Underlag för yttrandet till Polisen i arbetsmiljöärende

  • Published on
    10-Jan-2017

  • View
    19

  • Download
    1

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>PM/Arbetsmaterial </p><p>2016-09-26 Dnr 2009/2016 1(4) </p><p>Beredning rende Polisen frga ang exponering frn pyrotekniska rkgeneratorer CMeG Krisberedskap </p><p>SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm </p><p>Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 </p><p>socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se </p><p>Underlag fr yttrandet till Polisen i </p><p>arbetsmiljrende </p><p>Bakgrund </p><p>Ett antal poliser utsattes under 2015 av rk frn pyrotekniska rkgeneratorer i </p><p>samband med polisira insatser mot olika supportergrupper i Stockholm. Detta </p><p>ledde till ett antal tillbudsanmlningar frn polisens sida och i maj 2016 genom-</p><p>frde FOI, p uppdrag av polisen, underskningar fr att faststlla om dessa </p><p>pyrotekniska rkgeneratorer innehller hlsovdliga partiklar fr exponerade </p><p>personer. Den 1 juni 2016 inkom en frfrgan till Socialstyrelsen dr myndig-</p><p>heten ombads gra en medicinsk bedmning av potentiell kausalitet mellan, av </p><p>FOI, identifierade partikelemissioner/frbrnningsrester och medicinska symtom </p><p>och risker. Den av myndigheten anlitade medicinska experten genomfrde den </p><p>22 och 23 juni 2016 intervjuer med sex poliser som exponerats fr omfattande </p><p>rkutveckling i samband med tv olika hndelser i Stockholm. </p><p>FOIs tester </p><p>FOI genomfrde i maj 2016 bestmning av partikelemissioner och frbrnnings-</p><p>rester frn pyrotekniska rkgeneratorer (bilaga 1). I de genomfrda frsken </p><p>mttes utslppta mngder av bland annat respirabla partiklar, flyktiga organiska </p><p>freningar och oorganiska gaser. FOI:s resultat visar p en stor mngd respirabla </p><p>partiklar som till stor del bestod av organiska frgmnen och majoriteten av </p><p>dessa partiklar var mindre n 1m, varav c:a hlften i sin tur var ultrafina (&lt; </p><p>100nm). Denna partikelstorlek kan drabba lungvvnad och ytterst de knsligaste </p><p>delarna av lungan som kallas lungblsorna eller alveolerna.. </p><p>Partikelstorlek </p><p>Vid inandning via munnen kan partiklar med en aerodynamisk diameter p upp till 20 </p><p>m leta sig ner i lungorna. Partiklar strre n 10 m fastnar i ansenlig grad i nsans </p><p>flimmerhr men en del kommer ner i lungorna. Partiklar mellan 10 och 2,5 m fastnar </p><p>mestadels i de vre luftvgarna men de mindre n 4 m kan trnga ner i lungblsorna </p></li><li><p>SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 2(4) </p><p>(alveolerna). Partiklar mellan 1 och 0,1 m brukar kallas ultrafina partiklar och partiklar </p><p>under 0,1 m misstnks kunna trnga in i krlen. </p><p>Beroende p partiklarnas storlek och kemiska sammansttning kan de p kort eller </p><p>lng sikt beroende p exponeringstid, antal tillfllen och medicinsk bakgrund orsaka </p><p>eller t.ex. frvrra astma, lunginflammation och kronisk luftrrsinflammation. </p><p>Dammdefinitioner </p><p>Den mngd partiklar, av totalmngden partiklar i luften, som man inandas genom nsa </p><p>och mun kallas fr inhalerbar fraktion. Denna utgrs av thorakal fraktion den del av </p><p>partiklarna som passerar struphuvudet, och respirabel fraktion de partiklar som nr </p><p>lngst ner i luftvgarna, till alveolerna i lungorna. Standarden Arbetsplatsluft Partikel-</p><p>storleksfraktioner fr mtning av luftburna partiklar (SS-EN 481) definierar hlsorelate-</p><p>rade storleksfraktioner fr luftburna partiklar. Enligt denna standard bestr rkpartiklar, </p><p>som i regel r mindre n 1 m, till strsta delen av respirabla partiklar. Det innebr att </p><p>alla rkpartiklar kan betraktas som respirabla och srskilda provtagare med fravskiljare </p><p>behver ej anvndas vid provtagning d enbart rk finns. </p><p>Intervjuer </p><p>Sex poliser intervjuades i Stockholm 22 och 23 juni 2016. Poliserna rapporterade </p><p>frn tv olika hndelser p Sdra station i Stockholm dr de blev angripna av rk </p><p>frn pyrotekniska generatorer i samband med ingripande mot supportrar. </p><p>Poliserna har ingen medicinsk bakgrund av astma, KOL eller annan organsjuk-</p><p>dom och uppger sig i vrigt vara fullt friska. Nedan redovisas en summering av </p><p>de genomfrda intervjuerna </p><p>Hndelse 1: </p><p>Polisen medfljer pendeltgsvagn (2 poliser per drrpar) med ordinra resan-</p><p>den samt supportrar, dr supporterskaran r p vg till en fotbollsmatch. Pendel-</p><p>tget stts i rullning och samtidigt antnds en pyroteknisk generator som fyller </p><p>pendeltgsvagnen med kraftig och tt rk. Rkutvecklingen varade c:a 30 </p><p>sekunder och avbrts d ngon person hllde en vtska (troligen l) ver det </p><p>brinnande fremlet som d slocknade. Hrefter fanns kvarvarande rk i pendel-</p><p>vagnen under resterande del av frden, c:a 10 minuter. </p><p>Tv poliser intervjuades kring denna hndelse och deras symtom bestod av </p><p>hosta, muntorrhet och stickningar i halsen. Efter att poliserna kom ut ur pendel-</p><p>tgsvagnen avklingade symtomen snabbt under ngra minuters tid. Ingen av </p><p>poliserna anvnde skyddsmask vid tidpunkten fr hndelsen. Poliserna skte ej </p><p>heller sjukvrd d symtomen gtt i regress. Ingen av poliserna uppger sena </p><p>restsymtom efter hndelsen. Hndelsen tillbudsanmldes av de bda poliserna. </p><p>Hndelse 2: </p><p>Polisen r nrvarande med tv grupper (totalt 16 poliser) som frsker att stoppa </p><p>supportar att komma uppfr en rulltrappa p Sdra station, Stockholm fr att </p><p>frhindra en sammandrabbning med det andra fotbollslagets supportrar. I </p><p>tumultet som uppstr kastas pyrotekniska generatorer upp frn rulltrappan mot </p></li><li><p>SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 3(4) </p><p>poliserna som str ovanfr. Utrymmet r slutet varfr det lgger sig en kraftig </p><p>och tt rk kring poliserna vid rulltrappan. En av poliserna uppger att rken var </p><p>s tt att denne inte kunde se sin hgra hand och batongen som hlls i denna. En </p><p>polis blir trffad av en kastad pyroteknisk generator i ljumsk- maghjd vilket ger </p><p>brnnskador p uniformen, dock ingen fysisk brnnskada. Hndelsen varade c:a </p><p>3-6 minuter varefter poliserna beger sig ut i frisk luft. </p><p>Fyra poliser intervjuas kring denna hndelse. Tv poliser uppger att det blev </p><p>knnbart att andas, tungt att andas kan dock inte erinra sig andra symtom. </p><p>Efter en tid i frisk luft (osker duration) s slpper symtomen, dock sitter </p><p>rklukten kvar i klder och hr. En polis upplevde det tungt att andas samt fick </p><p>sugrrsknsla i samband med andning, uppger inga andra symtom. Symto-</p><p>men gick i regress efter c:a 30-45 minuter. Dessa tre poliser skte inte sjukvrd </p><p>d symtomen gtt i regress. Ingen av de tre poliserna uppgav heller sena rest-</p><p>symtom efter hndelsen. </p><p>Den 4:e polisen fick en svidande, brnnande knsla i halsen. Upplevde ocks </p><p>torr och dammfylld mun. Polisen gurglade sig eftert med vatten som blev till ett </p><p>gr- och svartlila sputum. Senare p natten snyter polisen ut svartlila snor. Dagen </p><p>efter har han en lgfrekvent molande huvudvrk och blir ptagligt andfdd nr </p><p>han ska g uppfr en trappa, vilket polisen aldrig tidigare upplevt. Sker till en </p><p>vrdcentral dr patientens syresttning mttes med en s kallad pulsoximeter. </p><p>Syrgasmttnaden var vid detta tillflle 93 % och polisen fick besked att denne </p><p>inandats ngot olmpligt men att detta kommer att ventileras ut av sig sjlvt. </p><p>Efter ytterligare tid upplever polisen fortsatt hosta, kraftig pverkan frn lung-</p><p>orna, dlig kondition och hade inte sovit p tre dygn, kunde inte g och prata </p><p>samtidigt. Sker drfr nyo upp sjukvrden. Resultaten frn blodproven var </p><p>utan anmrkning, ingen feber eller andra underskningsfynd gjordes. Polisen </p><p>erhller kortisonspray, Cocillana-Etyfin samt antibiotika i profylaktiskt syfte och </p><p>sjukskrivs med diagnos kemisk pneumoni. Drefter upplever polisen ingen </p><p>frbttring och fr drmed en remiss till fretagshlsovrden fr rntgen av </p><p>lungorna; vilket genomfrs utan anmrkning, ven spirometriresultaten var utan </p><p>anmrkning. Frn fretagshlsovrden utgr en remiss till en fysiologisk klinik. </p><p>Fem mnader senare genomfrs ytterligare en spirometri utan anmrkning och </p><p>en mnad drp utfrs en skiktrntgen av lungorna som inte pvisar strukturella </p><p>skador. Polisen erhller kortisontabletter och KOL-behandling (kan dock inte </p><p>uppge vilka lkemedel som ingick). </p><p>Vid ett terbesk till den fysiologiska kliniken ett halvr senare visar testresul-</p><p>taten p en minskad lungvolym jmfrt med sex mnader tidigare. Polisen fr </p><p>besked om att denne har ftt bestende men och kad knslighet vid lungkom-</p><p>mor och blir meddelad diagnosen kemisk pneumoni. Vid tidpunkten fr inter-</p><p>vjun upplever polisen att denne ftt snabbare hosta vid anstrngning. Knner sig </p><p>i vrigt helt terstlld. </p><p>Ingen av dessa fyra poliser anvnde skyddsmask under pgende hndelse. </p><p>Hndelsen tillbudsanmldes av de fyra poliserna. </p></li><li><p>SOCIALSTYRELSEN 2016-09-26 Dnr 2009/2016 4(4) </p><p>Medicinsk bedmning </p><p>Samtliga sex intervjuade poliser som i samband med insats blivit utsatta fr rk </p><p>frn pyrotekniska generatorer bedms dragit sig mer eller mindre allvarliga </p><p>men akuta frgiftningssymtom i form av irritation av luftvgarna eller andra </p><p>luftvgssymtom. En polis blev aldrig helt terhmtad efter exponering utan skte </p><p>sjukvrd d symtom i form av hosta, huvudvrk, smnbrist och onormalt nedsatt </p><p>ork som inte gav med sig. Efter extensiv utredning inom sjukvrden erhller han </p><p>diagnosen kemisk pneumoni cirka ett r efter att han exponerats fr pyrotekniskt </p><p>genererad rk. </p><p>Frsken p FOI visar att den rk poliserna exponerats fr innehller stora </p><p>mngder respirabla partiklar. Individer nrmast rkkllan exponeras fr strst </p><p>mngd av dessa partiklar som sedan minskar med avstndet frn rkkllan. </p><p>Redan sm mngder av denna rk kan drabba individer med tidigare knd </p><p>lungsjukdom mycket hrt medan en helt lungfrisk person inte behver drabbas i </p><p>ngon nmnvrd omfattning. Individer som exponeras fr stora mngder </p><p>koncentrerad rk kommer emellertid oavsett tidigare medicinskt tillstnd att </p><p>drabbas av akuta luftvgssymtom. </p><p>Slutsatsen i detta rende r sammanfattningsvis att exponering fr rk frn </p><p>pyrotekniska rkgeneratorer br ses som ett allvarligt hot mot individens hlsa, </p><p>oavsett tidigare medicinskt tillstnd svl kortsiktigt som lngsiktigt, om en </p><p>person exponeras fr stora mngder koncentrerad rk. </p></li></ul>