För en Jämlikhetsutredning

  • Published on
    23-Jul-2015

  • View
    1.231

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>Fr en jmlikhetsutredning Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, rjan Nystrm, Christer Persson &amp; Levi Svenningsson </p></li><li><p>2 </p></li><li><p>3 </p><p>Fr en jmlikhetsutredning </p><p>Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, rjan Nystrm, Christer Persson &amp; Levi Svenningsson </p><p>Tankeverksamheten inom Arbetarrrelsen i Gteborg </p></li><li><p>4 </p><p>Frfattarna Ann-Sofie Soffan Hermansson, redaktr Tankeverksamheten och ombudsman fr Socialdemokraterna i Europaparlamentet, tidigare politisk sekreterare fr S-gruppen vid kommunstyrelsen i Gteborg samt verksam vid LO och statsrdsberedningen. Har varit fackligt aktiv inom IF Metall p Volvo samt ordfrande fr SSU i Gteborg. Anne-Marie Lindgren, tidigare utredningschef vid Arbetarrrelsen Tankesmedja, chefredaktr fr Tiden, medfrfattare till Socialdemokraternas partiprogram 1975, 1990 och 2001 samt talskrivare t Olof Palme och Ingvar Carlsson. Tillsammans med den senare frfattare till boken Vad r socialdemokrati (frsta utgva 1975). Anders Nilsson, redaktr Tankeverksamheten, tidigare stadssekreterare (S) i Gteborg, ombudsman LO, tillsammans med rjan Nystrm frfattare till flera bcker bl.a. Jmlikhetsnormen (2012). Facklig bakgrund i Kommunal. rjan Nystrm, frfattare och hedersdoktor vid Gteborgs universitet, tidigare utredare LO, under pseudonymen Per Forsman frfattare till bl.a. Arbetets arv (1989), under eget namn bl.a. Mellan anpassning och motstnd (2001) och tillsammans med Anders Nilsson bl.a. Den sociala demokratins andra rhundrade? (2005). Facklig bakgrund i Seco. Christer Persson, utredare och frfattare, tidigare LO-ekonom, medarbetare (S) i Statsrdsberedningen och Socialdepartementet. Bland flera bcker medfrfattare till Vlfrd till salu och den brnda jordens taktik (2001) med Morgan Johansson samt tta r med Reinfeldt (2006) och Reinfeldtkoden (2014), bda med Stefan Carln och Daniel Suhonen. Levi Svenningsson, tidigare Arbetarrrelsens Tankesmedja, verdirektr vid AMS, chef fr kansliet fr studier i offentlig ekonomi vid finansdepartementet. Frfattarna svarar sjlv fr framlagda uppfattning och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson redaktion@tankeverksamheten.se www.tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-40-1 Gteborg 2015 </p></li><li><p>5 </p><p>Frord Socialdemokraterna hller kongress 29-31 maj i r. Vi frelr att kongressen beslutar om en Jmlikhetsutredning i enlighet med innehllet i denna rapport. Ett sdant beslut ryms, menar vi, vl inom de teman Jobb och Folkrrelse som ska behandlas; fr vrigt r kongressen som partiets hgsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lmpligt. Den arbetsmarknads- och vlfrdsmodell som Socialdemokratin inrttade i Sverige under 1900-talet var lnge oerhrt framgngsrik fr att frmja kad jmlikhet. Men det r i dag uppenbart att trender och tendenser i samhlls-utvecklingen som i hela Vstvrlden driver fram kade klyftor r i kraft ven i vrt land. Ocks under de tolv ren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojmlikheten i Sverige. Vi har nu en rdgrn regering i ett besvrligt parlamentariskt lge. Frutstt-ningar fr offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande man-datperiod tycks begrnsade. Desto strre anledning att inleda frberedelser fr ett genomgripande program fr kad jmlikhet att mta vljarna med i 2018 rs valrrelse och vinna mandat fr i kommande regeringsperiod. Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, rjan Nystrm, Christer Persson och Levi Svenningsson </p></li><li><p>6 </p><p>I. Inledning Att pverka samhllets utveckling i riktning mot kad jmlikhet har varit pulsdern fr den socialdemokratiska reformpolitiken alltsedan arbetarrrelsens genombrottstid. Detta bottnar i en lng erfarenhet av hur klassamhllet undergrver mnniskors lika vrde. I den nordiska folkrrelsetraditionen med rtter i Erik Gustaf Geijers personlighetsprincip har individens frihet alltid hngt samman med jmlik social gemenskap dr ojmlikhet rder krymper mnniskors mjligheter att frverkliga sina inneboende mjligheter till ett rikare liv. Sociala klyftor underminerar sammanhllningen i samhllet och ger upphov till bristande tillit, frmlingskap och konflikter mellan mnni-skor. Nr ojmlikheten kar blir det svrare att samla de breda folkliga majoriteter som krvs fr demokratins livskraft och en generell vl-frdspolitik. Jmlikhet har ocks instrumentella vrden. Socioekonomiska skillnader undergrver samhllets frmga att mobilisera och utveckla sina mnskliga resurser och vlstndsbildande krafter. Den borgerliga fre-stllningen att det finns ett utbytesfrhllande mellan jmlikhet och effektivitet saknar std i verkligheten. Forskning har tvrtom visat att ojmlika livsvillkor har negativa fljder fr svl folkhlsa och mnni-skors produktiva frmgor som fr ett samhlles ekonomiska framt-skridande. Det var en betydande styrka fr det svenska samhllet under 1900-talet, srskilt under tiden efter andra vrldskriget, att socialdemokratins str-vanden p jmlikhetens omrde var s framgngsrika. Det moderna Sveriges historia var lnge en historia om minskande sociala, kulturella och ekonomiska klyftor parallellt med en unik vlstndsutveckling. Under 1970- och 80-talen var Sverige vrldens mest jmlika land med en generell levnadsstandard i det internationella toppskiktet. Drefter har utvecklingen vnt. P de flesta omrden har ojmlikheten kat, frst lngsamt, sedan grad-vis snabbare. Som ett arv av 1900-talets stora samhllsomdaning r Sve-rige i internationell jmfrelse fortfarande ett av de mest jmlika ln-derna i vrlden. Till en del r det ett resultat av att vxande ojmlikhet idag r ett allmnt utvecklingsdrag i alla samhllen av vr typ och de </p></li><li><p>7 </p><p>flesta lnder har en mer ojmlik bakgrund. Men klyftorna vxer i dag i hgre takt i Sverige n p andra hll. Sedan mitten av 1990-talet har inkomstskillnaderna kat snabbast och mest hr bland samtliga mogna ekonomier (OECD Yearbook 2012). Vrt jmlikhetsarv r p vg att frskingras. Vi r p vg mot en ny version av det klassamhlle som arbetarrrelsen en gng formades fr att bekmpa. Detta r en utveckling som bekymrar breda opinioner i landet - lngt utver socialdemokratins traditionella vljarbas. I de nordiska vlfrds-demokratierna har man lrt sig uppskatta att leva i ett samhlle dr mnniskors lika vrde inte bara r en fras i hgtidstal. Ett jmlikt sam-hlle prglas inte minst av hg social rrlighet. Ett sdant samhlle r rikt p kontaktytor dr man kan frst och lra av varandra. Mnniskor mr vl i det ppna samhllet. I ojmlikhet dremot hrskar socialt frmlingskap, rdsla och frdomar. Det blir ett slutet samhlle. Ett poli-tiskt parti som frmr forma och driva reformer fr att vnda de senaste decenniernas utveckling mot vxande klyftor har en potential att samla brett std. En politik fr kad jmlikhet r inte en politik fr enskilda grupper och srintressen. Det r en politik fr hela folket. En sdan politik svarar ocks mot en vxande hunger efter sammanhll-ning och samhllsgemenskap som vi ser idag - stmningar som riskerar att fngas upp av nationalistiska, frmlingsfientliga och religist och etniskt/kulturellt fundamentalistiska krafter. Under de turbulenta mel-lankrigsr d fascismen marscherade upp p den europeiska kontinen-ten kunde socialdemokratin i Norden etablera ett politiskt alternativ som hr tog loven av sdana stmningar. Idag r vi utsatta fr ett starkt frndringstryck frn globalisering och en snabb teknisk och organi-satorisk omvandling av arbets- och samhllsliv. Framtiden ter sig fr mnga oviss och otrygg p ett annat stt n frr. Den strategiska lnken fr att motverka att situationen ger medvind t antidemokratiska krafter r en politik fr kad jmlikhet en social sammanhllning och gemenskap som inte baseras p nation, ras eller etnicitet utan p mn-niskors lika vrde. Mot denna bakgrund freslr vi att socialdemokratin tillstter en Jm-likhetutredning. </p></li><li><p>8 </p><p>II. Uppgiften Fr socialdemokratin r politik det mjligas konst dvs. vra vr-deringar, nskningar, frhoppningar och rdslor kan inte ensamma lig-ga till grund fr en politik fr samhllsfrndring. Vi mste veta hur den verklighet ser ut som vi har att hantera fr att kunna utforma reform-program som verkligen realiserar de frndringar vi vill stadkomma. Innan vi bestmmer hur politiken br formuleras mste drfr grund-lggande frgor analyseras p djupet, nmligen vad det r i vra sam-hllen som under de senaste 30-40 ren har orsakat att de socioekono-miska och kulturella klyftorna vuxit. Frst nr vi kartlagt och ftt klarhet om ojmlikhetens materiella drivkrafter kan vi f blick ver vilka ut-vecklingens lnkar politiken ska gripa tag i fr att vnda p samhllets frdriktning. En del anser sig redan ha svaret p de frgorna. I socialdemokratins led talar man exempelvis grna om ojmlikhet som produkten av den bor-gerliga regeringens politik. Det finns utbredda, diffusa ider om de rikas girighet, om vxande individualism och sjunkande solidaritet, srskilt inom medelklassen, som frklaringen till kade klyftor. Men driv-krafterna fr utvecklingstendenser och trender som r s allmnna och genomgripande fr samtliga mogna ekonomier r sannolikt djupare rotade i den objektiva samhllsutvecklingen n enbart politiska uttryck fr en mentalitetsfrndring hos de bttre stllda. Bland de som inom vetenskapens vrld har till uppgift att studera detta mter man emeller-tid vitt skilda frklaringslinjer. Det finns mnga teorier om varfr ojm-likheten kar. Huvuduppgiften fr Jmlikhetsutredningen mste vara att prva och underska dessa teorier, vad de frklarar och vad de inte frklarar, och hur de olika faktorer de pekar p hnger samman. Fljande korta sammanstllning av tnkbara orsakssamband r att betrakta som en frsta skiss, och en frsta disposition till hur en sdan underskning skulle kunna struktureras. Den r sjlvklart ppen fr att andra faktorer och samband kan vxa fram under diskussionens gng. De olika punkternas ordningsfljd r slumpmssig och anger ingen prioritet. </p></li><li><p>9 </p><p>III. Orsakssamband Frdelningspolitik. Hur har insatser framfrallt p skatte-, vl-frds- och transfereringspolitikens omrden, som i efterhand kor-rigerar ojmlikheter i samhllet, frndrats under de senaste de-cennierna, och hur har det pverkat de sociala klyftorna? Frdelningen mellan arbete och kapital vinstkvot, frmgenhets- </p><p>och lnebildning. Vilka frndringar ser vi i den inkomstfrdelning i samhllet som sker genom avtal p arbetsmarknaden och som pverkar frhllandet mellan ln och vinst? Vilken betydelse har minskad kollektivavtalstckning? Hur har systemet fr lnebild-ningen - och lneglidning utanfr systemet - pverkat inkomstfr-delningen mellan olika lntagargrupper? Den finansiella sektorn. Hur frdelas vinsterna p olika delar av aktie- och finansmarknaden? I vilken grad har den finansiella sek-torns frdelning av vrden utanfr arbetslivet och den ekonomis-ka produktionen pverkat jmlikheten? Frndrade villkor p arbetsmarknaden i samband med struktur-</p><p>omvandlingens utveckling. Vilken inverkan har ny teknik, nya marknadsvillkor och nya stt att organisera fretag och verk-samhet p efterfrgemnster och kvalifikationskrav p arbets-marknaden? Frdelningen mellan hg- och lgutbildade, mark-nadsstarka och marknadssvaga grupper? Hur pverkas jmlikhe-ten av strukturomvandlingen i vr tid, av vilka arbeten som fr-svinner och vilka som kommer nya? Makroekonomisk politik. Hur pverkar mer eller mindre tstra-mande/expansiv penning- och finanspolitik de samlade tillgngs- och efterfrgemnstren i samhllet, och drmed sysselsttning och reformutrymme med konsekvenser fr jmlikheten? Globaliseringens verkningar. Vilken betydelse har den alltmer glo-baliserade arbetsfrdelningen och hur pverkar den efterfrge-mnstren p den nationella arbetsmarknaden? Hit hr ocks de vxande migrationsstrmmarnas inflytande, liksom i andra ndan av skalan terverkningarna av fria kapitalrrelser? ven det svenska EU-medlemskapets konsekvenser och vilka utrymmen det ger fr nationell politik, risker fr lnedumpning m.m. hr hit. Genussystemet/Jmstlldhetsfrgor. Hur pverkar det frhrskan-de genussystemet lnerelationerna, svl mellan olika typer av </p></li><li><p>10 </p><p>arbete som inom fretag och verksamheter, samt dess inverkan p kvinnors frvvsarbetsgrad och bidrag till hushllsinkomster? I sammanhanget br ven betydelsen av en ldrande befolkning och dess konsekvenser fr frutsttningar fr kvinnors yrkes-arbete belysas, dels i ett nutidsperspektiv, dels i ljus av olika fram-tidsscenarier. Geografisk centrum- och periferibildning. Hur prglas samhllets klyftor av var mnniskor bor i frhllande till var den ekonomiska och kulturella aktivitetsnivn r strst, dvs. av skillnader mellan glesbygd och storstad och expansiva och stagnerande orter och landsndar? Hur ser dynamiken ut p detta omrde? Hur pver-kas jmlikheten av frttningen i storstadsomrden? Utbildningssystemets utveckling. Hur har samhllets frmga att anpassa sig till omvrldsfrndringar pverkats av omlggningar utbildningsvsendets organisation och funktionsstt alltifrn frskola till vuxenutbildning, och svl formellt som informellt lrande och vilken betydelse har detta fr ojmlikhetens utveck-ling? Demografiska faktorer. Hur formar frndrade trender och ten-denser i familjebildningen barns livschanser och jmlikheten fr kommande generationer? Vilken betydelse har samhllets omsor-ger av de minsta frldrastd, frskola - och vilka frndringar kan vi se hr? Folkhlsa. Hur pverkas folkhlsan, svl somatiskt som psykiskt, av sociala och andra bestmningsfaktorer och vilka konsekvenser fr det fr spridningen av mnniskors livsvillkor? </p><p>IV. Ngra vergripande reflexioner Sjlvklart handlar detta inte om att flja varandra uteslutande spr. Vad matrisen ovan visar r ett antal faktorer som pverkar den sociala strukturen i samverkan. Man kan utg frn att vissa av dem r mer grundlggande n andra. Men vilka de r, och p vilket stt de r av verordnad karaktr kan inte faststllas i frvg utan mste framg av frdjupade studier. Den lista av faktorer vi tar upp hr kan dessutom be-</p></li><li><p>11 </p><p>hva kompletteras. Att n fram till en sdan mer kvalitativ bild av hur olika faktorer samverkar r ett centralt ml fr Jmlikhetsutredningens arbete. En annan vergripande synpunkt som br vgleda arbetet r att det alltid r lttare att motverka vxande klyftor om man kan identifiera och angripa de ojmlikhetsskapande krafterna i frebyggande syfte, jmfrt med att frska korrigera dess verkningar i efterhand. ven om det inte br vara Jmlikhetsutredningens uppgift att frestava ett konkret och utbildat program fr kad jmlikhet, br analysarbetet syfta fram till att identifiera centrala punkter i problemkomplexet dr man kan stad-komma hvstngseffekter som verkar i orsakssammanhanget som hel-het vad man kan kalla jmlikhetsfrgans gordiska knutar. Slutligen finns anledning att framhlla att jmlikhet inte bara, vil...</p></li></ul>