Att förstå världen

  • View
    1.412

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Hr kommer sommarlsning frn Tankeverksamheten som en rddning frn den intellektuella torkan p stranden, i hngmattan eller hammocken! Att frst vrlden av Anders Nilsson.

Transcript

  • 1. Sommarlsning: Att frst vrlden Anders Nilsson
  • 2. 2
  • 3. 3 Sommarlsning: Att frst vrlden Anders Nilsson Tankeverksamheten inom Arbetarrrelsen i Gteborg
  • 4. 4 Anders Nilsson r en av Tankeverksamhetens redaktrer. Tillsammans med rjan Nystrm har han bl.a. skrivit bckerna Jmlikhetsnormen (Tankeverksamheten/ABF 2012), Den globala utmaningen och jmlik- hetens grunder (Arbetarrrelsens Tankesmedja 2010), Reformismens mjligheter (Premiss 2008) och Den sociala reformismens andra r- hundrade? (Atlas 2005). Frfattarna svarar sjlva fr framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-26-5 Gteborg 2013
  • 5. 5 Att frst vrlden 1. En omvrldsanalys som tecknar en stillbild r meningsls. Avsikten r att spra frndring och rrelse. Men i detta ligger en flla att man tror sig frutsga framtiden. Fr att undvika detta kan man hmta vg- ledning frn den Cambridgeska socialontologins kritiska realism som den formulerats av bl.a. Tony Lawson (1997, 2003): verkligheten och dess frndring r frvisso strukturerad enligt en objektivt verkande logik, men i flera lager och dimensioner vilka interagerar p ett stt som inte kan frutses.1 Varken 1800-talets grandiosa historiedeterministiska eskatologier (Hegel, Marx), eller 1700-talets objektivistiska frestllningar om fr- ndring som ett endimensionellt spel av orsak och verkan vilket i princip r frutsgbart om man har tillrckligt med ingngsvrden (Locke, Hume), r sledes hllbara. Enligt den Cambridgeska ontologin gller det ven den renssans fr objektivismen i sofistikerad numerisk form som inom ngra forskningsflt har fljt p den digitala revo- lutionen, t.ex. den inom nationalekonomin tillmpade DSGE-modellen eller IPCC:s klimatmodell. Man kan stta frgetecken fr hur sofistikerad den numeriska for- men egentligen r; Tony Lawson, sjlv matematiker, menar att de flesta nationalekonomer som lnar fjdrar av matematiken har tmligen grunda kunskaper i mnet. Trovrdigheten fr DSGE-modellen r ocks 1 En tmligen lttillgnglig introduktion till den Cambridgeska socialontologin finns i Cambridge social ontology: an interview with Tony Lawson i Erasmus Journal for Philo- sophy and Economy, vol.2 issue 1 (2009). Intervjun finns skbar i fulltext p ntet.
  • 6. 6 svrt skadeskjuten av 2008 rs finanskrasch, som detonerade i radar- skugga fr de numeriska prognoserna.2 Att detta var ett lika fatalt grundskott mot nykeynesianismens teoretiska fundament som fr den neoklassiska nyliberalismen har inte trngt ut utanfr fackekono- mernas kretsar, samtidigt som det i bda lgren finns de som ltsas som om ingenting har hnt (Lnnroth 2012; Leijonhufvud 2010, 2011). Problemet r, enligt Lawson, att modeller av detta slag i grunden be- skriver ett annat universum n vrt. Framtiden i vr vrld r en funda- mentalt osker plats dr det vntade alltid tenderar att skymma sikten fr det ovntade som intrffar. Att klimatmodellen inte r fullstndig r legio bland forskare som arbetar med den. Efter r 1998 har uppvrm- ningen planat ut p ett stt som inte verensstmmer med modellens kalkyler (se appendix). En grupp ledande klimatforskare frn bl.a. Max Planck-institutet i Tyskland, Hadley Center i Storbritannien och MIT i Frenta staterna har skrivit ett papper om detta fr World Meteoro- logical Organization (Bony et al. 2011). De menar att inkludering av frlopp som man nu antar kan vara av betydelse i sammanhanget men som saknas i modellen, t.ex. frndringar i partikelvinden frn solen och dess inverkan p molnigheten p jorden, troligen inte lser prob- lemet. Det har nmligen visat sig, skriver de, att ju mer komplex mo- dellen blir, desto strre blir ocks oskerheten i prognoserna. De framhller att kad kunskap om klimatet r mer beroende av frdju- pad vetenskaplig frstelse n snabbare datorer.3 Hr finns en insikt att frsket att med matematisk logik gra en simulation av klimatet p global niv och drmed kunna frutsga dess frndringar p medellng sikt r omjligt. De gr inte lika lngt som Lawson i kritiken av den numeriska objektivismen, men frordar att forskningens fokus br frskjutas frn den universella modellen till en strvan efter kad frstelse fr ett spektrum av mekanismer av olika komplexitet och upplsning och som r inriktade p specifika och avgrnsade frgestllningar. De frordar ocks en frskjutning av fokus frn det globala till det regionala, vilket inte bara r motiverat av de vetenskapliga metodskl klimatforskarna anfr, utan ocks skulle vara 2 DSGE-modellen r en numerisk, digitaliserad marknadsmodell som utvecklats utifrn delar av tankegodset i J.M. Keynes General Theory of Employment, Interest and Money (1936). Genom stndig kalibrering av modellen med ny input om utvecklingen p marknaderna an- sg man sig kunna leverera hllbara prognoser om framtiden. Finanskraschen visade att man inte kunde det. Det kan ifrgasttas i vilken grad modellen verkligen frvaltar ett arv efter Keynes. DSGE r en frkortning som p svenska ska uttydas dynamisk, stokastisk, allmn jmviktsmodell och kan i de vanligaste versionerna beskrivas som en syntes och kompromiss mellan neoklassiker och keynesianer. 3 Texten r lsvrd ocks fr den som saknar expertkunskaper i mnet, och ger en frdjupad och nyanserad bild av klimatfrgan och dess komplexitet som sllan framgr i massmedia eller den offentliga debatten. Den finns skbar i fulltext (p engelska) p ntet. Titeln anges i referensfrteckningen. Frfattarna hr inte till skaran av klimatskeptiker utan r bland de frmsta inom detta forskningsfack, knutna till de mest vlrenommerade institutionerna i sammanhanget.
  • 7. 7 vlkommet av sklet att den kning av rsmedeltemperaturen om cirka en halv grad Celsius som gde rum under 1900-talets sista tre decen- nier till tv tredjedelar handlar om norra halvklotet, ngot som fr- dunklas av berttelsen om den globala uppvrmningen. Det r inte i frsta hand globala verenskommelser som krvs, utan att de regioner och lnder dr uppvrmningen r strst tar itu med det och slutar peka finger t andra. Enligt den cambridgeska socialontologin finns ingen likt gravita- tionen osynligt verkande allmn jmviktskraft i kosmos, naturen och samhllet som r drivande fr rrelse och frndring, vilket r det brande grundantagandet fr alla jmviktsmodeller. Snarare r det oregelbundet uppkommande obalanser som driver utvecklingen. Men det r ett motsttningarnas disruptiva spel i det objektiva som inte lter sig fngas i formaliserade logiska system som exempelvis de 244 paragraferna i Hegels Logikens vetenskap. Vad ska vi med omvrldsanalysen till om den inte kan tala om fr oss hur framtiden kommer att se ut? Nr fjllen faller frn gonen och man inser svaret ter det sig sjlvklart. Av den kritiska omstndigheten att framtiden inte r frutbestmd och frutsgbar fljer att vi genom vra handlingar i nuet r delaktiga i hur den kommer att gestaltas. Med insamling av information om och analys av vad som sker i omgivningen kan vi n kunskap om rdande utvecklingstendenser och trender. Det kan lggas till grund fr verlagda handlingar fr att frmja tendenser som driver utvecklingen i en riktning vi uppfattar som gynnsam, och dmpa sdana vi hller fr ogynnsamma. Vad vi gr i dag blir drmed en frbindelse mellan nuet och framtiden. Fr att frst den osorterade strm av vntat och ovntat som r samhllets stndiga frndring mste vi skapa lite tankens ordning i myllret. Vi mste sortera och strukturera. Ett stt att gra det r att vlja olika perspektiv eller utsiktspunkter fr vrt betraktande av sam- hllets rrelse. Olika sammansatta och belysta delar av helheten trder d fram fr vr uppmrksamhet. Tv, fr man sga, beprvade sdana perspektiv r att samla infor- mation om och analysera trender och utvecklingstendenser i pro- duktionens och reproduktionens sfrer. Antagandet r att frlopp i dessa sfrer spelar srskilt stor, fr att inte sga avgrande roll fr hela samhllets rrelse. Annorlunda kan man sga att vi med denna diko- tomi tar ett helhetsgrepp d den inrymmer alla fredliga mnskliga akti- viteter (om vi i reproduktionen inkluderar ven rekreationens njut- ningar och laster inbegripet konsumtion av konstnrligt skapande). Krigfring, vld och stld faller dock utanfr synfltet. Att den ekonomiska produktionens strukturomvandling, som den drivs av teknikutvecklingen, konkurrensen p marknaderna och den internationella arbetsfrdelningens ombildning, r en kraft som frmr frflyktiga allt som synes fast och bestndigt r ett konstaterande
  • 8. 8 som gr tillbaka p Marx. Jag delar Nils Karlebys omdme om honom, att han hade fel, men p ett genialt stt. Det r svrt att frneka att ut- vecklingen i den ekonomiska produktionen och arbetslivet r verde- terminerande fr tskilligt i samhllet. Hur den tekniska utvecklingen och konkurrensen frndrar vrt stt att producera r drtill ett myck- et gripbart mne fr studier. Tanken att demografin spelar en liknande verdeterminerande roll fr samhllsutvecklingen finner vi hos Malthus i slutet p 1700-talet. Den skift