Alla lika. Alla olika

  • Published on
    18-May-2015

  • View
    2.404

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Bok om jmstlldhet

Transcript

  • 1. Alla lika. Alla olika. Inspiration frn moderaterna i stergtland om hur jmstlldheten kan frbttras genom frndringar i kommun, landsting och politiken.

2. Jmstlldhet r en viktig byggsten i attbli ett partifr alla. 3. Mycket har hnt i moderaterna de senaste ren. De gamla moderaterna har blivit nya. Och politiken har ftt sig en genomgng och frndras nu mer i takt med tiden. Frndringen har naturligtvis vckt en del frgor. r de nya moderaterna verkligen nya, eller r det samma gamla hger i en ny frpackning? Fr- gan r relevant. Mycket av den frnyelse som skett inom partiet har varit koncentrerad till det nationella planet. Det har ftt effekt ven lokalt, men oftast inte som resultat av ngot mlmedvetet arbete.I april 2007 beslutade moderaterna i stergtland att p allvar ta tag i det lokala frnyelsearbetet. Genom ett antal idbcker de kommande ren vill vi inspirera dig till att fundera, diskutera och frndra i verkligheten. Genom bckerna vill vi ocks lgga grunden till den politik som vi mter vljarna med i nsta kommun- och landstingsval.Nr vi summerar senaste valresultatet finns det myck- et att gldjas t. Det blev en rejl framgng, bde nationellt och lokalt. Landstinget och flera kommuner i stergtland leds nu av majoriteter dr vi ingr. Men i gldjen finns ocks problem. Ett av dem r att vi r det parti som har strst glapp mellan andelen manliga och kvinnliga vljare. Vi ska gldjas t alla vljare. Men samtidigt r det bekymmersamt att s mnga kvinnor inte ger oss sitt frtroende. Det manar till eftertanke, men ocks handling.Vr ambition r att vara ett parti fr alla. Oavsett vem man r, vad man jobbar med eller har fr bakgrund s ska moderaterna vara det parti som tar ens vardag och problem p allvar. Dr har vi lyckats 4. till viss del, men har ocks en lng vg att g fr att vinna allas frtroende.Den frsta boken, som du nu hller i din hand, har jmstlldhet som tema. Det r ingen slump. Att mn och kvinnor ska ha lika mjligheter r en frga om frihet. Men tyvrr ocks en frga dr vi allt fr lnge har duckat i debatten och i praktiken.Just nu finns vi vid makten p flera platser i lnet. I andra frbereder vi oss fr att ta ver vid nsta val. Oavsett vilket s har vi ett ansvar. Ett ansvar att utveckla vr politik, vrt parti och gra skillnad i mnniskors liv. En mandatperiod r kort och det finns mycket att gra. Nu stter vi igng frnyelsen s att vi 2010 kan mta vljarna med en politik som utgr frn deras vardag. stergtland i september 2007 Christian Gustavsson 1:e vice frbundsordfrande 5. En frutsttning fr frihet Fr moderaterna r jmstlldhet en viktig del av mn- niskors frihet. Bde kvinnor och mn ska sjlva kunna bestmma hur deras liv ska se ut. Ingen ska behva bli styrd av frutfattade meningar eller knna pressen att leva upp till andras knsbaserade frvntningar.Sverige r idag ett av vrldens mest jmstllda lnder. Kvinnor och mn har p flera stt lika frutsttningar att styra sitt liv och uppn sina livs- drmmar. S har det inte alltid varit. Lnge styrdes familjeliv, samhlle och yrkesliv p mnnens villkor. ven om det har frbttras under senare r finns det kvar i den vardag som mnga kvinnor lever i.Det r en politisk och medmnsklig uppgift att frbt- tra jmstlldheten. Samtidigt r det heller inte en en- kel frga att ta sig an. Vad som sls fast p papper, genom exempelvis politiska beslut, gller inte alltid i verkligheten och jmstlldheten har ocks en viktig aspekt som inte gr att styra politiskt; hur familjer sjlva frdelar arbetet hemma, ansvaret fr barnen eller de knsroller som man vljer att leva efter och fra vidare till sina barn.Moderaterna r ett parti som i alla lgen vill utg frn den enskilda mnniskan. Som individer r vi alla lika i vrt vrde, men p de flesta andra stt r vi olika. Vi skiljer oss i vrt arv, vra intressen, livsval och frutsttningar. Det mste ven fortsttningsvis vara vr utgngspunkt, men samtidigt mste vi vara medvetna om att vr vilja att se varje enskild indi- vid ibland skymmer sikten nr det gller strukturella problem. 6. Under 2006 fick den politiska debatten stifta bekants- kap med ett nytt begrepp genom den feministdebatt som fick ett kortvarigt fste; knsmaktsordning. De flesta politiker p den borgerliga sidan gick nstan i spinn och stten att g runt diskussionen var mnga. Fr visst r det s att man inte kan hvda att varje en- skild man har det bttre n varje enskild kvinna. Men den ideologiska skygglappen fr inte hindra oss frn att ocks titta p den stora bilden. Fr om vi gr det, och vi kan vlja nstan vilket mtt som helst s finns det stora skillnader mellan mn och kvinnor. Och som i princip alltid slr till kvinnornas nackdel.Moderaterna r inte, och kommer inte att bli, rd- strumpor. Vra lsningar mste ven fortsatt utg frn varje enskild mnniska, men de mste ocks basera sig p en kunskap och frstelse utifrn den stora bilden. Om vi vgrar att se de problem som finns s kan vi inte med trovrdighet prata om halva befolkningens vardag - eller fresl lsningar som behvs fr att gra stergtland till ett bttre ln att leva i.Vi tror inte att jmstlldhet r en frga som bst hanteras vid sidan av. Allt fr ofta bryts viktiga om- rden - jmstlldhet, demokrati, integration - ut och hanteras separat. Istllet mste de vara en del av allt som grs. Infr alla beslut mste vi som politiker stlla oss frgan hur mns och kvinnors situation pverkas. Bidrar vi till en lsning, eller skapar vi samtidigt en rad nya problem?Den hr boken innehller bde fakta och ider som vi kan ta till oss och genomfra fr att frbttra jm- stlldheten. Samtidigt passar inte alla lsningar och ider fr alla, men vr frhoppning r att den ska 7. inspirera till eftertanke och handling. Faktaunderlaget pekar tydligt p att det inte saknas utmaningar.Vi moderater vill ju inte grna lgga oss i mnniskors privatliv. Det skapar i sig problem nr det gller jm- stlldhetsfrgan. Mnga av de orttvisor som finns mellan mn och kvinnor r just kopplade till hemmet. ven om vi inte vill lagstifta om att stdning, barn- hmtning och matlagning borde frdelas mer lika mellan knen s kan vi nd ha en sikt.Ingenting frndras om ngon inte sger ifrn. Dri ligger ocks vrt ansvar som politiker. Att reagera nr vi ser orttvisor, ptala dem och verka fr en frndring, om n bara i opinonsbildande syfte. Och som fretrdare fr moderaterna ska man alltid markera mot sexistiska skmt eller trakasserier nr vi ser dem.Bokens innehll Att enbart skriva om jmstlldhet gr inte. Frgan mste alltid sttas i sitt sammanhang. Drfr tittar vi ocks nrmare p ett par omrden som knns viktiga och dr vi som politiker har mjlighet att pverka.Ekonomi, arbete, trygghet, hlsa, familjen och infly- tande i vrt parti, r alla omrden som tas upp i den hr boken. Inte minst uppehller vi oss vid ekonomi och arbete eftersom det till i s stor utstrckning definierar vilka vi r och vilka mjligheter som vi har i livet.Som kllor har anvnts s oberoende rapporter och statistik som mjligt. Mycket material kommer frn Statistiska centralbyrn (SCB), Landstingets be- folkningsenkter och underlag frn stsam som pre- 8. senterats i foldern Om kvinnor och mn i stergt- land 2007. Det r dock viktigt att ha i tanke att faktaunderlaget inte ska uppfattas som en universell sanning som beskriver situationen fr varje enskild kvinna och varje enskild man. Istllet handlar det om att i stora drag beskriva de skillnader som finns.En del uppgifter har ngra r p nacken, vilket naturligtvis gr att stora frndringar under senare r inte finns med. Sammantaget anser vi dock att materi- alet som anvnds r tillrckligt bra fr att stta bilden av jmstlldheten i stergtland.Boken begrnsar sig till stergtlands, och i viss del Sveriges, grnser. Det finns dremot mycket att skriva och sga om kvinnors situation runt om i vrlden. Inte sllan r det just kvinnor och barn som drabbas hr- dast av vld, konflikter, sjukdomar och fundamental- istiska regimer. Det r ngot som behver diskuteras och ppekas, men som snarare hr till det nationella politiska planet. En frsta blick ver lnet Som ingngsvrde i boken vill vi anvnda JmIndex, som sedan ett par r tillbaka publiceras av SCB. Dr rankas kommuner och ln utifrn ett antal faktorer baserade p de jmstlldhetsml som den frra regeringen fastslog i maj 2006.ven om vi moderater inte alltid delade frra reger- ingens uppfattningar r indexet intressant eftersom det vger in en mngd faktorer som anses pverka hur jmstlld en kommun r. Faktorer som ingr i berkningsgrunden r eftergymnasial utbildning, frvrvsarbete, arbetslshet, inkomst, nringsgrenar, 9. frldrapenning, tillfllig frldrapenning, unga vuxna, ohlsotal, kommunstyrelse, kommunfullmktige och egna fretagare.Den mest jmlika kommunen i stergtland r, enligt jmfrelsen, Sderkping. I en nationell jmfrelse hamnar man dock i samma medelgrupp som Valde- marsvik, Linkping, Finspng.JmIndex 2005Lgre index r bttre. Tar hnsyn till bland annat utbildning, arbetsmarknad, hlsa och politik. Sderkping129,80 Valdemarsvik 129,80Linkping137,13Finspng 145,67tvidaberg 156,60Kinda158,93Boxholm161,53Mjlby 163,20Norrkping 167,13Motala 174,87Vadstena 177,60deshg179,33Ydre 202,07Medelbra i nationell jmfrelseSmre n genomsnitt i nationell jmfrelse 10. Arbete och ekonomi Hur man n vrider och vnder p statistiken r det uppenbart att kvinnor i genomsnitt tjnar mindre n mn. Jmfrs medelinkomsten i stergtland har kvinnor en rsinkomst som ligger hela 66 000 kronor lgre n fr mnnen, enligt statistik frn SCB.Att ekonomin hamnar verst bland omrdena i vr bok beror p att just ekonomin r s viktig. Ett sam- hlle dr kvinnor och mn tjnar lika mycket, ger lika mycket och driver lika mnga fretag skulle ge frutsttningar fr ett mer jmstllt samhlle n det vi har idag.Lner Men hur ojmstllda r lnerna d? Och finns det inte naturliga frklaringar?I illustrationen p nsta sida visas medellnen fr tio vanliga yrken i stergtland, uppdelat p kvinnor och mn. Skillnaden mellan vissa yrken r enorm, andra r mindre. Endast bland grundskolelrare och vrd- och omsorgspersonal r lnerna ngorlunda lika i ett genomsnitt. P det stora hela blir det uppen- bart att ngot inte stmmer.Samtidigt r det s att lne