Fortsatt framåt för fler jobb och företag

  • Published on
    18-Dec-2014

  • View
    430

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Ulricehamn r en kommun p frammarsch. Trots det finns utmaningar. Socialdemokraterna och Vnsterpartiet har identifierat tre prioriterade: jobben, landsbygden och skolan. Lsningar terfinns i budget 2014

Transcript

<ul><li> 1. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag </li> <li> 2. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 1 INNEHLLSFRTECKNING ULRICEHAMN EN KOMMUN P FRAMMARSCH 3 EN MOTORVG, EXPANDERANDE FRETAG OCH KAT BYGGINTRESSE KOMMUNEN EXPANDERAR I TAKT MED KAD EFTERFRGAN FYRA PUNKTER FR STRKT LANDSBYGD TROTS FRAMMARSCH FINNS UTMANINGAR POLITISKA FRSLAG I BUDGET 2014 6 FRSKOLA OCH SKOLA 6 KADE LRARLNER LOV- OCH SOMMARSKOLA SAMT LXHJLP MOBILITETSPENG AVSKAFFANDE AV VRDNADSBIDRAG TILLVXT OCH ARBETE I HELA KOMMUNEN 8 UTVECKLA LSPROJEKT TILLSAMMANS MED FRENINGSLIVET FLER FERIEARBETEN JOBBPAKET HANDELSUTVECKLING BREDBANDSUTBYGGNAD LANDSBYGD FLEXIBEL KOLLEKTIVTRAFIK OCH UTREDNING OM BOSTADSROTATION LEDARSKAPSUTVECKLING INOM FRENINGSLIVET DIFFERENTIERAD TILLSYNSTAXA FR FRETAG DIFFERENTIERAD BYGGLOVSTAXA UTVECKLA ORGANISATIONEN OCH FINANSIELL HANTERING 12 UTVRDERA OCH UTVECKLA DRIFTSFORMER GRNARE MAT VID UPPHANDLING INKP OCH UPPHANDLINGAR </li> <li> 3. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 2 UPPMUNTRA ANSTLLDA ATT GE BLOD EXPLOATERINGSFASTIGHETER TAXOR UPPDRAG TILL KOMMUNALA BOLAG GOD EKONOMISK HUSHLLNING OCH VERKSAMHETSML 15 FINANSIELLA ML VERKSAMHETSML PERSONALPOLITISKA ML TILLVXTML KVALITETSML DRIFTBUDGET 17 SPECIFIKATION RAMFRNDRINGAR RESULTATUTJMNINGSRESERV INVESTERINGSPLAN 20 FINANSIERINGSRAMAR 21 Bilagor 1. Transaktioner bolag 2. Flerrsbudget 3. Ekonomiska styrprinciper </li> <li> 4. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 3 ULRICEHAMN EN KOMMUN P FRAMMARSCH Socialdemokraterna och Vnsterpartiet i Ulricehamn menar att mycket har stadkommits under mandatperioden i Ulricehamns kommun. Ulricehamns kommun vxer. Sedan 2010 har invnarantalet kat med drygt 200 invnare och r idag stabilt ver 23 000 invnare, vilket ocks bttrar p kommunens kassa med cirka 9 miljoner kronor. EN MOTORVG, EXPANDERANDE FRETAG OCH KAT BYGGINTRESSE De senaste ren har en rad gynnsamma beslut tagits fr och i kommunen. Det i srklass viktigaste r det om r40:s ombyggnad till motorvg. Regeringens beslut fregicks av hrt politiskt arbete. Det var kontakter med politiska fretrdare i vr region, i kommuner, trafikutskottets ledamter, enskilda samtal med trafikutskottets ordfrande och vice ordfrande. Den fulla betydelsen av r40:s utbyggnad har vi inte sett n. Trots att kommunen har byggt om och ut Lassalyckan, dragit ny vg, byggt ett nytt industriomrde, ftt tre fretag som redan tecknat avtal p industriomrdet, ftt ytterligare tre fretag som visat intresse fr att etablera sig dr vg 46 och r40 korsar varandra. Sammanlagt talar vi hr om tminstone 150 nya arbetstillfllen. Med en motorvg direkt till Gteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla containrar som kommer till eller lmnar landet, med 40 mil till Stockholm, Malm/Kpenhamn och Oslo, har Ulricehamn ett mycket bra logistiskt lge. Det visar sig inte minst genom att ett av de strre fretagen i kommunen har visat intresse av att bygga ett hglager i anslutning till sina nuvarande lokaler. Blir bygget av r det den strsta enskilda privata investeringen i kommunens historia. Och fler arbetstillfllen tryggas. Dessutom expanderar ytterligare en rad fretag. Under vren 2013 pekade Vstsvenska Handelskammaren ut Ulricehamn som ett gott exempel vad det gller fretagande i Vstsverige. Ulricehamns kommun var den enda kommun i Borsregionen som gick framt i underskningen. ven i Svenskt Nringslivs rankning har Ulricehamn strkt sin position under mandatperioden tack vare ett starkare frtroende bde fr politisk ledning och fr kommunens tjnstemn. Med en god infrastruktur och fler arbetstillfllen kar ocks intresset fr byggandet av bostder. Ett flertal detaljplaner som mjliggr nybyggnation har tagits fram. KOMMUNEN EXPANDERAR I TAKT MED KAD EFTERFRGAN Under hsten 2013 kan frhoppningsvis byggnationen av nya bostder vid gamla btbyggeriet dra igng. Kommunen fr dessutom samtal med flera intressenter. Trots att det kommunala bostadsbolaget Stubo frdigstllde nya lgenheter vid Sanatorieskogen under frra mandatperioden </li> <li> 5. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 4 och har renoverat klart en av fastigheterna vid Nillas vg under denna mandatperiod har bolaget knappt ngon lgenhet ledig i ttorten. Till vren 2014 planerar Stubo nybyggnation vid det nya bostadsomrdet Stadsskogen. Under mandatperioden har kommunen ocks frdigstllt en ny frskola i Hkerum, byggt om tradalsskolan och frdigstllt ombyggnationen vid Ryttershov. Kommunen har ocks fattat beslut om att tgrda de brister som finns i Bogesundsskolan lokaler genom en nybyggnation. Efter sommaren 2013 ska kommunen ocks fatta beslut om en frskola i ttorten fr att kunna mta den kade efterfrgan p frskoleplatser. Behovet att fler gruppbostder inom omrdet Funktionsnedsttningar r mycket stort. Beslut om nybyggnation behver tas tidigt under hsten 2013 fr att de fattade bistndsbesluten ska kunna verkstllas. Byggnationen av ytterligare en ishall r i full gng. Det ger fler framfr allt ungdomar mjlighet att delta i freningslivet och kunna nda sig t fritidsintressen under bra frhllanden och vid rimliga tider p dygnet. Kommunen har ocks satt ner foten i den viktiga frgan kring ett nytt stadsbibliotek vilket vi r vertygade om kommer ge kulturen en skjuts och strka stadskrnans mjligheter till utveckling. Flera invnare konstaterar att det hnder mycket i kommunen. 4 PUNKTER FR STRKT LANDSBYGD Det r viktigt att kommunen arbetar aktivt med att strka attraktiviteten och frutsttningarna att bo p landsbygden. Det stimulerar den bostadsrotation som r ndvndig fr landsbygdens utveckling och fr att strka elevunderlaget p vra mindre skolor. Socialdemokraterna och Vnsterpartiet har identifierat fyra omrden som kommunen br arbeta med: 1. Bredband. Socialdemokraterna och Vnsterpartiet har som ambition att arbeta fr utveckling i hela kommunen. En viktig frga fr att kunna bo, leva och verka p landsbygden r mjligheten till kommunikation. Under fyra r framt avstter kommunen medel fr att bygga ut bredband. Kommunens pengar mts upp av lika mycket medel frn det S-ledda Vstra Gtalandsregionen. 2. Skolan. Vi har presenterat flera frslag som handlar om frbttrad kvalitet i skolan och att strka elevunderlaget. Bland annat vill vi prva omvnd skolskjuts p frivillig grund, ge lrare mjlighet att arbeta n mer sjlvstndigt och kunna utveckla ider som gr skillnad fr barnen. 3. Kollektivtrafik. En minst lika viktig frga fr landsbygden r tillgngen till kollektivtrafik. Samtidigt r det inte frsvarbart vare sig ur ett miljmssigt eller ett ekonomiskt perspektiv att ha bussar som ker mer eller mindre tomma. Drfr vill Socialdemokraterna och Vnsterpartiet utveckla en flexibel kollektivtrafik i kommunen tillsammans med lokala eldsjlar och utifrn lokala frutsttningar. I likhet med bredbandssatsningen r regionen beredd att vara med och finansiera projektet. </li> <li> 6. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 5 4. Bostder. I ngra mindre samhllen pgr arbete med att frska hitta former fr en kad bostadsrotation. Det vlkomnar vi. Vi ser detta som ett allt fr viktigt uppdrag fr att kommunen ska stlla sig vid sidan av detta arbete. Drfr vill vi att frvaltningen utreder vad kommunen kan gra fr att understdja bostadsrotationen i vra mindre orter speciellt fr ldre. Trygghetsboenden br utredas i kommunens sdra delar, runt Gllstad, och i kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgrden i Dalum, samt i centralorten. TROTS FRAMMARSCH FINNS UTMANINGAR Kommunen str infr flera utmaningar. Den allvarligaste r den ekonomiska politik som regeringen konsekvent fr mot landets kommuner kat ansvar utan att fra ver motsvarande resurser. Det handlar om kade kostnader fr LASS och LSS. Tidigare kompenserades kommunerna i viss mn fr inflationen genom justeringar i de generella statsbidragen. Numer r de frysta p tidigare niv vilket tvingar kommunerna att st fr merkostnaden. Kommunens kostnad fr frsrjningsstd har ocks kat kraftigt. Det beror delvis p att regeringen 2007 chockhjde avgiften till a-kassan och frsmrade villkoren i frskringen. Fljden blev att ver en halv miljon lntagare lmnade a-kassan. Delvis beror kade kostnader p att kommunen har ftt kat ekonomiskt ansvar fr nyanlnda som passerat etableringsfasen. Det gr att allt fler mnniskor tvingas att ska frsrjningsstd en ersttning som landets kommuner ansvarar fr. Under 2012 presenterade Socialdemokraterna i Ulricehamn en rapport som visar att de kade kostnaderna motsvarar 70 re i hjd kommunal skatt. Den progressiva beskattningen r vl frankrad hos det svenska folket. Att driva frgan om platt skatt p riksniv r ddsdmd ur ett vljarperspektiv. Men genom att tvinga kommuner att ta allt strre ekonomiskt ansvar och vars enda skatteverktyg r just platt beskattning gr att den ideologiska viljan genomfrs, bakvgen. Det gr ocks att mnniskor som inte ftt ta del av den borgerliga regeringens skattesnkningar s som sjuka, arbetslsa och pensionrer istllet tvingats se sina ersttningar sjunka de senaste ren tvingas betala kalaset tv gnger. Detta hmmar Ulricehamn. Kommunen kan inte hlla nskad expansionstakt p grund av att resurser behver omprioriteras fr att mnniskor ska f en rimlig levnadsniv. Vi ser ocks hur sjuktalen kar i kommunen p grund av en allt fr stressad arbetsmilj. Det ventyrar kvaliteten inom skolan och omsorgen. Det hr stller ocks ett kat krav p ett bra och tydligt ledarskap i den politiska styrningen i kommunen men ven i frvaltningen och verksamheterna. En annan utmaning r resultaten i skolan. Trots att skolan visar toppresultat i grundskolans lngre rskurser lyckas kommunen inte med att n mlen i rskurserna 7-9. Det mste vi ta p allvar. En skola med bra kvalitet ger fretag vlutbildad arbetskraft. Kommunen har brister. Det r viktigt att vi frmr, vill och vgar se var det brister. Annars kan vi aldrig stadkomma en frbttring. Men vi har ocks mycket att vara stolta ver i Ulricehamns kommun. Med fortsatt lngsiktigt och tlmodigt arbete kan vi se framtiden an med viss tillfrsikt. </li> <li> 7. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 6 POLITISKA FRSLAG I BUDGET 2014 FRSKOLA OCH SKOLA Socialdemokraterna och Vnsterpartiet stller sig bakom tjnstemannafrslaget att utka budgetramen fr Lrande med 11 miljoner kronor i jmfrelse med den budget som antogs av fullmktige i november 2012. Det innebr att Lrandet ftt en utkad budgetram p sammanlagt 20 miljoner kronor p tv r. Frutom det freslr vi: KADE LRARLNER Den viktigaste faktorn fr att vra unga ska lyckas i skolan r att mta skickliga lrare. Drfr behver lraryrket strkas och utvecklas. Det r ndvndigt att hja yrkets status fr att locka duktiga ungdomar till lraryrket. Vi slr fast att lrarnas arbete r viktigt och att vi som arbetsgivare behver satsa p lrarnas lner. Utver vad som r generellt avsatt i budget avstter vi motsvarande ytterligare 0,5 procent i lnekning fr lrare. Till denna satsning avstts 1,2 miljoner kronor. LXHJLP Fr knappt ett r sedan beslutade riksdagen om skatteavdrag fr privatundervisning. Infr beslutet avvisade svl Skolverket som de bda lrarfacken frslaget d det leder till kade sociala klyftor i skolan. Idag kan relativt vlbestllda familjer kpa skattesubventionerad privatundervisning av lrare. Har man rd kan man kpa sig en genvg till hgre betyg. Och halva kostnaden fr privatundervisningen betalas inte av den som nyttjar tjnsten utan av landets skattebetalare. Vare sig frldrarnas plnbok, frmga eller att vid varje tillflle tidsmssigt f ihop det, ska avgra vilket std och vilka chanser eleven fr i livet. Vi vill att kommunen ska erbjuda alla elever i grundskolan lxhjlp under pedagogisk ledning. Det ska vara upp till skolan att organisera lxhjlpen p det stt som skolan ser fungerar bst. Fr de yngre barnen ser vi att lxhjlpen fretrdesvis kommer att bedrivas inom ramen fr fritidshemmen. Drygt tta av tio elever p lgstadiet gr p fritids under eftermiddagarna och dr br eleverna ocks i kad utstrckning f hjlp med lxorna s att de inte r kvar till kvllen d barnen r trtta och ofta har svrare att koncentrera sig. Vi ser grna att skolor samarbetar med ideella freningar fr att erbjuda alla elever lxhjlp. </li> <li> 8. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 7 LOV- OCH SOMMARSKOLA Nstan var fjrde elev i Ulricehamn saknar behrighet till gymnasiet. De str allts utanfr. S kan vi inte ha det. Detta r ett misslyckande och ett svek mot dessa ungdomar. Vi har en skyldighet att se till att varje elev fr reella mjligheter till fullstndiga betyg. Drfr freslr vi att de elever som inte nr mlen i grundskolan erbjuds lov- och sommarskola. Den utkade undervisningstiden under sommaren ska erbjudas elever i rskurserna 6-9. Dessa elever ska ges mjlighet till utkad undervisningstid om upp till 20 dagar under sommaren. Primrt riktas erbjudandet till elever som inte ntt mlen. ven elever som ntt godknda betyg kan delta om det ekonomiska utrymmet tillter det. Vi avstter 600 000 kronor till denna satsning. MOBILITETSPENG Vra mindre enheter inom frskolan och skolan behver f bttre mjlighet att beska olika aktiviteter och kulturevenemang. Kostnader fr transporter hindrar skolorna att delta i den omfattning som r nskvrt. Det duger inte. Alla barn ska ha samma rtt till upplevelser. Geografin ska inte utgra ett hinder. Med hjlp av en srskild mobilitetspeng kan alla barn f tillgng till upplevelser. Till denna satsning avstts 200 000 kronor AVSKAFFANDE AV VRDNADSBIDRAG Vrdnadsbidraget skapar en kvinno- och fattigdomsflla frmst fr utrikes fdda kvinnor utan arbete. Drfr br vrdnadsbidraget avskaffas. Det konstaterar ven regeringens egen expertgrupp ESO i en rapport 2011. Frslaget ligger ocks i linje med den kritik Skolverket riktade mot vrdnadsbidraget redan 2008 d verket varnade fr att kvaliteten i frskolan pverkas negativt och risken fr social snedrekrytering kar. Skolverket ppekade ocks att barnets perspektiv i stor utstrckning saknas. Vi hller fast vid att vrdnadsbidraget i kommunen ska avskaffas. Frndringen innebr en besparing med 800 000 kronor. </li> <li> 9. Fortsatt framt fr fler jobb och fretag 8 TILLVXT OCH ARBETE I HELA KOMMUNEN UTVECKLA...</li></ul>