sammanfattning av hllbarhetsbedmning </p><p>Bebyggelsestruktur och social strukturPlanfrslagets huvudsakliga inriktning att frtta och komplettera i centrala kersberga, de stationsnra lgena samt i utpekade lokala knutpunkter har mj-lighet att skapa en hllbar struktur som knyter an till befintlig bebyggelse och lter strre sammanhngande grnstruktur bevaras. Fokus p en stark utveckling av kersberga ger goda mjligheter att skapa en levande och attraktiv ttort med mtesplatser, trygga gaturum och platser. Sammantaget kan kersberga utvecklas som en mer sjlvklar mtesplats fr hela kommunen. Med utvecklingen av en frttad, blandad och sam-mankopplad ttort kan fler f tillgng och nrhet till offentlig och kommersiell service. Ambitionen r att de utpekade lokala knutpunkterna p landsbygden och i skrgrden ska skapa frutsttningar fr lokal service och kommunikationer.</p><p>Frslaget vntas leda till att de flesta viktiga stadskva-liteter som pverkar efterfrgan p bostder utvecklas positivt. Med en hgre betalningsvilja fr bostder, vntas ocks investeringsviljan ka. Frslaget vntas ocks p andra stt utveckla kommunens identitet </p><p>och varumrke p ett stt som kar investeringsviljan. Mnga nya lgen fr verksamhetslokaler frvntas tillkomma i den ttare stadsmiljn och attraktiviteten fr bde boende och verksamhetsutvare frvntas ka. En strre andel blandad stadsmilj, medger fler och bttre mjligheter att svl utveckla lokala nt-verk som att ge utrymme fr spontana mten mellan nringsidkare. Med en bttre sammankoppling mellan stadsdelarna, samt vlutvecklade mtesplatser som lockar alla grupper av kommuninvnare, kar mjligheterna att bygga ntverk, och bttre utnyttja det sociala kapital som finns hos olika invnare. Med bttre sammankopplingar kar ocks tillgngen till lokal service, till arbetsplatser och skolor, ngot som r viktigt ur ett rttviseperspektiv. En risk r dock att en stark ekonomisk utveckling och en utveckling av kersbergas attraktivitet skulle kunna pverka hela ttortens bostadspriser och p s stt bidra till en gentrifiering, det vill sga att mindre resursstarka hushll blir pressade av bopriserna.</p><p>Det finns en oskerhet i mjligheterna att realisera planens intentioner, frmst hur effektivt de kollektiv-trafiknra lgena kan utnyttjas och hur handels- och verksamhetsomrden placeras. Den planerade och fortsatta utvecklingen vid Rosenklla r problematisk ur ett storskaligt markanvndningsperspektiv d </p><p>den bryter sammanhngande grnstruktur och inte anknyter till ngon befintlig bebyggelse i kommunen. En utveckling av en ny stadsdel som uppnr rimlig kommunal service krver en stor satsning med utveckling av bostder och offentlig verksamhet, ngot som kan komma i konflikt med den nskade utvecklingen och frttningen lngs Roslagsbanan. Tillsammans med utvecklingen av handel i andra biltillgngliga omrden som Stava finns ocks risk att mnga fortsatt vljer att anvnda dessa omrden fr sina inkp. Ngot som kan bli negativt fr mjlig-heten att utveckla kerberga till en levande smstad med handel och mtesplatser. </p><p>Frbttrade frutsttningar fr gng och cykel kan frbttra folkhlsan om det blir lttare fr mnniskor att rra sig till fots eller med cykel istllet fr bil. Risk finns dock att en livsstil med bilberoende gynnas av fortsatt handelsutveckling i strategiska omrden fr bilburna resenrer. versiktsplanens fokus p frttning i stationsnra lgen och utveckling kring attraktiva lgen vid vatten bidrar till att planen ocks innebr en kad risk fr hlsa och skerhet. Riskerna r frmst kopplade till versvmningsrisker vid tt-ortsutveckling i centrala kersberga och bullerproble-matik d fler bostder kommer byggas i bullerutsatta lgen vid vgar och sprvg. Med rtt riskutredningar och fljande tgrder bedms riskerna kunna bli acceptabla. En annan fljd av frttningen i kersberga r att barns friytor, exempelvis skolgrdar och frskolegrdar, minskar.</p></li><li><p>98</p><p>versiktsplan 2040</p><p>Transport och infrastrukturGenom att frtta i de kollektivtrafikstarka stations-nra lgena fr Roslagsbanan finns goda mjligheter att skapa en ttortsutveckling med hllbara trans-portmjligheter. Prioriteringen av gng och cykel som redovisas i versiktsplanen r ocks mycket positiv ur ett hllbarhetsperspektiv. Sammantaget kan ett utvecklat transportsystem som prioriterar gng, cykel och kollektivtrafik bli tillgngligt fr fler. Kommunens ambition om att koppla samman stadsdelar r ett viktigt steg i utvecklingen av ett hllbart transportsystem. Det r i synnerhet viktigt fr hllbarheten att kopplingarna till och mellan de lokala knutpunkterna blir effektiva och attraktiva. En risk finns ocks om en utveckling av bostder sker i de olika lokala knutpunkterna utan att en attraktiv kollektivtrafik skerstlls parallellt. D skapas fler bilburna hushll.</p><p>De storskaliga lsningarna fr kommunalt vatten och avlopp som planeras i kan ses som relativt hllbara. ven mjligheten till biobrnsleeldad fjrrvrme i ttorten r positiv ur hllbarhetssynpunkt. versiktsplanen saknar dremot uttalad ambition kring hllbar elfrsrjning och hur ny bebyggelse ska vara hllbar och energieffektiv. Kommunens avfalls-system r tranportintensivt d det bygger p regionala lsningar.</p><p>Grn- och blstrukturversiktsplanen ger mjligheter fr kersberga att utveckla sin identitet mot en attraktiv och levande...</p></li></ul>

Recommended

View more >