IFAU: Lägre arbetsgivaravgifter för unga gav små positiva effekter på sysselsättningen

  • Published on
    18-Dec-2014

  • View
    76

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Transcript

<ul><li> 1. Snkta arbetsgivaravgifter fr unga Johan Egebark Niklas Kaunitz RAPPORT 2013:26 </li> <li> 2. Institutet fr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvrdering (IFAU) r ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med ste i Uppsala. IFAU ska frmja, stdja och genomfra vetenskapliga utvrderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik, arbetsmarknadens funktionsstt och arbetsmarknadseffekter av socialfrskringen. IFAU ska ven sprida sina resultat s att de blir tillgngliga fr olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar ven ut forskningsbidrag till projekt som rr forskning inom dess verksamhetsomrden. Forskningsbidragen delas ut en gng per r och sista dag fr anskan r den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till vervgande del r nationalekonomer, ser vi grna att forskare frn andra discipliner ansker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektr. Vid institutet finns ett vetenskapligt rd bestende av en ordfrande, institutets chef och fem andra ledamter. Det vetenskapliga rdet har bl.a. som uppgift att lmna frslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet r ven en referensgrupp knuten dr arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berrda departement och myndigheter finns representerade. Rapporterna finns ven i tryckt format. Du kan bestlla de tryckta rapporterna via telefon eller mejl. Se nedanstende kontaktinformation. Postadress: Box 513, 751 20 Uppsala Besksadress: Kyrkogrdsgatan 6, Uppsala Telefon: 018-471 70 70 Fax: 018-471 70 71 ifau@ifau.uu.se www.ifau.se IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behver dock inte ha genomgtt sedvanlig granskning infr publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien r att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag. ISSN 1651-1158 </li> <li> 3. Snkta arbetsgivaravgifter fr unga * av Johan Egebark och Niklas Kaunitz 2013-12-16 Sammanfattning r 2007 snktes arbetsgivaravgifterna i Sverige med en tredjedel fr arbetstagare mellan 19 och 25 r. r 2009 utkades mlgruppen, samtidigt som avgifterna snktes ytterligare. Vi finner positiva men frhllandevis sm effekter av dessa riktade satsningar. Den frsta snkningen uppskattas ha skapat 6 00010 000 nya jobb p kort sikt, och det mesta tyder p att den andra snkningen inte gav ngon ytterligare sysselsttningseffekt. Reformen ledde till att skatteintkterna fr 2008 minskade med 10 miljarder kr. Intktsbortfallet per skapat jobb uppgr drmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring fyra gnger den genomsnittliga anstllningskostnaden fr 1925-ringar. * Denna rapport r en sammanfattning av Do payroll tax cuts raise youth employment?, IFAU Working Paper 2013:27. Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet och Institutet fr nringslivsforskning (IFN). Tel. 08-674 71 23, e-post: johan.egebark@ne.su.se. Institutet fr social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Tel. 08-16 20 74, e-post: niklas.kaunitz@sofi.su.se. IFAU Snkta arbetsgivaravgifter fr unga 1 </li> <li> 4. Innehllsfrteckning 1 Inledning ................................................................................................... 3 2 Riktade snkningar av arbetsgivaravgifterna............................................ 4 3 3.1 3.2 Vilka effekter kan man frvnta sig?........................................................ 5 Effekter p sysselsttning ......................................................................... 5 Effekter p lner ....................................................................................... 6 4 Data........................................................................................................... 6 5 5.1 5.2 5.3 5.4 Empirisk metod......................................................................................... 7 Absoluta och relativa effekter................................................................... 9 Val av jmfrelsegrupper ......................................................................... 9 Upprepad behandling och effekten av 2009 rs snkning ........................ 9 Lner....................................................................................................... 10 6 6.1 6.2 6.3 Resultat ................................................................................................... 10 Generella resultat .................................................................................... 10 Hur klarade sig specifika grupper? ......................................................... 14 Lneeffekter............................................................................................ 16 7 Hur mycket har varje nytt jobb kostat?................................................... 18 8 Avslutande diskussion: varfr r effekterna inte strre? ........................ 20 Referenser ......................................................................................................... 22 2 IFAU Snkta arbetsgivaravgifter fr unga </li> <li> 5. 1 Inledning Hg och bestende ungdomsarbetslshet r en stor utmaning fr Sverige, liksom fr andra europeiska lnder. Situationen frvrrades ytterligare i samband med finanskrisen 2008. I denna uppsats undersker vi huruvida riktade snkningar av arbetsgivaravgifter r en effektiv tgrd fr att hja sysselsttningen fr unga. Den 1 juli 2007 snktes arbetsgivaravgifterna fr anstllda mellan 19 och 25 r med cirka 11 procentenheter. I januari 2009 snktes arbetsgivaravgifterna med ytterligare 6 procentenheter, samtidigt som mlgruppen utkades till alla under 27 r. Eftersom snkningarna omfattade specifika ldersgrupper r det mjligt att utvrdera effekterna genom att jmfra mlgruppens utveckling ver tid med utvecklingen hos individer som r ngot ldre, och som drmed inte omfattades av de nya reglerna. Vra resultat visar att de lgre arbetsgivaravgifterna hade liten pverkan p sysselsttningen. Fr mlgruppen som helhet kade sysselsttningen med 2,7 procent r 2007 och 1,4 procent r 2008. Fr 25-ringar var sysselsttningseffekten omkring 1 procent. Samtidigt talar lite fr att den utkade nedsttningen, som infrdes 2009, hade ngon ytterligare effekt p sysselsttningen. Det r viktigt att pongtera att vi bara kan mta den relativa kningen fr mlgruppen, jmfrt med ngot ldre individer. Eftersom individer ovanfr brytpunkten br ha pverkats negativt av snkningarna, genom att det blev billigare att anstlla likvrdig men ngot yngre arbetskraft, kommer vra skattningar frmodligen att verskatta den absoluta sysselsttningskningen fr mlgruppen. Sysselsttningseffekterna av reformen r allts troligen mindre n vad vra resultat antyder. Vi studerar ven effekten separat fr specifika grupper p arbetsmarknaden. Fr unga utlandsfdda, en grupp med typiskt sett svag anknytning till arbetsmarknaden, finns ingen sysselsttningseffekt verhuvud taget. Inte heller arbetslsa ungdomar gynnades av de nya reglerna. I vilken utstrckning snkta arbetsgivaravgifter leder till kad sysselsttning beror bland annat p huruvida lner pverkas. Om de snkta arbetsgivaravgifterna leder till strre lnekningar blir den resulterande kostnadssnkningen p arbetskraft mindre, vilket i sin tur dmpar den frvntade kningen i sysselsttning. Vi undersker drfr ocks vad som skedde med lnerna efter 2007. Det visar sig att lnerna i princip inte pverkades; den enda lneeffekt som finns r liten, omkring 1 procent, och det r svrt att veta om den verkligen beror p de snkta arbetsgivaravgifterna. Den mttliga sysselsttningseffekten under 200710 kan allts inte, i ngon strre utstrckning, frklaras av strre lnekningar fr unga anstllda. IFAU Snkta arbetsgivaravgifter fr unga 3 </li> <li> 6. Vi uppskattar det totala antalet jobb som skapats med hjlp av snkningarna till omkring 6 00010 000. Bruttokostnaden per skapat jobb fr 1925-ringar uppskattas till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor. Som en jmfrelse kan vi notera att kostnaden r mer n fyra gnger s stor som den genomsnittliga lnekostnaden i denna grupp. En mjlig frklaring till att den generella effekten inte r strre r att den frvntade produktiviteten hos ung oerfaren arbetskraft inte motsvaras av anstllningskostnaden, ven efter snkningen. Om detta resonemang stmmer borde man se en strre effekt fr individer med starkare stllning p arbetsmarknaden. Det faktum att ungdomar med kvalificerad yrkesutbildning (KY) har en markant hgre sysselsttningseffekt, mellan 4 och 7 procent beroende p r, ger ett visst std t denna frklaring. 2 Riktade snkningar av arbetsgivaravgifterna Den svenska arbetsgivaravgiften utgrs av ett procentuellt pslag p arbetstagarens bruttoln och betalas fullt ut av arbetsgivaren. Som Figur 1 nedan visar har avgiften normalt sett varit oberoende av den anstlldes lder. Den 1 juli 2007 infrdes en snkning av avgiftsnivn, frn 32,42 procent till 21,32 procent, fr personer som vid rets ingng fyllt 18 men inte 25 r.1 Den 1 januari 2009 utkades mlgruppen till att omfatta alla personer som inte fyllt 26 r vid rets ingng. Samtidigt snktes nivn p avgifterna ytterligare, ner till 15,52 procent, fr alla som omfattades. Under 2007 och 2008 utgjordes mlgruppen allts av personer fdda 198288, respektive 198389. Fr enkelhetens skull benmner vi denna mlgrupp 1925-ringar, vilket bttre verensstmmer med vardagssprket. Snkningarna av arbetsgivaravgifterna var generella i den bemrkelsen att ven tidigare anstllda omfattades. Dessutom implementerades de lgre skattesatserna automatiskt; det krvdes allts inte ngon aktiv tgrd frn arbetsgivarens sida, till exempel i form av anskningar. 1 Redan i oktober 2006 annonserade regeringen att man hade fr avsikt att snka arbetsgivaravgifterna fr unga anstllda. Beslutet om den frsta snkningen togs i riksdagen i mars 2007. 4 IFAU Snkta arbetsgivaravgifter fr unga </li> <li> 7. Arbetsgivaravgift (%) 35 30 25 20 15 10 2003 2004 2005 2006 &gt;26 19-25 2007 2008 2009 2010</li></ul>